Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Säkerhetsintressen styr upphandling

RättsfallsanalysEU-domstolen har meddelat dom i ett mål som behandlar under vilka förutsättningar en medlemsstat kan undanta vissa varor och tjänster från skyldigheten att upphandla, med hänvisning till nationella väsentliga säkerhetsintressen. Anna Elowson Ek och Sarah Ottosson, Advokatfirman Lindahl, kommenterar domen.

| 2023-12-06
Advokaterna Anna Elowson Ek och Sarah Ottosson, Advokatfirman Lindahl.

Sammanfattning
Polen hade genom nationell lagstiftning undantagit vissa tjänstekontrakt från upphandlingsskyldighet med hänvisning till Polens väsentliga säkerhetsintressen. Ett statligt bolag direkttilldelades ett tjänstekontrakt som gällde framställning av en mängd olika officiella handlingar samt tillhandahållande av vissa tjänstekort.

EU-domstolen fann att det inte var motiverat att undanta exempelvis punktskattemärken och röstsedlar, men att det fanns fog för att undanta personliga handlingar för bland annat statlig säkerhetspersonal.

Bakgrund
I samband med att Polen införlivade direktiv 2014/24/EU i nationell lagstiftning undantog Polen tjänstekontrakt för framställande av identitetskort, pass, körkort, röstsedlar, yrkeslegitimation för läkare och tandläkare samt tjänstekort för poliser, gränsvakter och statliga säkerhetstjänstemän från de upphandlingsförfaranden som anges i direktivet.

Mot denna bakgrund direkttilldelade Polen ett helägt statligt bolag Wytwórna Papierów Wartosciowych, PWPW, tjänstekontrakt som gällde framställning av olika officiella handlingar samt tillhandahållande av vissa tjänstekort utan att genomföra en upphandling.

EU-kommissionen menade att Polen, genom att undanta vissa kontrakt från bestämmelserna om offentlig upphandling, felaktigt hade införlivat direktivet i nationell lagstiftning och väckte därför talan om fördragsbrott.

Polen framhöll att den nationella lagstiftningen var förenlig med unionsrätten, med hänsyn till att artikel 15.2 och 15.3 i direktivet tillåter att offentliga kontrakt undantas från upphandlingsförfarandena om det görs i syfte att skydda en medlemsstats väsentliga säkerhetsintressen.

Polen menade att man genom att direkttilldela kontrakten till PWPW säkerställde att handlingarna inte förfalskades, att leverantören inte försattes i konkurs och att leverantören inte äventyrade säkerheten genom att bryta tystnadsplikten eller genom att röja skyddade uppgifter.

EU-domstolens bedömning
EU-domstolen framhöll att det ankommer på Polen att definiera vad som utgör väsentliga säkerhetsintressen och att det är upp till de polska myndigheterna att avgöra vilka säkerhetsåtgärder som är nödvändiga för att skydda den allmänna säkerheten i landet beträffande de aktuella handlingarna.

EU-domstolen menade att den medlemsstat som vill tillämpa undantagen i direktivet måste visa att behovet av att skydda sådana intressen inte hade kunnat garanteras genom mindre ingripande åtgärder inom ramen för de upphandlingsförfaranden som beskrivs i direktivet.

EU-domstolen konstaterade att Polens beslut att undanta punktskattemärken, röstsedlar och datasystem som används för hantering av officiella handlingar inte var motiverat. EU-domstolen framhöll att behovet av att skydda uppgifter hade kunnat tillgodoses genom tystnadsplikt och disciplinåtgärder.

EU-domstolen anförde även att Polen hade kunnat tillämpa ett selektivt förfarande och på så vis endast ge tillgång till de konfidentiella uppgifterna till ett begränsat antal anbudssökande. Dessutom ansåg EU-domstolen att faran för konkurs kunde begränsas genom väl formulerade kvalificeringskrav.

EU-domstolen konstaterade dock att det var motiverat att undanta framställningen av personliga handlingar och identitetskort för militär personal samt tjänstekort för poliser, gränsvakter, underrättelsepersonal och statliga säkerhetsagenter

EU-domstolen framhöll att dessa handlingar innehöll uppgifter med ett direkt och nära samband till målet att skydda den nationella säkerheten, varför det kunde vara motiverat med ytterligare sekretesskrav. Det skulle kunna få irreparabla konsekvenser för en medlemsstats nationella säkerhet om dessa uppgifter läckte samt att uppgifterna skulle kunna användas av tredjeländer, kriminella grupper eller terroristorganisationer.

EU-domstolen bedömde därför att det inte fanns mindre ingripande åtgärder för att skydda den nationella säkerheten, varför kommissionens talan avslogs i denna del.

Analys
Genom direktivets artikel 15.2 och 15.3 samt artikel 346.1 a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ges medlemsstaterna en rätt att undanta vissa offentliga kontrakt från de förfaranden som anges i direktivet.

Enligt artikel 15.2 ska bestämmelserna inte tillämpas på offentliga kontrakt om skyddet av en medlemsstats väsentliga säkerhetsintressen inte kan garanteras genom mindre ingripande åtgärder. Sådana kan vara att det ställs krav för att skydda den konfidentiella karaktären hos den information som den upphandlande myndigheten lämnar ut i ett förfarande för kontraktstilldelning i enlighet med direktivet.

Vidare anges i artikel 15.3  att om upphandlingen och fullgörandet av det offentliga kontraktet omfattas av sekretess eller måste åtföljas av särskilda säkerhetsåtgärder i enlighet med lagar och andra författningar som gäller i en medlemsstat, så ska direktivet inte tillämpas, förutsatt att medlemsstaten har slagit fast att de berörda väsentliga intressena inte kan garanteras genom mindre ingripande åtgärder.

EU-domstolen prövade stegvis de olika offentliga handlingarna där riskerna som förts fram av Polen vägdes mot de möjligheter som direktivet ger för att minska eller undanröja de aktuella riskerna. Samtidigt belyste EU-domstolen den avvägning som måste göras mellan direktivets syfte och medlemsstatens självständiga rätt att definiera sina egna säkerhetsintressen.

Genom domen blir det tydligt att EU-domstolen inte anser att det på förhand och på en övergripande nivå går att göra en uttömmande förteckning över de kontrakt som ska undantas helt från direktivets tillämpning, likt den som Polen hade gjort.

Utgångspunkten är i stället att en bedömning behöver göras från fall till fall, där eventuella undantag hänförs till de undantagsbestämmelser som följer av direktivet. Varje enskild del som undantas från upphandlingsskyldigheten behöver noggrant avvägas i ljuset av de möjligheter som faktiskt ges i direktivet.

Genom att domstolen gör en skillnad mellan olika typer av officiella dokument, kan domstolen anses ha klargjort att ”väsentliga säkerhetsintressen” i artikel 15.2 och 15.3 i direktivet hänför sig till ett snävt statligt säkerhetsbegrepp, i huvudsak avseende militär, polis och liknande säkerhetspersonal.

Målnummer och domstol
EU-domstolens dom av den 7 september 2023 i mål C-601/2.

Juristpanelen

Läs mer: DirektivDirektupphandlingLagstiftningPraxisRättsfallsanalys

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Upphandlingsjurister till Statens inköpscentral på Kammarkollegiet

Svenska Bostäder söker entreprenadupphandlare

Avtalscontroller inom välfärdsbrottslighet till Sollentuna kommun

Strategisk Entreprenad­upphandlare/­kategori­ledare till Stockholm Vatten och Avfall

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglernaSå ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgiftAvsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EUNy vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
Misstanke om jäv räcker inte för att avbrytaMisstanke om jäv räcker inte för att avbryta
Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skälFörslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Krävs mer än spekulationer för utredningsansvarKrävs mer än spekulationer för utredningsansvar
Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?

Nytt från Upphandling24

  • Tveksamt asfaltsköp på Åland
  • Kvinnor dominerar växande kår
  • Falkenberg rekryterar dubbelt
  • Mot nollutsläpp med nya grepp
  • Livsmedelsupphandlare med många järn i elden
  • Pionjär inom cirkulära förkläden
  • Uppsalamålet: 4, 5 eller 7 villkor

Kommentarer från läsarna

Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Håller helt med! Jag har genomfört förhandlade förfaranden i ett steg och så länge ingen lider skada ser jag inget…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Ja, men vad är det som hindrar att anbuden justeras efter ett anbudsmöte i ett öppet förfarande om inga obligatoriska…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Precis! Kostnader, såsom transaktionskostnader, måste som du är inne på alltid vägas mot nyttan. Min uppfattning är dock att det…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Intressanta reflektioner. Jag har dock lite svårt att se att risken för oproportionerligt ökad favorisering och korruption skulle vara större…
Undrande upphandlare : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag har personligen alltid under alla år jag har jobbat med detta (ca 20) undrat över varför ett förhandlat förfarande…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Det stämmer att anbudspresentationer och andra typer av möten kan genomföras även i exempelvis öppna förfaranden, men några förhandlingar får…
Anna : Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
Intressant vore om leverantören hade utfört tjänsten med gamla fordon utan att kommunen officiellt accepterat det genom ett tilläggsavtal. Då…

Senaste inläggen

  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
  • Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
  • Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
  • Misstanke om jäv räcker inte för att avbryta
  • Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
  • Krävs mer än spekulationer för utredningsansvar
  • Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?
  • Advokatbyråns 15 förbättringsförslag
  • Oklara omständigheter för preklusionsregler
  • Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
  • Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist
  • Allvarligt fel när vd begått brott
  • Fel att förkasta anbud som onormalt lågt
  • Subjektiv objektivitet