Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning

RättsfallsanalysFörvaltningsrätten i Stockholm avslog en leverantörs ansökningar om överprövning av tre upphandlingar avseende busstrafik. Domstolen bedömde att upphandlingsdokumentens villkor var tillräckligt tydliga och förutsebara samt inte stred mot de upphandlingsrättsliga principerna. Det ansågs rimligt, affärsmässigt och proportionerligt att kräva att anbudsgivare prissätter risker och osäkerhet i sina anbud. Advokaterna Linnea Tornberg och Sarah Ottosson, Advokatfirman Lindahl, kommenterar domen.

| 2025-10-08
Advokaterna Linnea Tornberg och Sarah Ottosson, Advokatfirman Lindahl.

BAKGRUND:

Trafiknämnden i Region Stockholm genomförde tre upphandlingar avseende busstrafik enligt lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF). Uppdraget omfattade ett helhetsåtagande som – utöver trafikproduktion – även innefattade trafikplanering, trafikinformation, biljettvalidering, fordonsanskaffning, drift och underhåll av hållplatser, depå samt tillhandahållande av information till trafikförvaltningen.

Leverantören lämnade anbud i samtliga tre upphandlingar och ansökte senare om överprövning och yrkade att upphandlingarna skulle göras om. Leverantören anförde huvudsakligen att uppdragsavtalen med ersättnings-, ändringshanterings- och hållbarhetsbilagorna var oskäliga och utformade i strid med de grundläggande principerna om proportionalitet, likabehandling och transparens samt konkurrensprincipen i 4 kap. 2 § LUF. Domen har inte vunnit laga kraft.

RÄTTSLIG BEDÖMNING, FÖRVALTNINGSRÄTTEN:

Förvaltningsrätten konstaterade att ersättningsmodellen var relativt komplicerad och att risken för flera kostnadsökningar, i varje fall till stor del, låg på trafikutövaren. Domstolen delade leverantörens bedömning att riskkalkylerna kunde antas vara komplicerade och att det i sin tur gjorde att anbudspriserna varierade mellan anbudsgivarna. Detta var dock, enligt domstolens bedömning, inte samma sak som att ersättningsmodellen hade utformats i strid med transparensprincipen. Domstolen bedömde att ersättningsbilagorna innehöll tillräckligt tydliga anvisningar och skrivningar för att anbudsgivarna skulle kunna göra sina analyser och beakta olika risker som kunde uppkomma samt sannolikheten för dem.

Domstolen konstaterade vidare att det tydligt framgått av ändringshanteringsbilagorna att utgångspunkten var att ändringar och anpassningar i uppdragen inte gav rätt till justerad ersättning, och att bilagorna innehöll flera avsnitt som på ett tydligt sätt angav vad som krävdes för att en händelse skulle kunna ge rätt till förhandling om ersättningen. Domstolen konstaterade att trafikutövaren alltid var garanterad en miniminivå på ersättningen baserad på antalet validerade biljetter, och att trafikutövaren därmed inte stod all risk för ett minskat resande.

Beträffande hållbarhetsbilagorna bedömde domstolen att det med hänsyn till hur kraven på social hållbarhet var utformade var svårt att på förhand ange exakt vilka handlingar som skulle skickas in eller vilken information som skulle framgå, och att denna flexibilitet inte stod i strid med upphandlingsdokumenten. Även om det inte på ett detaljerat sätt angavs vad dokumentationen skulle innehålla var det tydligt att underlaget skulle visa att kraven på social hållbarhet var uppfyllda i enlighet med uppförandekoden och domstolen delade därför inte leverantörens uppfattning att regionens bedömning skulle vara helt godtycklig.

Domstolen konstaterade att det inte ingick i förvaltningsrättens prövning att bedöma om villkoren i kommande avtal var civilrättsligt oskäliga eller inte, och att prövningen var strikt upphandlingsrättslig. Det ansågs att vara rimligt, affärsmässigt och proportionerligt att kräva att anbudsgivare i någon mån måste prissätta risker och osäkerhet i sina anbud och att den upphandlande enheten kunde välja en styrning som innebar viss riskfördelning.

Domstolen bedömde att trafikutövaren inte kunde sägas stå all ekonomisk risk i upphandlingarna, och att det fanns villkor i samtliga tre ifrågasatta bilagor som också skyddade trafikutövaren mot alltför stort godtycke från regionens sida. Domstolen delade inte leverantörens uppfattning om att det inte hade varit ett realistiskt alternativ att avstå från att lämna anbud, och konstaterade att om anbudsgivaren ansåg att villkoren eller kraven inte var möjliga att uppfylla stod det anbudsgivaren fritt att inte lämna anbud.

Domstolen konstaterade att villkoren hade varit kända för alla anbudsgivare, och att det förhållandet att anbudsgivarna gjorde olika överväganden kring prissättning och risker inte var samma sak som att upphandlingsdokumentens utformning stred mot likabehandlingsprincipen. Beträffande konkurrensprincipen konstaterade domstolen att för att en upphandling skulle anses strida mot denna princip räckte det inte att upphandlingens utformning resulterade i en konkurrenssnedvridning, utan det krävdes att upphandlingen utformats i syfte att begränsa konkurrensen.

Leverantören hade inte fört fram några omständigheter som visade att regionen genomförde upphandlingarna i strid med några bestämmelser i LUF, någon unionsrättlig bestämmelse om upphandling eller upphandlingsrättsliga principer, och ansökningarna om överprövning avslogs.

ANALYS:

Förvaltningsrättens avgörande bekräftar att en upphandlande enhet har en relativt omfattande frihet att utforma upphandlingar inom ramarna för de grundläggande upphandlingsrättsliga principerna, även när upphandlingen innebär att betydande kommersiella och ekonomiska risker läggs på anbudsgivarna. En ersättningsmodell kan vara komplicerad och innebära en risk för anbudsgivarna, men så länge den är förutsebar och tydligt beskriven uppfyller den transparensprincipen.

Särskilt intressant är domstolens resonemang att anbudsgivare som anser villkoren omöjliga att uppfylla helt enkelt kan välja att avstå från att lämna anbud. Detta lägger ansvaret för affärsmässig bedömning på anbudsgivarna själva och signalerar tydligt att upphandlingsrätten inte ska fungera som skydd mot kommersiellt ofördelaktiga villkor. Domstolens ställningstagande att prövningen är ”strikt upphandlingsrättslig” innebär också att civilrättsliga invändningar avseende oskälighet inte kan prövas i överprövningsförfarandet, utan får hanteras genom civilrättsliga processer efter kontraktstecknande.

Domstolen var dock tydlig i sitt ställningstagande att trafikutövaren inte stod ”all risk”. Domstolen lyfte fram flera skyddsmekanismer som förändringspriser vid ökad trafik eller försämrad framkomlighet, möjlighet att påverka tidtabeller och garanterad miniminivå för viss ersättning som exempel på att viss risk inte låg på trafikutövarens sida.

Upphandlande enheter har sammanfattningsvis relativt stor frihet att utforma avtalsvillkor. Samtidigt är leverantörers möjligheter att upphandlingsrättsligt angripa kommersiellt ofördelaktiga villkor begränsade. Domen är överklagad och det återstår att se om förvaltningsrättens bedömning står sig vid en eventuell prövning i kammarrätten.

MÅL:

Förvaltningsrätten i Stockholm, mål nr 9299-25, 9306-25, 9311-25

TEXT: Linnea Tornberg och Sarah Ottosson, Advokatfirman Lindahl

Annons

Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning med fokus på att projektleda upphandlingar. Du lär dig välbeprövade metoder för att lyckas leda projekt i hamn på rätt tid. Läs mer om utbildningen här.

Läs mer: Upphandling

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

2 kommentarer på "Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning"

  1. Davis skriver:
    2025-10-09 kl. 08:35

    Oj, har man nu även börjat med maskering av företagsnamn i domstolsbesluten?

    Anser domstolssverige, likt sin motsvarighet över Atlanten, att företag är känsliga människovarelser som kan utsättas för integritetskränkning?

    Svara
  2. Skynet skriver:
    2025-10-09 kl. 11:44

    Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn.

    Men visst, det vi ser är ett utslag av den tid vi lever i. Inte av vad som är rätt eller fel i någon naturlig mening.

    Svara

Lämna ett svar till Skynet Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Skada inte styrkt vid hävt ramavtalSkada inte styrkt vid hävt ramavtal
Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…

Senaste inläggen

  • Skada inte styrkt vid hävt ramavtal
  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen