Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Jämkning enligt allmänna avtalsregler

ExpertkommentarÄven om det saknas avtalade jämkningsgrunder kan jämkning av ett förseningsvite bli aktuellt med stöd av allmänna avtalsrättsliga regler. I artikeln behandlar vi översiktligt vad som gäller vid jämkning av förseningsvite i de situationerna, skriver Jenny Kenneberg, och Jessica Ekmark, Brick Advokat.

| 2022-10-13
Jenny Kenneberg, Brick Advokat.

Inledning
I den föregående artikeln, Förseningsvite i entreprenader, redogjordes för under vilka förutsättningar en entreprenör har möjlighet att jämka ett förseningsvite enligt de avtalade jämkningsgrunderna som följer av 5 kap. 3 § i AB 04 och ABT 06.

I vissa projekt kan det däremot vara så att parterna har avtalat bort jämkningsgrunderna i AB 04 och ABT 06, eller att de standardvillkoren överhuvudtaget inte avtalats. Även om det saknas avtalade jämkningsgrunder kan jämkning av ett förseningsvite bli aktuellt med stöd av allmänna avtalsrättsliga regler.

I artikeln behandlar vi översiktligt vad som gäller vid jämkning av förseningsvite i de situationerna.

Jämkning av förseningsvite när AB 04 och ABT 06 inte avtalats
För det fall beställaren har avtalat bort möjligheten till jämkning av förseningsvite enligt AB 04 och ABT 06 eller om standardvillkoren inte avtalats alls mellan parterna finns en möjlighet för entreprenören att i stället begära jämkning enligt allmänna avtalsrättsliga regler.

Den bestämmelse som primärt kommer i fråga är 36 § avtalslagen som anger att avtalsvillkor får jämkas om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt.

Jämkning kan i sådant fall ske med hela eller delar av vitesbeloppet, precis på samma sätt som jämkning enligt standardvillkoren.

Rätten till jämkning av vite enligt allmänna avtalsrättsliga regler har prövats av Svea hovrätt i mål T 404-14. Entreprenören hade i det fallet åtagit sig att utföra en installationsentreprenad. Vid slutbesiktningen godkändes inte entreprenaden på grund av att vissa delar inte var kontraktsenligt utförda. Andra, kontraktsenliga delar, hade dock tagits i bruk av beställaren.

Parterna hade avtalat om att standardvillkoren ABT 94 skulle gälla för entreprenaden, vilket är föregångaren till ABT 06. I de villkoren fanns möjlighet att jämka vitet men den bestämmelsen hade parterna uttryckligen avtalat bort, det vill säga den skulle inte gälla.

Vid tidpunkten för hovrättens avgörande hade felen fortfarande inte avhjälpts och en tid om cirka 150 veckor hade passerat från det avtalade färdigställandedatumet. Förseningsvitet uppgick till ett mångmiljonbelopp och översteg vida kontraktssumman.

Eftersom del av entreprenaden hade tagits i bruk ansåg entreprenören att vitet skulle jämkas. Den jämkningsgrund som fanns i ABT 94 kunde inte åberopas så entreprenören gjorde i stället gällande att jämkning skulle ske med stöd av 36 § avtalslagen.

Hovrätten konstaterade initialt att vitesklausuler rent generellt utgör en del av ett kontrakt som det kan finnas skäl att jämka med stöd av 36 § avtalslagen. I kommersiella avtalsförhållanden mellan jämbördiga parter ska dock stor restriktivitet tillämpas och jämkning kan endast komma i fråga i undantagsfall.

Hovrätten gjorde, trots det, bedömningen att vitesbeloppet i aktuellt fall var orimligt. Vid bedömningen tog hovrätten fasta på att entreprenaden hade kunnat tas i avsett bruk trots att entreprenaden inte var helt färdigställd. Vid den bedömningen fick även felets betydelse i förhållande till vitesbeloppets storlek betydelse.

Dessutom tog hovrätten hänsyn till att beställaren redan vid en tidigare tidpunkt hade fått klart för sig att entreprenören inte avsåg att avhjälpa felet och därmed kunnat agera för att själva avhjälpa felet på entreprenörens bekostnad.

Med beaktande av dessa förhållanden fann hovrätten att parternas avtal i fråga om vite var oskäligt. Hovrätten förordnade därför att avtalet skulle jämkas på det sättet att jämkningsregeln i ABT 94 ändå skulle tillämpas och satte ned vitesbeloppet från 16 miljoner kronor till 3,5 miljoner kronor.

Jämkning av förseningsvitet i andra fall
Som nämnts i den första artikeln kan jämkning enligt AB 04 och ABT 06 ske under förutsättning att beställaren tagit entreprenaden eller del av entreprenaden i bruk. Entreprenören skulle dock, med stöd av 36 § avtalslagen, kunna hävda att ett vite i vissa situationer även ska jämkas om beställaren haft möjlighet att ta del av entreprenaden i avsett bruk, men valt att inte göra det.

Om beställaren väljer att inte ta entreprenaden i bruk, varpå entreprenören inte heller ges möjlighet att påkalla slutbesiktning av färdigställd del, kan det på den grunden finns skäl att begära jämkning av vitet med stöd av 36 § avtalslagen. Det skulle kunna anses oskäligt att beställaren får ekonomisk vinning genom ett fullt vite om den icke färdigställda delen av entreprenaden är förhållandevis liten och beställaren därmed skulle kunna ta merparten av entreprenaden i bruk.

En sådan situation skulle dock prövas med beaktande av samtliga omständigheter, såsom vitets totala storlek, felets betydelse, orsaken till förseningen och villkoren i entreprenadkontraktet i övrigt. Det går därför inte att i förväg och på ett generellt sätt uttala sig om möjligheten till framgång med en sådan begäran om jämkning.

Sammanfattning
I de fall där ett avtal eller en bestämmelse i ett avtal kan anses vara oskäligt fungerar 36 § avtalslagen som en slags säkerhetsventil. När det gäller jämkning av avtal i kommersiella förhållanden ska dock aktuell regel tillämpas restriktivt. Det är möjligt att jämka ett vite med stöd av 36 § avtalslagen när AB 04 och ABT 06 inte avtalats eller när jämkningsgrunden i de villkoren inte är tillämplig. Förutsättningen för en sådan jämkning kommer alltid bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.

Jessica Ekmark
Advokat, Brick Advokat

Jenny Kenneberg
Advokat, Brick Advokat

Första delen:

Förseningsvite i entreprenader

 

Få din fråga om upphandling besvarad
Skickar

Läs mer: Expertkommentar

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Jenny Kenneberg

Jenny Kenneberg är advokat och delägare på Brick Advokat. Hon har mångårig erfarenhet av offentlig upphandling och har bland annat arbetat på Förvaltningsrätten i Stockholm och det statliga bolaget Swedavia. Sedan år 2020 är hon verksam på Brick Advokat med särskilt fokus på upphandlingsfrågor inom entreprenad- och fastighetsbranschen.

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 22-23 oktober
  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 25 november
  • AI för upphandlare | 27 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Kvalificerad IT-upphandlare – Steg 2 praktisk tillämpning | Hösten 2025
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2025
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Tillämpat krav som inte uttryckligen framgåttTillämpat krav som inte uttryckligen framgått
Hetaste rättsfallen från första kvartaletHetaste rättsfallen från första kvartalet
Mer restriktiv bedömning av avvikelser?Mer restriktiv bedömning av avvikelser?
Bakläxa om utredningsansvarBakläxa om utredningsansvar
Juridisk rapport om miljömärkning i upphandlingJuridisk rapport om miljömärkning i upphandling
Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkasFörtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantagetFörslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Inga krav som inte uttryckligen följer dokumentInga krav som inte uttryckligen följer dokument

Nytt från Upphandling24

  • Låg kickback blir något högre
  • Mössan på med kommunala köp
  • “Namnet speglar kulturen”
  • Kommunen segrare i Värnamotvist
  • Dalauppror mot miljardgräns
  • Skanskas låga pris godkänns
  • Synar korruption vid upphandling

Kommentarer från läsarna

Fredrik : Hetaste rättsfallen från första kvartalet
Tack för bra "Reader's Digest".
Björn : Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
Jag instämmer med slutsatserna. Inte bara att KR tar upp väldigt få mål trots att det svämmar över av domstolsbeslut…
Louise Bylund : Följa upp avtal – en cirkulär process
Hej! Jag har en fundering om den cirkulära modellen har något specifikt namn? Med vänliga hälsningar, Louise, Offentlig upphandlare student.
Marianne Hammarström : Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Mycket bra. Tack för att ni driver detta och håller med att det är mycket svårtolkat.
Annika S : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Hej! Kan ni reda ut den här meningen lite - jag går vilse i olika "inte". Vidare har det förhållandet…
Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Håller helt med! Jag har genomfört förhandlade förfaranden i ett steg och så länge ingen lider skada ser jag inget…

Senaste inläggen

  • Tillämpat krav som inte uttryckligen framgått
  • Hetaste rättsfallen från första kvartalet
  • Mer restriktiv bedömning av avvikelser?
  • Bakläxa om utredningsansvar
  • Juridisk rapport om miljömärkning i upphandling
  • Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
  • Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
  • Inga krav som inte uttryckligen följer dokument
  • Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
  • Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
  • Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
  • Misstanke om jäv räcker inte för att avbryta
  • Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl