Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Rättspraxis i praktiken

ExpertkommentarAvgränsade detaljfrågor i rättspraxis kan ibland ha minst lika stor praktisk betydelse som generella vägledande uttalanden. Det konstaterar Olle Lindberg och Albin Nyrén, Kahn Pedersen, som resonerar om vikten av praktiskt orienterad rättspraxis och tar ett exempel från färsk kammarrättspraxis.

| 2023-05-04
Albin Nyrén och Olle Lindberg, Kahn Pedersen.

Kammarrätten i Göteborg prövade nyligen om en anbudsgivare ansågs uppfylla referenskravet på en årlig volym om minst 2 000 000 kronor (mål nr 5102-22). Anbudsgivaren hade åberopat ett annat bolags kapacitet och bland annat hänvisat till det åberopade bolagets referensuppdrag.

Referensuppdraget hade utförts av två systerbolag i samma koncern. Systerbolagen hade därefter fusionerats och blivit ett enda bolag. En av frågorna i målet var om det är tillåtet att för anbudsgivare att ”lägga ihop” värdet av referensuppdrag, när referensuppdragen utförts av olika juridiska personer som senare blivit en enda juridisk person.

Kammarrätten höll sig kortfattad i denna fråga och fann att de olika referensuppdragen, vilka utförts under flera olika avtal och av olika juridiska personer, kunde räknas samman. Kammarrättens fäste vikt vid att det dels handlade om att ett bolag endast hade bytt namn (det vill säga ett missförstånd kring vem som utfört uppdraget), dels att koncernbolag hade fusionerats.

Kammarrätten utvecklar inte domskälen i någon större utsträckning (i denna del), utan konstaterar kortfattat att kravet på viss årlig volym var uppnått ”med hänsyn till den förklaring som [bolagen] givit om namnbyten på bolag och fusionering mellan bolag…”.

Den här typen av kortfattade domskäl, där domstolen inte förklarar exakt vad som har varit utslagsgivande eller hur gränsdragningar ska göras, är vanliga i upphandlingsmål. Ofta handlar det om avgränsade frågor där domstolens uttalanden inte ger någon vägledning om hur upphandlingsrätten ska förstås eller tolkas rent generellt.

Hur värdefullt är det då egentligen med en dom där domstolen ”enbart” uttalar sig om hur anbudsgivare kan uppfylla krav på viss omsättning av referensuppdrag? Vår uppfattning är att denna typ av mål är mer värdefulla än vad man efter en första genomläsning kan tro.

Jo, målet rör en begränsad detaljfråga, och visst är det så att kammarrättsavgöranden inte har prejudikatsvärde (det vill säga andra domstolar är inte bundna av tolkningen som kammarrätten gör).

Men – många gånger är det praktiskt betydelsefulla upphandlingsfrågor som dyker upp i dessa sammanhang. Det finns alltför många obesvarade detaljfrågor om vilket handlingsutrymme som upphandlande myndigheter/enheter och anbudsgivare har i olika situationer, så all vägledning är välkommen!

Ju fler detaljfrågor som domstolarna ger vägledning om och/eller konkreta svar på, desto lättare blir det för upphandlade myndigheter/enheter att fatta korrekta tilldelningsbeslut. Denna typ av detaljorienterade frågor dyker upp i många upphandlingar. Det är därför värdefullt att få vägledning i rättspraxis för att komma vidare, även om det ”bara” är ett kammarrättsavgörande.

Allra helst hade vi sett mer fler mål av den här typen även i Högsta förvaltningsdomstolen, till skillnad från den senaste tidens fokus på frågor som främst handlar om vem som får ansöka om överprövning, vad som krävs för att ansöka om överprövning, när en ansökan om överprövning måste ges in och vad som utgör en försvårande omständighet vid beräkning av upphandlingsskadeavgift (t.ex. HFD 2022 ref. 4 I och II, HFD 2022 ref. 30, HFD 2022 ref. 19, HFD 2021 ref. 70 och HFD 2021 ref. 35).

Även om dessa mål är mycket intressanta för upphandlingsjurister kan vi inte låta bli att önska oss fler avgöranden som beskriver vad bestämmelserna i upphandlingslagarna innebär när de ska tillämpas i praktiken.

Det finns så klart även sådana praktiskt inriktade avgöranden i närtid från Högsta förvaltningsdomstolen, som exempelvis de senaste ”golvprismålen” (HFD 2023 ref. 7 och HFD 2022 ref. 41). De är dock färre till antalet.

Det är naturligtvis relevant för upphandlande myndigheter och enheter att få klarhet i vem som kan ansöka om överprövning eller vad som kan leda till en högre upphandlingsskadeavgift. Det finns dock något speciellt i den lättnadskänsla många upplever när det faktiskt finns ett rakt svar på frågan om ett anbud ska förkastas eller antas i en viss situation.

Just därför är vi rätt förtjusta i Kammarrätten i Göteborgs dom. Inte på grund av utgången i målet, utan för att vi tror att målet kan vara användbart i många vanligt förekommande situationer.

Avgörandet svarar tyvärr inte på alla våra följdfrågor, men det tar oss ändå ett steg i rätt riktning med ett rakt och konkret svar. En mer praktiskt orienterad rättspraxis, helt enkelt. Det vore önskvärt med fler sådana mål även från vår högsta instans.

Olle Lindberg
Albin Nyrén
Kahn Pedersen

Läs mer: ExpertkommentarUpphandling

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

En kommentar på “Rättspraxis i praktiken”

  1. Johan Svedberg skriver:
    2023-05-10 kl. 13:40

    Väldigt intressant artikel och kloka reflektioner! Det vore verkligen bra om HFD tog upp fler mål som vägleder om hur upphandlingsreglerna ska tolkas i praktiken. De övriga frågorna ska givetvis behandlas men intresserar varken anbudsgivare eller upphandlare i någon större utsträckning.

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Upphandlingsjurister till Statens inköpscentral på Kammarkollegiet

Svenska Bostäder söker entreprenadupphandlare

Avtalscontroller inom välfärdsbrottslighet till Sollentuna kommun

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Olle Lindberg är advokat vid Kahn Pedersen och är specialiserad på offentliga affärer. Olle skriver regelbundet om upphandling i olika juridiska tidskrifter och är även medförfattare till lagkommentaren till LOU hos en av de ledande rättsinformationstjänsterna för upphandlingsjuridik.
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättlästFörslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglernaSå ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgiftAvsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EUNy vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
Misstanke om jäv räcker inte för att avbrytaMisstanke om jäv räcker inte för att avbryta
Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skälFörslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Krävs mer än spekulationer för utredningsansvarKrävs mer än spekulationer för utredningsansvar

Nytt från Upphandling24

  • UKÄ tvingas böta 90 000
  • Tveksamt asfaltsköp på Åland
  • Kvinnor dominerar växande kår
  • Falkenberg rekryterar dubbelt
  • Mot nollutsläpp med nya grepp
  • Livsmedelsupphandlare med många järn i elden
  • Pionjär inom cirkulära förkläden

Kommentarer från läsarna

Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Håller helt med! Jag har genomfört förhandlade förfaranden i ett steg och så länge ingen lider skada ser jag inget…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Ja, men vad är det som hindrar att anbuden justeras efter ett anbudsmöte i ett öppet förfarande om inga obligatoriska…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Precis! Kostnader, såsom transaktionskostnader, måste som du är inne på alltid vägas mot nyttan. Min uppfattning är dock att det…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Intressanta reflektioner. Jag har dock lite svårt att se att risken för oproportionerligt ökad favorisering och korruption skulle vara större…
Undrande upphandlare : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag har personligen alltid under alla år jag har jobbat med detta (ca 20) undrat över varför ett förhandlat förfarande…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Det stämmer att anbudspresentationer och andra typer av möten kan genomföras även i exempelvis öppna förfaranden, men några förhandlingar får…

Senaste inläggen

  • Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
  • Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
  • Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
  • Misstanke om jäv räcker inte för att avbryta
  • Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
  • Krävs mer än spekulationer för utredningsansvar
  • Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?
  • Advokatbyråns 15 förbättringsförslag
  • Oklara omständigheter för preklusionsregler
  • Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
  • Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist
  • Allvarligt fel när vd begått brott
  • Fel att förkasta anbud som onormalt lågt