Upphandlingsmyndighetens hållbarhetskriterier har beskrivits som både oambitiösa och dåligt uppdaterade. Nu kommer myndighetens svar på den beska kritiken från Gunilla Glasare vid Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.
– Vi har tagit fram en ny förvaltningsplan och kommer att gå igenom samtliga våra miljökriterier vart tredje år, säger Annie Stålberg, chef för hållbarhetsenheten vid Upphandlingsmyndigheten.
Den genomgång som Miljöinstitutet IVL har gjort på uppdrag av SKL visar att mer än hälften av dagens kriterier år från år 2014 eller ännu äldre. Dessutom noteras att många kriterier inte är tilläckligt ambitiösa för att bidra till miljöutveckling.
Annie Stålberg lovar att det vid genomgången ska kontrolleras att innehållet är uppdaterat och om kriterierna är drivande eller ska revideras alternativt avvecklas:
– Vi kommer även att bli tydligare kring när kriteriet senast har uppdaterats så inga tveksamheter finns kring detta.
Upphandlingsmyndigheten betonar att man, som ett led i att hålla hållbarhetskriterierna relevanta och aktuella, ständigt jobbar för att hålla dem uppdaterade. Arbetet med kriterierna har i år utsetts till en särskilt prioriterad uppgift.
Databasen består i dagsläget av över 600 hållbarhetskriterier. Genomgången sker med hjälp av en prioriteringsmodell. Kriterier med stor miljöpåverkan och som omfattar stora upphandlingsvolymer kommer att gås igenom först. Även kriterier som används i stor omfattning är högt prioriterade.
Just nu pågår arbete inom flera områden.
– Bland annat fokuserar vi mycket på sjukvårdens förbrukningsartiklar och uppdatering av dessa kriterier pågår för flera olika produkter, säger Annie Stålberg.
Kriterierna tas fram i samarbete med expertgrupper. Dessa består av representanter från branschorganisationer, miljöorganisationer, näringsliv, stat, landsting och kommun vilket gör kriterierna brett förankrade.
Upphandlingsmyndigheten har inte kunnat leverera resultat pga att många kompetenta medarbetare har sagt upp sig i protest mot svagt ledarskap och att cheferna är inkompetenta.
Många nya som inte har rätt kompetens har rekryterats pga sina nära kontakter med cheferna och dessvärre med väldigt höga löner vilket det har skapat mycket missnöje. I hållbarhetsenheten är det fler än 10 personer som har sagt upp sig sedan 2017 eller inte fick stanna efter sin visstidsanställning trots rätt kompetens inom hållbarhetsområdet.
Många medarbetare har påpekat att kriterierna måste uppdateras under de senaste tre åren men fick inget gehör. Eftersom några av dem i den ordinarie personalen inte klarar av sitt arbete pga brist på rätt kunskap så rekryteras kompetenta personer tillfälligt för att göra jobbet vilket det skedde under 2016 och 2017.
Nu gör Upphandlingsmyndigheten detta igen för att lära upp sina medarbetare det arbete de har blivit anställda för och inte klarar av, med hjälp av visstidsanställda. Slavarbete för visstidsanställda och resultate av gediget arbete kommer att presenteras av befintlig personal externt. På detta sätt backar upp cheferna sina nära och kära medarbetare som de har själv anställt. Den person som anställdes att arbeta med förbrukningsartiklar har inte levererat något resultat under tre år hon har varit anställd. Hon har varken kompetens inom upphandling eller hållbarhetsområdet och har gjort bort sig i många möten med externa aktörer. Detta är skandal för Upphandlingsmyndigheten och för Ardalan Shekarabi som ska få ordning och reda på offentliga medel.
Bekräftar även detta. Jag är en av de ”kompetenta” som visstidsanställdes. Har följt fortsättningen av mitt arbete som efter att jag lämnade tyvärr hamnat hos de mer priviligierade (men inte lika kompetenta) på myndigheten. Resultatet därefter.