Domstolarna ber om att få ökade resurser. I årets budgetunderlag till regeringen yrkas på en ramökning av anslaget med 650 miljoner kronor för åren 2020 till 2022.
Behovet föranleds av att Sveriges domstolar står inför en brytpunkt. Tillströmningen av mål har de senaste tre åren ökat kraftigt och är i dag den högsta under hela 2000-talet. Prognosen pekar mot en fortsatt ökning.
De friska pengarna ska främst täcka upp för ökad måltillströmning i allmän domstol och förvaltningsdomstol. Det behöver också satsas på för förbättrad säkerhet i domstol och genomföras insatser inom kompetensförsörjningens område.
– Om begärd resursförstärkning uteblir står vi inför en situation med stora balanser och på sikt skenande handläggningstider vilket hotar rättssäkerheten, säger Martin Holmgren, generaldirektör för Domstolsverket.
Domstolsverket ser ett stort behov av att anställa fler domare. Utan tillskott av pengar tecknas en dyster bild med stora negativa konsekvenser för samhällsekonomin och rättssäkerheten.
Följden kan bli att målen läggs på hög och att handläggningstiderna blir mycket långa. Redan nu luftas klagomål på långa handläggningstider i exempelvis remissvaren på Förenklingsutredningen.
– Om domstolarna blir en trång sektor, blir hela rättskedjan ineffektiv, säger Martin Holmgren.
Klart är att upphandlingsmålen inte är den trångaste sektorn på förvaltningssidan. Antal mål väntas under prognosperioden ligga kring 3 000 per år. De målkategorier som bedöms öka särskilt mycket är LVU, socialförsäkringsmål och mål enligt socialtjänstlagen.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer