Otydliga krav eller otydliga intyg?

Sammanfattning
I en upphandling avseende rekryteringskonsulter angavs att konsulterna skulle ha en ”akademisk utbildning inom personalvetenskap/beteendevetenskap eller annat relevant område”. Ett bolags anbud diskvalificerades eftersom det inte visat att en offererad konsult hade efterfrågad utbildning. Med hänsyn till hur utbildningskravet hade utformats ansåg ändå kammarrätten att det var tillräckligt att konsulten genomfört vissa enskilda universitetskurser i bland annat personalvetenskap.

Bakgrund
Försvarets radioanstalt, FRA, genomförde en upphandling som gällde ramavtal för rekryteringskonsulter. I upphandlingsdokumenten angavs som krav att leverantören skulle förfoga över minst två namngivna rekryteringskonsulter som bland annat skulle ha en ”akademisk utbildning inom personalvetenskap/beteendevetenskap eller annat relevant område”.

Leverantören skulle även på begäran skicka in intyg som styrkte utbildningskravet. Det angavs att det var viktigt att anbudet innehöll samtliga begärda uppgifter och handlingar så att det framgick att samtliga ställda krav var uppfyllda.

We:source lämnade anbud. En av bolagets offererade konsulter, DG, hade en examen benämnd Bachelor of Administration från Bangkok University. Efter begäran från FRA skickade We:source in DG:s examensbevis, kurslista från Bangkok University och sammanställning från Universitets- och högskolerådet.  

Men FRA förkastade We:sources anbud och tilldelade ramavtalet till en annan leverantör. Enligt FRA:s utvärdering hade We:source inte kvalificerat sig att gå vidare till anbudsutvärdering eftersom myndigheten bedömt att DG inte uppfyllde kravet på akademisk utbildning.

We:source begärde överprövning och gjorde gällande att FRA hade diskvalificerat bolagets anbud i strid mot likabehandlingsprincipen eftersom det framgår av den ingivna kurslistan att DG inom ramen för sin examen hade läst kurser inom personal- och beteendevetenskap eller andra relevanta områden. Enligt We:source hade detta orsakat bolaget skada.     

FRA å sin sida pekade på att den ingivna kurslistan var på engelska och gjorde gällande att det av kursnamnen inte gick att utläsa att dessa är inom personal- och beteendevetenskap eller annat relevant område, särskilt eftersom bolaget i sin komplettering inte markerat eller tydliggjort vilka kurser som åberopades för att uppfylla utbildningskravet.

Förvaltningsrätten konstaterade att det i upphandlingsdokumenten ställts krav på att anbudsgivarna skulle ge in samtliga begärda uppgifter och uppmanats att tydligt visa att kraven uppfyllts. I de fall där det av angivna kompetensbevis inte klart och tydligt framgår att kompetenskravet uppfylls borde därför enligt förvaltningsrättens mening en rimligt informerad och normalt omsorgsfull anbudsgivare ha kunnat förstå att denne har behövt specificera vilka kurser som är relevanta.

Förvaltningsrätten menade också att det av kurserna som DG läst inte gick att utläsa att det rörde sig om en utbildning inom ett relevant område. Därför hade bolaget inte visat att DG uppfyllt utbildningskravet och ansökan om överprövning avslogs.

We:source överklagade förvaltningsrättens dom.

Domstolens bedömning
Kammarrätten konstaterade att det i upphandlingsdokumenten varken hade preciserats krav på utbildningens längd eller angetts vad som avsågs med utbildning inom ”annat relevant område”, även om det i ”frågor och svar” hade klargjorts att det inte krävdes att konsulterna hade en akademisk examen. Kammarrätten konstaterade också att det heller inte hade angetts att utbildningsbevis skulle vara skrivna på svenska.

Till skillnad från förvaltningsrätten ansåg kammarrätten att det framgick av DG:s kursintyg att han hade genomgått flera kurser inom ”personalvetenskap/beteendevetenskap eller annat relevant område”, varvid kammarrätten särskilt framhöll att DG slutfört kursen ”Human resources management”.

Mot denna bakgrund fann kammarrätten att DG måste anses ha genomgått kurser av det slag som krävdes enligt upphandlingsdokumenten. Enligt kammarrätten saknade det betydelse att hans examen benämns Bachelor of Administration eftersom det inte hade ställts upp något krav på viss examen eller längd på utbildningen.

Därmed stred det mot likabehandlingsprincipen att utesluta We:source på den grunden  att DG inte uppfyllde utbildningskravet. Enligt kammarrätten hade DG:s kompetenser också redovisats med tillräcklig tydlighet i de handlingar som We:source lämnat in under upphandlingen.

Eftersom FRA inte hade bestridit att We:source lidit skada godtog kammarrätten We:sources påstående. Upphandlingen skulle därför rättas på så sätt att en ny utvärdering skulle genomföras utan att utesluta We:source på grund icke-uppfyllelse av utbildningskravet.

Analys
Ett ofta återkommande problem i överprövningsmål är just bristande tydlighet. Frågan om tydlighet i målet har två aspekter. Framför allt är frågan hur obligatoriska krav bör utformas för att få det innehåll en upphandlande myndighet önskar. Utöver det är ytterligare en fråga hur tydligt en anbudsgivare måste visa att den uppfyller kraven.

Domen understryker vikten av tydlighet när en upphandlande myndighet utformar obligatoriska krav. När kraven väl utformats är det ju nämligen dessa som binder myndighetens urval.

Om FRA hade velat ha en specifik nivå på utbildningen hos de offererade konsulterna skulle detta ha behövt uttryckas tydligare.

Tydligt identifierade önskemål och krav från myndighetens sida leder till bättre upphandlingar. En förutsättning för tydlighet är i sin tur att upphandlarna gör ett gediget förarbete och besvarar frågor såsom vilka behov myndigheten har och vad en viss utformning av kraven innebär i praktiken. Vaga krav gör det tvärtom svårare dels för den upphandlande myndigheten att nå rätt resultat, dels för potentiella anbudsgivare att veta vad som egentligen efterfrågas.

Vad gäller anbudens tydlighet framgår av förvaltningsrättens dom att upphandlande myndigheter i huvudsak får bestämma själva hur en anbudsgivare ska visa att den uppfyller kraven som ställts. I och för sig är det anbudsgivarna som ska visa att de uppfyller obligatoriska krav.

När myndigheten väl uttryckt ett krav gäller det däremot att myndigheten gör en rättvis utvärdering av anbuden utifrån kraven. Kammarrätten slår följaktligen fast att upphandlande myndigheter också måste göra rimliga ansträngningar för att förstå anbud. Därför måste det ha framgått att en universitetskurs såsom ”Human Resources Management” är en akademisk utbildning i till exempel personalvetenskap.

Målnummer och domstol
Kammarrätten i Stockholms dom den 27 augusti 2021 i mål nummer 4169-21.

Juristpanelen