Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Näst bäst kan få delkontrakt

RättsfallsanalysEU-domstolen klargör att det vid upphandling av delkontrakt är möjligt att låta anbudsgivare med det näst bästa anbudet få utföra ett delkontrakt till samma pris som det bästa anbudet. Annika Blomqvist och Alexander Widén, Advokatfirman Cederquist, kommenterar domen.

| 2024-07-02
Annika Blomqvist och Alexander Widén, Advokatfirman Cederquist.

En inköpscentral i Danmark (SKI) genomförde en upphandling av ramavtal för leverans av biblioteksutrustning och förberedande tjänster. Upphandlingen var uppdelad i flera delkontrakt och tilldelning skedde baserat på lägsta pris. En leverantör per delkontrakt skulle antas.

Den danska marknaden för biblioteksmaterial kännetecknas av att det finns ett fåtal specialiserade leverantörer och därmed också ett fåtal anbudsgivare. Produktområdet danska böcker och noter var det största produktområdet i upphandlingen sett till omsättningen.

För att säkerställa framtida konkurrens inom denna sektor delades produktområdet in i två kategorier, Öst och Väst, vilket motsvarades av delkontrakt 1 och 2. SKI valde också att utforma upphandlingen på ett sätt som syftade till att göra det möjligt att olika aktörer tilldelades de två delkontrakten.

För dessa delkontrakt gällde att om anbud lämnades på ett av dem, lämnades automatiskt anbud på båda delkontrakten.

I upphandlingsunderlaget angavs att den anbudsgivare som lämnade det lägsta priset för produktområdet tilldelades delkontrakt 2. Den anbudsgivare som lämnade det näst lägsta priset skulle erbjudas delkontrakt 1, under förutsättning att anbudsgivaren accepterade att leverera uppdraget till samma priser som hade offererats av anbudsgivaren med det lägsta priset.

Om anbudsgivaren med det näst lägsta priset inte accepterade erbjudandet skulle i stället anbudsgivaren med det tredje lägsta priset erbjudas delkontrakt 1 under samma förutsättningar. Om ingen annan anbudsgivare godtog erbjudandet, tilldelades anbudsgivaren med lägst pris även delkontrakt 1.

Vid prövning i den danska överklagandenämnden ansåg nämnden att den modell som SKI tillämpade inte var tillåten eftersom anbudsgivaren med det näst lägsta priset tilläts ändra sitt anbud. Beslutet överklagades till domstol, som begärde förhandsavgörande från EU-domstolen om principerna om öppenhet och likabehandling samt om förbudet mot förhandling utgjorde hinder mot en sådan modell som tillämpades.

EU-domstolens bedömning
EU-domstolen konstaterade att principen om likabehandling syftar till att främja utvecklingen av sund och effektiv konkurrens och att principen om öppenhet syftar till att garantera att det inte förekommer risk för favorisering eller godtycke från den upphandlande myndigheten.

Av dessa principer följer att anbud inte får förhandlas eller ändras efter inlämning (annat än vid förhandlade förfaranden, vår anm.), oavsett om det sker på myndighetens eller anbudsgivarens initiativ. I den modell som SKI hade tillämpat förekom dock ingen sådan förhandling.

Det framgick av upphandlingsunderlaget att rangordningen och det pris som skulle gälla för utförande av uppdraget fastställdes utifrån de redan inlämnade anbuden och inte kunde påverkas efter anbudsinlämning.

Möjligheten för anbudsgivaren med det näst lägsta priset att godta erbjudandet om att få utföra delkontrakt 1 till det lägsta priset innebar ingen ändring av anbuden eller att det skedde någon förhandling eftersom det inte fanns någon möjlighet för anbudsgivaren att påverka sin ställning i rangordningen eller det pris som skulle gälla.

Den aktuella modellen säkerställde att lägsta pris skulle iakttas samtidigt som anbudsgivarna inte gavs någon möjlighet att ändra sina anbud så att deras rangordning påverkades.

EU-domstolen konstaterade sammantaget att det var tillåtet att använda en sådan modell som SKI hade använt vid upphandling av delkontrakt.

Analys
Alltför snäva tolkningar av regelverket riskerar att hämma nytänkande vid genomförande av upphandlingar. Den danska överklagandenämnden tycks ha gjort en strikt tolkning av upphandlingslagstiftningen och ansåg att SKI:s modell gav anbudsgivaren med det näst lägsta anbudet en möjlighet att ändra en väsentlig del av anbudet, nämligen priset. Detta var enligt överklagandenämnden inte tillåtet utan stred mot principerna om likabehandling och öppenhet.

EU-domstolen föll i stället tillbaka på syftet med dessa principer, nämligen att säkerställa en effektiv och sund konkurrens om avtal utan risk för favorisering eller godtycke. När ett sådant synsätt anläggs är det lättare att se möjligheterna i regelverket och dess flexibilitet snarare än hindren.

Avgörandet kan ses som en påminnelse om att det finns en stor frihet för upphandlande myndigheter vid utformning av en upphandling. Den yttersta ramen för den flexibilitet som upphandlingsregelverket ger är de grundläggande principerna – som alltid måste iakttas.

Att dela upp en upphandling i delar och att begränsa antalet delar som en anbudsgivare kan tilldelas ger flera aktörer möjlighet att leverera till offentlig sektor. På marknader med ett fåtal aktörer kan det också vara ett effektivt verktyg för att säkerställa att myndigheterna får möjlighet att dra nytta av konkurrens på marknaden vid kommande upphandlingar.

Den modell som SKI tillämpade innebar ingen strikt begränsning i antal delkontrakt som kunde tilldelas en leverantör, men säkerställde att detta kunde ske först efter att andra anbudsgivare hade erbjudits det ena kontraktet. Modellen hade också den fördelen för myndigheterna att enhetliga priser erhölls för deltagande myndigheter, oavsett vilket område de kom att tillhöra (öst eller väst).

SKI:s modell torde dock förutsätta att de varor och tjänster som upphandlas är relativt likartade och att priset därför kan ”överföras” till en annan aktörs verksamhet. En förutsättning för modellen är även att det pris som offererats inte ska omfattas av sekretess, något som skulle kunna bli problematiskt i förhållande till reglerna om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen.

Mål
EU-domstolens dom av den 13 juni 2024 i mål C-737/22.

Juristpanelen

Annons

Lär dig förhandla inom LOU
Vill du bli bättre på att utnyttja de möjligheter till förhandling som LOU trots allt ger? Vill du bli bättre på att förhandla? Då är utbildningen Praktisk förhandlingsteknik under Petra Rantzows ledning rätt utbildning för dig. Läs mer här >>

Läs mer: FörhandlingRättsfallsanalys

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

En kommentar på “Näst bäst kan få delkontrakt”

  1. Björn skriver:
    2024-07-04 kl. 08:45

    Det låter märkligt att någon myndighet skulle tycka att ”ett anbud ändras” när leverantören accepterar (tvingas acceptera) en tydligt formulerat process. Däremot kan jag definitivt tycka att förfarandet bryter mot ”absolut sekretess” och är av den anledningen högst olämplig. Myndigheten har ingen rätt att avslöja vinnande anbudets pris till en annan leverantör innan upphandlingen är klar. Detta borde inte ske i Sverige.

    Var denna upphandling smart eller nyskapande? Knappast. Danskarna bör ha accepterat det näst bästa anbudet som det var. Det är redan tillåtet att begränsa antal delkontrakt som en viss leverantör kan vinna. Upphandlare verkar ibland tror de är smartare än marknaden.

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Upphandlingsjurister till Statens inköpscentral på Kammarkollegiet

Svenska Bostäder söker entreprenadupphandlare

Avtalscontroller inom välfärdsbrottslighet till Sollentuna kommun

Strategisk Entreprenad­upphandlare/­kategori­ledare till Stockholm Vatten och Avfall

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglernaSå ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgiftAvsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EUNy vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
Misstanke om jäv räcker inte för att avbrytaMisstanke om jäv räcker inte för att avbryta
Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skälFörslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Krävs mer än spekulationer för utredningsansvarKrävs mer än spekulationer för utredningsansvar
Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?

Nytt från Upphandling24

  • Tveksamt asfaltsköp på Åland
  • Kvinnor dominerar växande kår
  • Falkenberg rekryterar dubbelt
  • Mot nollutsläpp med nya grepp
  • Livsmedelsupphandlare med många järn i elden
  • Pionjär inom cirkulära förkläden
  • Uppsalamålet: 4, 5 eller 7 villkor

Kommentarer från läsarna

Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Håller helt med! Jag har genomfört förhandlade förfaranden i ett steg och så länge ingen lider skada ser jag inget…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Ja, men vad är det som hindrar att anbuden justeras efter ett anbudsmöte i ett öppet förfarande om inga obligatoriska…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Precis! Kostnader, såsom transaktionskostnader, måste som du är inne på alltid vägas mot nyttan. Min uppfattning är dock att det…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Intressanta reflektioner. Jag har dock lite svårt att se att risken för oproportionerligt ökad favorisering och korruption skulle vara större…
Undrande upphandlare : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag har personligen alltid under alla år jag har jobbat med detta (ca 20) undrat över varför ett förhandlat förfarande…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Det stämmer att anbudspresentationer och andra typer av möten kan genomföras även i exempelvis öppna förfaranden, men några förhandlingar får…

Senaste inläggen

  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
  • Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
  • Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
  • Misstanke om jäv räcker inte för att avbryta
  • Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
  • Krävs mer än spekulationer för utredningsansvar
  • Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?
  • Advokatbyråns 15 förbättringsförslag
  • Oklara omständigheter för preklusionsregler
  • Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
  • Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist
  • Allvarligt fel när vd begått brott
  • Fel att förkasta anbud som onormalt lågt
  • Subjektiv objektivitet