Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Rättelse omöjlig i tvåstegsförfarande

RättsfallsanalysNär en upphandlande myndighet i ansökningsfasen vid ett tvåstegsförfarande tillämpade ett krav som inte tydligt framgick av ansökningsinbjudan var det inte tillräckligt med rättelse utan upphandlingen behövde göras om. Det framgår av en ny dom som Annika Blomqvist och Johannes Ljusteräng, Advokatfirman Cederquist, kommenterar.

| 2024-12-12
Annika Blomqvist och Johannes Ljusteräng, Advokatfirman Cederquist.

Bakgrund
Region Västmanland genomförde en upphandling av systemstöd för särskilda persontransporter enligt lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF).

Upphandlingen genomfördes som ett förhandlat förfarande med föregående annonsering, det vill säga ett tvåstegsförfarande där leverantörer i ett första steg ansöker om att få lämna anbud och där kvalificerade anbudsgivare i ett andra steg bjuds in att lämna anbud.

I ansökningsfasen ställdes krav på erfarenhet av att leverera systemstöd för särskilda persontransporter med liknande omfattning och komplexitet. Den tidigare erfarenheten skulle bland annat inkludera funktioner för hantering av tillstånd, myndighetsutövning, bokning, planering och fakturering. Kravet skulle styrkas genom referens.

Snapcode ansökte om att få lämna anbud, men bedömdes inte uppfylla kravet på referenser. Detta eftersom bolagets referensuppdrag inte omfattade myndighetsutövning gällande färdtjänst och riksfärdtjänst, utan avsåg annan myndighetsutövning.  

Snapcode bjöds därför inte in att lämna anbud och efter att det andra steget hade genomförts tilldelades en annan leverantör uppdraget. Snapcode ansökte om överprövning och yrkade att upphandlingen skulle göras om.

Förvaltningsrättens bedömning

Förvaltningsrätten konstaterade att regionen inte hade specificerat vilket slags myndighetsutövning som avsågs. Regionen hade därmed, i strid med transparensprincipen, tillämpat ett obligatoriskt krav som inte framgick av ansökningsinbjudan.

Även om Snapcode hade yrkat att upphandlingen skulle göras om, uttalade förvaltningsrätten att domstolen inte var bunden av yrkandet. Eftersom upphandlingsfelet avsåg regionens prövning av Snapcodes anbud ansåg förvaltningsrätten att det var tillräckligt att upphandlingen rättades genom att regionen gjorde en ny prövning av Snapcodes ansökan om att få lämna anbud.

Kammarrättens bedömning
Regionen överklagade förvaltningsrättens dom och yrkade att upphandlingen skulle göras om eftersom upphandlingsfelet fanns i upphandlingens konkurrensuppsökande skede.  

Enligt regionen skulle en rättelse strida mot likabehandlingsprincipen eftersom Snapcode endast hade deltagit i upphandlingens första steg och inte hade fått del av upphandlingsdokumenten, med bland annat kravspecifikationen. Endast de leverantörer som hade deltagit i det andra steget och lämnat anbud hade fått del av upphandlingsdokumenten.

Även kammarrätten konstaterade att det inte med tillräcklig tydlighet gick att utläsa att referensuppdrag måste avse erfarenhet av en viss typ av myndighetsutövning och att regionen hade ställt ett obligatoriskt krav som inte framgick av ansökningsinbjudan.

Beträffande val av åtgärd så ansåg kammarrätten att otydligheten i det obligatoriska kravet påverkade det konkurrensuppsökande skedet och att rättelse inte var tillräckligt. Upphandlingen skulle därför göras om.

Analys
Kammarrättens domskäl är inte helt tydliga i fråga om domstolen anser att upphandlingsfelet var att kravet i sig var otydligt eller om upphandlingsfelet bestod i att regionen vid prövningen av Snapcodes ansökan hade tillämpat ett nytt krav som inte framgick av ansökningsunderlaget.

Att kammarrätten instämde i förvaltningsrättens bedömningar talar dock för att felet avsåg prövningen av Snapcodes ansökan och att det var den omständigheten att ett nytt krav tillämpades vid leverantörskvalificeringen som påverkade upphandlingens konkurrensuppsökande skede. Fel som påverkar det konkurrensuppsökande skedet ska enligt praxis medföra att en upphandling ska göras om.

I en upphandling som genomförs i ett steg är rättelse en tillräcklig åtgärd om en leverantör felaktigt har uteslutits. Myndigheten gör då en ny bedömning utifrån redan inlämnade anbud. 

När det gäller tvåstegsförfarande är det enligt vår mening mer tveksamt om det går att backa bandet så att en leverantör som uteslöts i ansökningsfasen tillåts delta i anbudsfasen när en anbudsfas redan har genomförts utan leverantören.

Det följer av likabehandlingsprincipen att alla leverantörer ska få del av samma information vid samma tidpunkt så att ingen får ett övertag. Om anbudsfasen har genomförts har de sedan tidigare kvalificerade leverantörerna redan fått del av upphandlingsunderlaget och lämnat in anbud.

Om rättelse hade skett så att Snapcode tilläts delta i anbudsfasen skulle anbudsfasen behöva göras om och nya anbud inhämtas även från övriga anbudsgivare, vilka då fått mer tid att förbereda sina anbud.

En annan intressant aspekt av domen är att varken förvaltningsrättens eller kammarrättens dom innehåller något resonemang kring den s.k. påtalandeskyldigheten.

Alltsedan Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden i HFD 2022 ref. 4 I och II förekommer regelmässigt bedömningar av om klaganden haft en skyldighet att påtala ett upphandlingsfel eller att söka klargöranden för att kunna lida skada av felet.

Det finns också exempel på att leverantörer har ansetts behöva söka klargöranden vid otydligheter gällande kravens innebörd även när myndighetens tolkning inte haft tydligt stöd i kravets utformning (se Kammarrätten i Jönköpings dom i mål 1384-1389-22).

Att varken förvaltningsrätten eller kammarrätten resonerar kring om Snapcode borde ha sökt klargöranden måste tolkas som att domstolarna har bedömt att något sådant ansvar inte förelegat.

Det vore en rimlig slutsats eftersom regionens tillämpning av kravet saknade tydligt stöd i ordalydelsen. Med hänsyn till den spretiga praxis som finns gällande påtalandeskyldigheten hade det dock varit av värde med ett tydligt resonemang om detta i domen.

Slutligen framgår inte varför regionen valde att överklaga domen och yrka att upphandlingen skulle göras om (vilket också var vad klaganden hade yrkat) istället för att avbryta upphandlingen, men troligen bedömde regionen att felet inte utgjorde sakligt skäl för avbrytande.

Mål
Kammarrätten i Stockholm, mål nr 2660-24

Juristpanelen

Läs mer: Likabehandlingsprincipen

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

2 kommentarer på "Rättelse omöjlig i tvåstegsförfarande"

  1. Erik skriver:
    2024-12-18 kl. 09:22

    Spännande att läsa om den här domen, scrolla ner en liten bit och sen ta del av en juridisk krönika som handlar om när man ska och bör meddela beslut som fattas längs med vägen i en upphandling. Kammarrättens bedömning verkar rimlig givet att upphandlingen (i två steg) ju hade gått förbi en punkt där felet inte längre kunde rättas. Att ta om hela upphandlingen blir ju (nästan i alla fall) som att bara rätta det andra steget. Något mer tveksam till resonemanget om att eftersom inte domstolarna nämnt påtalandeskyldigheten uttryckligen, så får de anses vara av uppfattningen att en sådan inte förelåg. Jag tycker alltid det är vanskligt att försöka bilda sig en uppfattning om vad en domstol (eller vem annars som helst egentligen) tycker utifrån vad de inte säger. Det finns säkert många upphandlingsrättsliga frågor som inte tas upp i domen, jag har svårt att se att man bara av den anledningen ska kunna sluta sig till domstolarnas uppfattning i dessa. Jag vill vara tydlig med att jag inte tycker att artikelförfattarna har fel, bara att jag inte är säker på att det går att dra sådana växlar på just de här avgörandena. Men vad vet jag! Bra skrivet är det i alla fall.

    Svara
  2. Robert skriver:
    2024-12-19 kl. 14:47

    Beslutet gör väl att UM kan annonsera om sin upphandling med nya krav, där ”det kompletterande kravet” man tillförde i kvalificeringsfasen förs in. Vilket i praktiken innebär att anbudsgivaren som i första läget uppfyllde de initiala kraven, utesluts!? Beslutet främjar inte konkurrensen.

    Svara

Lämna ett svar till Erik Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Strategisk Entreprenad­upphandlare/­kategori­ledare till Stockholm Vatten och Avfall

  • Avtalscontroller till Sektionen för inköp och upphandling
  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Advokatbyråns 15 förbättringsförslagAdvokatbyråns 15 förbättringsförslag
Oklara omständigheter för preklusionsreglerOklara omständigheter för preklusionsregler
Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 årUpphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli juristAnnika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist
Allvarligt fel när vd begått brottAllvarligt fel när vd begått brott
Fel att förkasta anbud som onormalt lågtFel att förkasta anbud som onormalt lågt
Subjektiv objektivitetSubjektiv objektivitet
Ok med förhandlat oannonserat förfarandeOk med förhandlat oannonserat förfarande

Nytt från Upphandling24

  • Kontrolltjänst med förhinder
  • Riksdagsenighet om IPI
  • Utlovar enklare annonsering
  • Nya perspektiv från syd
  • Växer med kommunsamverkan
  • Politisk träta om extramiljoner
  • Inköpsvolymen ökar kraftigt

Kommentarer från läsarna

Björn : Oklara omständigheter för preklusionsregler
Jag saknar grundläggande information i fallet. Det verkar uppenbart att domstolen inte iaktog kontexten så jag anser är av avgörande…
Björn : Fel att förkasta anbud som onormalt lågt
Den som följer diskussioner om onormalt låga priser måste slås av myndigheternas och rättsväsendets total oförmåga att tackla relativt enkla…
Frans : Oklara omständigheter för preklusionsregler
Intressant! "Skäl till varför en omständighet ska få åberopas utgör knappast i sig en omständighet till stöd för en talan…
Eva : Subjektiv objektivitet
Förbittrad som leverantör blir man, när det hänvisas till ospecifiecad "kvalitet" Hur skall man som leverantör veta vad som kan…
Nils Larsson : Subjektiv objektivitet
Jag håller med, det är inte bra när utvärderingar ser godtyckliga ut, oavsett om de är det eller inte. Bortsett…
Johan : Ok med förhandlat oannonserat förfarande
Lagstiftaren har gjort det väldigt krångligt för alla inblandade genom att skilja på anbud som är: 1. ogiltiga 2. olämpliga…
En annan Björn : Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
"Oaktat detta anser vi att den här typen av domar är betydelsefulla för övergripande diskussioner och debatt." Jag håller med!…
Håkan : Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
2010? Skulle kunna tolkas som år 2010? Lite äldre än 3 år då..
David Sundgren : Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
Jag anser nog att "datum" betyder att en viss dag ska kunna identifieras. "Oktober 2020" är således inget datum. Det…
Björn : Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
Är det någon annan som undrar vem som bestämde att ett datum betyder "YYYYMMDD"? Jag anser att exempelvis "17 februari"…

Senaste inläggen

  • Advokatbyråns 15 förbättringsförslag
  • Oklara omständigheter för preklusionsregler
  • Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
  • Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist
  • Allvarligt fel när vd begått brott
  • Fel att förkasta anbud som onormalt lågt
  • Subjektiv objektivitet
  • Ok med förhandlat oannonserat förfarande
  • Leverantörer från tredjeland kan uteslutas
  • Hur bevisas yrkesmässig kapacitet?
  • Inte ok med koncernbolag i samma upphandling
  • Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
  • Tilldelningsbeslut = slutbehandlat ärende
  • Tydligare gränser för hyresundantaget
  • Sunda företag vill ha högre hållbarhetskrav

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Robusta IT-avtal | 28 april
  • Hållbar upphandling | 29 april
  • LOU på två dagar | 6-7 maj
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 8 maj
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 14 maj
  • Kvalificerad IT-upphandlare – Steg 2 praktisk tillämpning | Hösten 2025
  • Praktisk avtalsrätt inom LOU och LUF | Hösten 2025
  • Anbudsutvärdering | Hösten 2025
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Hösten 2025
  • Leda upphandlingar effektivt | Hösten 2025
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2025
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Hösten 2025
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2025