Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Rättspraxis i praktiken

ExpertkommentarAvgränsade detaljfrågor i rättspraxis kan ibland ha minst lika stor praktisk betydelse som generella vägledande uttalanden. Det konstaterar Olle Lindberg och Albin Nyrén, Kahn Pedersen, som resonerar om vikten av praktiskt orienterad rättspraxis och tar ett exempel från färsk kammarrättspraxis.

| 2023-05-04
Albin Nyrén och Olle Lindberg, Kahn Pedersen.

Kammarrätten i Göteborg prövade nyligen om en anbudsgivare ansågs uppfylla referenskravet på en årlig volym om minst 2 000 000 kronor (mål nr 5102-22). Anbudsgivaren hade åberopat ett annat bolags kapacitet och bland annat hänvisat till det åberopade bolagets referensuppdrag.

Referensuppdraget hade utförts av två systerbolag i samma koncern. Systerbolagen hade därefter fusionerats och blivit ett enda bolag. En av frågorna i målet var om det är tillåtet att för anbudsgivare att ”lägga ihop” värdet av referensuppdrag, när referensuppdragen utförts av olika juridiska personer som senare blivit en enda juridisk person.

Kammarrätten höll sig kortfattad i denna fråga och fann att de olika referensuppdragen, vilka utförts under flera olika avtal och av olika juridiska personer, kunde räknas samman. Kammarrättens fäste vikt vid att det dels handlade om att ett bolag endast hade bytt namn (det vill säga ett missförstånd kring vem som utfört uppdraget), dels att koncernbolag hade fusionerats.

Kammarrätten utvecklar inte domskälen i någon större utsträckning (i denna del), utan konstaterar kortfattat att kravet på viss årlig volym var uppnått ”med hänsyn till den förklaring som [bolagen] givit om namnbyten på bolag och fusionering mellan bolag…”.

Den här typen av kortfattade domskäl, där domstolen inte förklarar exakt vad som har varit utslagsgivande eller hur gränsdragningar ska göras, är vanliga i upphandlingsmål. Ofta handlar det om avgränsade frågor där domstolens uttalanden inte ger någon vägledning om hur upphandlingsrätten ska förstås eller tolkas rent generellt.

Hur värdefullt är det då egentligen med en dom där domstolen ”enbart” uttalar sig om hur anbudsgivare kan uppfylla krav på viss omsättning av referensuppdrag? Vår uppfattning är att denna typ av mål är mer värdefulla än vad man efter en första genomläsning kan tro.

Jo, målet rör en begränsad detaljfråga, och visst är det så att kammarrättsavgöranden inte har prejudikatsvärde (det vill säga andra domstolar är inte bundna av tolkningen som kammarrätten gör).

Men – många gånger är det praktiskt betydelsefulla upphandlingsfrågor som dyker upp i dessa sammanhang. Det finns alltför många obesvarade detaljfrågor om vilket handlingsutrymme som upphandlande myndigheter/enheter och anbudsgivare har i olika situationer, så all vägledning är välkommen!

Ju fler detaljfrågor som domstolarna ger vägledning om och/eller konkreta svar på, desto lättare blir det för upphandlade myndigheter/enheter att fatta korrekta tilldelningsbeslut. Denna typ av detaljorienterade frågor dyker upp i många upphandlingar. Det är därför värdefullt att få vägledning i rättspraxis för att komma vidare, även om det ”bara” är ett kammarrättsavgörande.

Allra helst hade vi sett mer fler mål av den här typen även i Högsta förvaltningsdomstolen, till skillnad från den senaste tidens fokus på frågor som främst handlar om vem som får ansöka om överprövning, vad som krävs för att ansöka om överprövning, när en ansökan om överprövning måste ges in och vad som utgör en försvårande omständighet vid beräkning av upphandlingsskadeavgift (t.ex. HFD 2022 ref. 4 I och II, HFD 2022 ref. 30, HFD 2022 ref. 19, HFD 2021 ref. 70 och HFD 2021 ref. 35).

Även om dessa mål är mycket intressanta för upphandlingsjurister kan vi inte låta bli att önska oss fler avgöranden som beskriver vad bestämmelserna i upphandlingslagarna innebär när de ska tillämpas i praktiken.

Det finns så klart även sådana praktiskt inriktade avgöranden i närtid från Högsta förvaltningsdomstolen, som exempelvis de senaste ”golvprismålen” (HFD 2023 ref. 7 och HFD 2022 ref. 41). De är dock färre till antalet.

Det är naturligtvis relevant för upphandlande myndigheter och enheter att få klarhet i vem som kan ansöka om överprövning eller vad som kan leda till en högre upphandlingsskadeavgift. Det finns dock något speciellt i den lättnadskänsla många upplever när det faktiskt finns ett rakt svar på frågan om ett anbud ska förkastas eller antas i en viss situation.

Just därför är vi rätt förtjusta i Kammarrätten i Göteborgs dom. Inte på grund av utgången i målet, utan för att vi tror att målet kan vara användbart i många vanligt förekommande situationer.

Avgörandet svarar tyvärr inte på alla våra följdfrågor, men det tar oss ändå ett steg i rätt riktning med ett rakt och konkret svar. En mer praktiskt orienterad rättspraxis, helt enkelt. Det vore önskvärt med fler sådana mål även från vår högsta instans.

Olle Lindberg
Albin Nyrén
Kahn Pedersen

Annons

Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning med fokus på att projektleda upphandlingar. Du lär dig välbeprövade metoder för att lyckas leda projekt i hamn på rätt tid. Läs mer om utbildningen här.

Läs mer: ExpertkommentarUpphandling

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

En kommentar på “Rättspraxis i praktiken”

  1. Johan Svedberg skriver:
    2023-05-10 kl. 13:40

    Väldigt intressant artikel och kloka reflektioner! Det vore verkligen bra om HFD tog upp fler mål som vägleder om hur upphandlingsreglerna ska tolkas i praktiken. De övriga frågorna ska givetvis behandlas men intresserar varken anbudsgivare eller upphandlare i någon större utsträckning.

    Svara

Lämna ett svar till Johan Svedberg Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Vaxholms stad söker upphandlingschef

Örebro logotyp

Seniora upphandlare till Örebro kommuns upphandlingsenhet

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Olle Lindberg är advokat vid Kahn Pedersen och är specialiserad på offentliga affärer. Olle skriver regelbundet om upphandling i olika juridiska tidskrifter och är även medförfattare till lagkommentaren till LOU hos en av de ledande rättsinformationstjänsterna för upphandlingsjuridik.
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

EU-domstolen klargör gränsernaEU-domstolen klargör gränserna
Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtalFörslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
Kammarrätten prövar mål med flera grunderKammarrätten prövar mål med flera grunder
Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
Skada inte styrkt vid hävt ramavtalSkada inte styrkt vid hävt ramavtal
Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Lina Håkansson Kjellén : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för bra synpunkt Markus! Vi tittade på tidsaspekten och enligt upphandlingsmyndighetens statistik har handläggningstiden gått ned något, men det…
Sara Fogelberg : Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
Tack för klokt inlägg Jakob! Jag delar din erfarenhet om hur uppgifter enligt AFA givetvis har betydelse för uppföljning under…
Jakob Waldersten : Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
Avsnitt AFA är inte förbehållet anbudsfasen eller före avtal. Syftet med AFA - Allmän information är flera, bl.a. en överblick…
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…

Senaste inläggen

  • EU-domstolen klargör gränserna
  • Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
  • Kammarrätten prövar mål med flera grunder
  • Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
  • Skada inte styrkt vid hävt ramavtal
  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 29 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Våren 2026
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Våren 2026