Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?

Juridisk krönikaOannonserade förfaranden (direktupphandlingar) får genomföras undantagsvis. Ett undantag är om det i ett föregående annonserat förfarande inte inkommit några lämpliga, godtagbara, acceptabla eller giltiga anbud. Denna möjlighet hanteras likartat men ändå olika i LOU, LUF, LUK och LUFS. En ganska orimlig ordning kan tyckas, om den enskilda upphandlarens vardag ska beaktas, skriver Mahlin Hjertstrand oh Sara Fogelberg, MundeAhlberg advokatbyrå.

| 2025-05-09
Sara Fogelberg och Mahlin Hjertstrand, MundeAhlberg advokatbyrå.

Möjligheterna till undantag från annonserade förfaranden ska tolkas restriktivt. Det är vidare den part som åberopar ett undantag från huvudregeln som har bevisbördan för att omständigheter som gör undantaget tillämpligt föreligger.

I tidigare rättsfallsanalys har vi redogjort för när ett förhandlat förfarande utan föregående annonsering under vissa omständigheter får användas för att komma vidare när en föregående annonserad upphandling inte lett till anbud som kunde tilldelas kontrakt.

Upphandlaren får i dessa fall förhandla med anbudsgivarna för att försöka komma vidare. Ansvaret och bevisbördan för att övergången till detta oannonserade förfarande är tillåtet ligger helt på upphandlande myndighet/enhet.

Följden av att välja fel kan bli att avtalet som (det felaktiga) förfarandet lett till ogiltigförklaras. Prestationerna ska då återgå. En inte sällan dyr och tillkrånglad historia för alla inblandade. Det vilar alltså ett tungt ansvar på upphandlaren i också dessa situationer.

För att söka svar söker sig den seriösa upphandlaren till lagstiftaren för stöd. Denna har dock inte valt att göra livet särskilt lätt för den som ska navigera mellan olämpliga, oacceptabla, ogiltiga eller inte godtagbara anbud. Fyra lagar. Fyra till viss del olika formuleringar.

Vad säger lagstiftaren?

LUK: Denna lag hänvisar endast till olämpliga anbud (eller anbudsansökningar) beträffande rätten att övergå till förhandlat förfarande utan föregående annonsering (8 kap. 4–5 §§). Begreppet ogiltighet förekommer inte i denna del av lagen.

LUF: Nästan identisk formulering som i LUK, i vart fall beträffande innehåll. Reglerna återfinns i 8 kap. 4–5 §§. Inte heller här anförs alltså något beträffande rätten till direktupphandling vid ogiltiga eller oacceptabla anbud.

LUFS: Lagstiftaren differentierar mellan olämpliga och ogiltiga anbud (4 kap. 4 § jämfört med 4 kap. 5 §) och vilka som får bjudas in till ett oannonserat förfarande beroende på om anbuden varit olämpliga eller ogiltiga (eller som ”inte kan godtas”). Vad som avses med olämpliga anbud specificeras inte (däremot görs en omfattande redogörelse i 4 kap. 5 – 6 §§ avseende vad som gäller beträffande ogiltiga anbud).

LOU: Också beträffande LOU så skiljer lagstiftaren på ogiltiga (och oacceptabla) anbud jämte olämpliga. Regleringen i 6 kap. 12 § motsvarar i stort den i 4 kap. 4 § 1 st. 1 p. i LUFS, men regleringen i 6 kap. 13 § LOU speglas inte i LUFS. 6 kap. 16 § LOU (läst mot 6 kap. 6 §) kan i vart fall till stor del sägas motsvaras av 4 kap. 5 § LUFS men hänvisar till oacceptabla anbud istället för anbud som ”inte kan godtas”.

Vad menas då enligt LOU med begreppen?

 Nu gällande LOU-direktiv gör skillnad mellan olämpliga, ogiltiga och oacceptabla anbud.

Ogiltigt är anbudet om det inkommit för sent, är onormalt lågt eller inte överensstämmer med upphandlingsdokumenten.

Olämpligt är ett anbud som är irrelevant för kontraktet och som inte kan tillgodose kraven i upphandlingen om inte väsentliga ändringar görs i anbudet.

Vad som utgör ett oacceptabelt anbud har i vart fall till viss del förtydligats av EU-domstolen (C-376/21 Obshtina Razlog) där domstolen resonerade som så att ett anbud som är oacceptabelt (i den mening som följer av 26.4 b i LOU-direktivet) eftersom det överskrider budget ska anses vara olämpligt (i vart fall i de fall där samtliga anbud som inkommit överskrider fastslagen och dokumenterad budget). Detta klargörande innebär att en upphandlande myndighet kan välja att tillämpa 6 kap. 12 § LOU eller 6 kap. 16 § LOU om samtliga inkomna anbud överstiger den på förhand angivna budgeten och om myndigheten kan visa att priset är marknadsmässigt och inte överstiger uppskattat värde på kontraktet. I dessa konkretiserade fall blir alltså ”oacceptabelt” att likställa med ”olämpligt”. Vad som gäller vid andra fall av oacceptabla anbud (såsom anbud från leverantör som saknar kravställda kvalifikationer) är dock fortsatt inte klarlagt.

Vilken betydelse har det att anbuden skiljs åt på detta sätt?

Endast i fråga om olämpliga anbud är det tillåtet att utan annonsering förhandla med nya leverantörer (än de som deltog i den ursprungliga upphandlingen).

Vid ogiltiga och oacceptabla anbud är det tillåtet att övergå till ett oannonserat förhandlat förfarande – men endast med dem som deltagit i den annonserade upphandlingen (så länge villkoren i upphandlingen inte väsentligen ändras och anbudsgivaren inte ska uteslutas enligt 13 kap samt uppfyller de kvalificerings- och formella krav som ställts i det annonserade förfarandet).

Förvirrande?

Vi kan inte helt sluta oss till om det blivit lättare eller svårare att navigera mot bakgrund av ovannämnda kammarrättsdom, men klart är att i vart fall kammarrätten i Sundsvall anser att regleringen i LUF (och därmed sannolikt i förlängningen också i LUK) innebär att det inte görs någon skillnad på ”olämpliga” jämfört med ”ogiltiga/oacceptabla/inte godtagbara anbud” och att anbud som konstaterats inte uppfylla kraven i en annonserad upphandling alltså är ”olämpliga”. Hade upphandlingen gjorts enligt LOU eller LUFS är det mer oklart – sannolikt hade en bedömning av om anbuden varit ogiltiga/oacceptabla/inte godtagbara behövt göras mot konkretiseringarna i respektive lag om vad som avses med respektive begrepp och vilka lagregleringar som bedömningen ska göras enligt.

En himla röra kan någon tycka. Helt klart är det i vart fall så att det gäller att hålla tungan rätt i mun. Och kanske hoppas på kommande förenklingar.

Text: Sara Fogelberg och Mahlin Hjertstrand, MundeAhlberg advokatbyrå AB.

Läs mer: Juridisk krönika

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

En kommentar på “Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?”

  1. Johan skriver:
    2025-05-20 kl. 15:52

    Tack för en bra genomgång!

    Ogiltiga och olämpliga anbud hanteras alltså olika.

    Ogiltiga är bland annat ”anbud som inte överensstämmer med upphandlingsdokumenten” och olämpliga är anbud som är ”irrelevant för kontraktet och som inte kan tillgodose kraven i upphandlingen om inte väsentliga ändringar görs i anbudet”.

    Dessa två förklaringar överlappar varandra till väldigt stor del, dvs ogiltiga och olämpliga anbud är i de flesta fall samma sak. Därför blir det mycket besynnerligt att dessa hanteras olika juridiskt, dvs i det ena fallet är frihetsgraden för den upphandlande myndigheten väsentlig större.

    Man kunde önska att lagstiftaren framöver kan tydliggöra denna skillnad bättre.

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…
En annan Björn : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Det finns som sagt ingen skyldighet att dela upp kontrakt, och jag undrar hur många myndigheter som ens bryr sig…
Davis : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Oj, har man nu även börjat med maskering av företagsnamn i domstolsbesluten? Anser domstolssverige, likt sin motsvarighet över Atlanten, att…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud