Lagrådet är inte direkt nådigt i sin kritik av förslaget till nya upphandlingslagar. Det slås bland annat fast att direktiven innehåller oklarheter och att tolkningsproblem tyvärr förs vidare till den nationella lagstiftningen.
Stefan Holm, upphandlingsexpert vid Almega, håller med i mycket:
– Det framförs en tydlig kritik mot EU-direktivens utformning, brister och tvetydigheter samt att lagarnas omfattning, totalt nästan 1000 paragrafer, utgör ett stort problem för dem som ska tillämpa dem, vilket jag håller med om.
Lagrådets analys ger vid handen att lagarna innehåller bestämmelser som knappast kräver lagform. Regeringen lyckas enligt Lagrådet inte med målsättningen att underlätta. Regelverket beskrivs som mer vidlyftigt än vad som är motiverat.
– Spontant kan man väl säga att Lagrådets förhållningssätt är väldigt reaktivt, i den meningen att det inte är mycket som finner nåd inför rådets ögon, säger Christina Möll, jurist vid Europakontoret.
Hon tycker att viss kritik känns överflödig. Hon exemplifierar med svepande resonemang kring bland annat ändamålsenligheten av placeringen av de ”bärande principerna”.
Lagrådet riktar flera kängor mot Bryssel. Det konstateras att direktiven uppvisar brister av olika slag. Christina Möll förnimmer att det kan vara ett bristfälligt material som Lagrådet har haft att förhålla sig till:
– Mot bakgrund av detta kommer vi att ägna lång tid åt att analysera lagrådsremissens innehåll, i syfte att utröna vad som innehåller lagsubstans, vad som är ”tyckande” och vad som kräver omformuleringar av de förslag som Lagrådet behandlade.
Regeringen ska lämna över sitt förslag till nya upphandlingslagar till riksdagen i juni, så att ett riksdagsbeslut kan fattas i höst. Stefan Holm är osäker på om planen håller:
– Frågan är om Lagrådets gedigna arbete ytterligare kommer försena de nya upphandlingslagarna?
– Jag reagerar också på att Lagrådet har så väldigt många ändringsförslag på regeringens förslag. De har ju omformulerat merparten av paragraferna, fortsätter han.
Christina Möll förutser en kännbar försening av implementeringen av direktiven. Det kan bli en riktigt tungrodd situation framöver:
– Den direkta effekt som ofta åberopas gäller ett begränsat antal artiklar och den kan inte ersätta en egentlig implementering.
Christina Möll tror att EU-domstolens praxis och direktiven kommer att användas vid upphandling över tröskelvärdena. Befintliga lagar används under tröskelvärdena.
– Men även där möts vi utmaningar vid exempelvis upphandling av B-tjänster som ju försvinner som begrepp och att lagens och direktivens tröskelvärden inte alltid stämmer överens.
– Fördragskonforma tolkningar blir under alla omständigheter de närmaste årens juridiska hjärngympa.
Hade den här situationen kunnat undvikas på något sätt? Ja, menar Christina Möll. Förordningar hade löst problemen:
– Eftersom upphandlingsdirektiven innehåller detaljerade förfaranden och metoder vore det en välgärning om EU hade antagit förordningar på området istället för direktiv. Sådana förordningar hade vi kunna tillämpa direkt efter dess bokstav och i rätt tid.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer