Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Näst bäst kan få delkontrakt

RättsfallsanalysEU-domstolen klargör att det vid upphandling av delkontrakt är möjligt att låta anbudsgivare med det näst bästa anbudet få utföra ett delkontrakt till samma pris som det bästa anbudet. Annika Blomqvist och Alexander Widén, Advokatfirman Cederquist, kommenterar domen.

| 2024-07-02
Annika Blomqvist och Alexander Widén, Advokatfirman Cederquist.

En inköpscentral i Danmark (SKI) genomförde en upphandling av ramavtal för leverans av biblioteksutrustning och förberedande tjänster. Upphandlingen var uppdelad i flera delkontrakt och tilldelning skedde baserat på lägsta pris. En leverantör per delkontrakt skulle antas.

Den danska marknaden för biblioteksmaterial kännetecknas av att det finns ett fåtal specialiserade leverantörer och därmed också ett fåtal anbudsgivare. Produktområdet danska böcker och noter var det största produktområdet i upphandlingen sett till omsättningen.

För att säkerställa framtida konkurrens inom denna sektor delades produktområdet in i två kategorier, Öst och Väst, vilket motsvarades av delkontrakt 1 och 2. SKI valde också att utforma upphandlingen på ett sätt som syftade till att göra det möjligt att olika aktörer tilldelades de två delkontrakten.

För dessa delkontrakt gällde att om anbud lämnades på ett av dem, lämnades automatiskt anbud på båda delkontrakten.

I upphandlingsunderlaget angavs att den anbudsgivare som lämnade det lägsta priset för produktområdet tilldelades delkontrakt 2. Den anbudsgivare som lämnade det näst lägsta priset skulle erbjudas delkontrakt 1, under förutsättning att anbudsgivaren accepterade att leverera uppdraget till samma priser som hade offererats av anbudsgivaren med det lägsta priset.

Om anbudsgivaren med det näst lägsta priset inte accepterade erbjudandet skulle i stället anbudsgivaren med det tredje lägsta priset erbjudas delkontrakt 1 under samma förutsättningar. Om ingen annan anbudsgivare godtog erbjudandet, tilldelades anbudsgivaren med lägst pris även delkontrakt 1.

Vid prövning i den danska överklagandenämnden ansåg nämnden att den modell som SKI tillämpade inte var tillåten eftersom anbudsgivaren med det näst lägsta priset tilläts ändra sitt anbud. Beslutet överklagades till domstol, som begärde förhandsavgörande från EU-domstolen om principerna om öppenhet och likabehandling samt om förbudet mot förhandling utgjorde hinder mot en sådan modell som tillämpades.

EU-domstolens bedömning
EU-domstolen konstaterade att principen om likabehandling syftar till att främja utvecklingen av sund och effektiv konkurrens och att principen om öppenhet syftar till att garantera att det inte förekommer risk för favorisering eller godtycke från den upphandlande myndigheten.

Av dessa principer följer att anbud inte får förhandlas eller ändras efter inlämning (annat än vid förhandlade förfaranden, vår anm.), oavsett om det sker på myndighetens eller anbudsgivarens initiativ. I den modell som SKI hade tillämpat förekom dock ingen sådan förhandling.

Det framgick av upphandlingsunderlaget att rangordningen och det pris som skulle gälla för utförande av uppdraget fastställdes utifrån de redan inlämnade anbuden och inte kunde påverkas efter anbudsinlämning.

Möjligheten för anbudsgivaren med det näst lägsta priset att godta erbjudandet om att få utföra delkontrakt 1 till det lägsta priset innebar ingen ändring av anbuden eller att det skedde någon förhandling eftersom det inte fanns någon möjlighet för anbudsgivaren att påverka sin ställning i rangordningen eller det pris som skulle gälla.

Den aktuella modellen säkerställde att lägsta pris skulle iakttas samtidigt som anbudsgivarna inte gavs någon möjlighet att ändra sina anbud så att deras rangordning påverkades.

EU-domstolen konstaterade sammantaget att det var tillåtet att använda en sådan modell som SKI hade använt vid upphandling av delkontrakt.

Analys
Alltför snäva tolkningar av regelverket riskerar att hämma nytänkande vid genomförande av upphandlingar. Den danska överklagandenämnden tycks ha gjort en strikt tolkning av upphandlingslagstiftningen och ansåg att SKI:s modell gav anbudsgivaren med det näst lägsta anbudet en möjlighet att ändra en väsentlig del av anbudet, nämligen priset. Detta var enligt överklagandenämnden inte tillåtet utan stred mot principerna om likabehandling och öppenhet.

EU-domstolen föll i stället tillbaka på syftet med dessa principer, nämligen att säkerställa en effektiv och sund konkurrens om avtal utan risk för favorisering eller godtycke. När ett sådant synsätt anläggs är det lättare att se möjligheterna i regelverket och dess flexibilitet snarare än hindren.

Avgörandet kan ses som en påminnelse om att det finns en stor frihet för upphandlande myndigheter vid utformning av en upphandling. Den yttersta ramen för den flexibilitet som upphandlingsregelverket ger är de grundläggande principerna – som alltid måste iakttas.

Att dela upp en upphandling i delar och att begränsa antalet delar som en anbudsgivare kan tilldelas ger flera aktörer möjlighet att leverera till offentlig sektor. På marknader med ett fåtal aktörer kan det också vara ett effektivt verktyg för att säkerställa att myndigheterna får möjlighet att dra nytta av konkurrens på marknaden vid kommande upphandlingar.

Den modell som SKI tillämpade innebar ingen strikt begränsning i antal delkontrakt som kunde tilldelas en leverantör, men säkerställde att detta kunde ske först efter att andra anbudsgivare hade erbjudits det ena kontraktet. Modellen hade också den fördelen för myndigheterna att enhetliga priser erhölls för deltagande myndigheter, oavsett vilket område de kom att tillhöra (öst eller väst).

SKI:s modell torde dock förutsätta att de varor och tjänster som upphandlas är relativt likartade och att priset därför kan ”överföras” till en annan aktörs verksamhet. En förutsättning för modellen är även att det pris som offererats inte ska omfattas av sekretess, något som skulle kunna bli problematiskt i förhållande till reglerna om sekretess i offentlighets- och sekretesslagen.

Mål
EU-domstolens dom av den 13 juni 2024 i mål C-737/22.

Juristpanelen

Annons

Lär dig förhandla inom LOU
Vill du bli bättre på att utnyttja de möjligheter till förhandling som LOU trots allt ger? Vill du bli bättre på att förhandla? Då är utbildningen Praktisk förhandlingsteknik under Petra Rantzows ledning rätt utbildning för dig. Läs mer här >>

Läs mer: FörhandlingRättsfallsanalys

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

En kommentar på “Näst bäst kan få delkontrakt”

  1. Björn skriver:
    2024-07-04 kl. 08:45

    Det låter märkligt att någon myndighet skulle tycka att ”ett anbud ändras” när leverantören accepterar (tvingas acceptera) en tydligt formulerat process. Däremot kan jag definitivt tycka att förfarandet bryter mot ”absolut sekretess” och är av den anledningen högst olämplig. Myndigheten har ingen rätt att avslöja vinnande anbudets pris till en annan leverantör innan upphandlingen är klar. Detta borde inte ske i Sverige.

    Var denna upphandling smart eller nyskapande? Knappast. Danskarna bör ha accepterat det näst bästa anbudet som det var. Det är redan tillåtet att begränsa antal delkontrakt som en viss leverantör kan vinna. Upphandlare verkar ibland tror de är smartare än marknaden.

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Strategisk Entreprenad­upphandlare/­kategori­ledare till Stockholm Vatten och Avfall

  • Avtalscontroller till Sektionen för inköp och upphandling
  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Advokatbyråns 15 förbättringsförslagAdvokatbyråns 15 förbättringsförslag
Oklara omständigheter för preklusionsreglerOklara omständigheter för preklusionsregler
Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 årUpphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli juristAnnika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist
Allvarligt fel när vd begått brottAllvarligt fel när vd begått brott
Fel att förkasta anbud som onormalt lågtFel att förkasta anbud som onormalt lågt
Subjektiv objektivitetSubjektiv objektivitet
Ok med förhandlat oannonserat förfarandeOk med förhandlat oannonserat förfarande

Nytt från Upphandling24

  • Kontrolltjänst med förhinder
  • Riksdagsenighet om IPI
  • Utlovar enklare annonsering
  • Nya perspektiv från syd
  • Växer med kommunsamverkan
  • Politisk träta om extramiljoner
  • Inköpsvolymen ökar kraftigt

Kommentarer från läsarna

Björn : Oklara omständigheter för preklusionsregler
Jag saknar grundläggande information i fallet. Det verkar uppenbart att domstolen inte iaktog kontexten så jag anser är av avgörande…
Björn : Fel att förkasta anbud som onormalt lågt
Den som följer diskussioner om onormalt låga priser måste slås av myndigheternas och rättsväsendets total oförmåga att tackla relativt enkla…
Frans : Oklara omständigheter för preklusionsregler
Intressant! "Skäl till varför en omständighet ska få åberopas utgör knappast i sig en omständighet till stöd för en talan…
Eva : Subjektiv objektivitet
Förbittrad som leverantör blir man, när det hänvisas till ospecifiecad "kvalitet" Hur skall man som leverantör veta vad som kan…
Nils Larsson : Subjektiv objektivitet
Jag håller med, det är inte bra när utvärderingar ser godtyckliga ut, oavsett om de är det eller inte. Bortsett…
Johan : Ok med förhandlat oannonserat förfarande
Lagstiftaren har gjort det väldigt krångligt för alla inblandade genom att skilja på anbud som är: 1. ogiltiga 2. olämpliga…
En annan Björn : Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
"Oaktat detta anser vi att den här typen av domar är betydelsefulla för övergripande diskussioner och debatt." Jag håller med!…
Håkan : Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
2010? Skulle kunna tolkas som år 2010? Lite äldre än 3 år då..
David Sundgren : Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
Jag anser nog att "datum" betyder att en viss dag ska kunna identifieras. "Oktober 2020" är således inget datum. Det…
Björn : Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
Är det någon annan som undrar vem som bestämde att ett datum betyder "YYYYMMDD"? Jag anser att exempelvis "17 februari"…

Senaste inläggen

  • Advokatbyråns 15 förbättringsförslag
  • Oklara omständigheter för preklusionsregler
  • Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
  • Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist
  • Allvarligt fel när vd begått brott
  • Fel att förkasta anbud som onormalt lågt
  • Subjektiv objektivitet
  • Ok med förhandlat oannonserat förfarande
  • Leverantörer från tredjeland kan uteslutas
  • Hur bevisas yrkesmässig kapacitet?
  • Inte ok med koncernbolag i samma upphandling
  • Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
  • Tilldelningsbeslut = slutbehandlat ärende
  • Tydligare gränser för hyresundantaget
  • Sunda företag vill ha högre hållbarhetskrav

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Robusta IT-avtal | 28 april
  • Hållbar upphandling | 29 april
  • LOU på två dagar | 6-7 maj
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 8 maj
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 14 maj
  • Kvalificerad IT-upphandlare – Steg 2 praktisk tillämpning | Hösten 2025
  • Praktisk avtalsrätt inom LOU och LUF | Hösten 2025
  • Anbudsutvärdering | Hösten 2025
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Hösten 2025
  • Leda upphandlingar effektivt | Hösten 2025
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2025
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Hösten 2025
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2025