I fjol avkunnades 25 mutrelaterade domar i svenska domstolar enligt Institutet mot mutors sammanställning. Rapporten Mutbrott i Sverige 2018 ger vid handen att av sammanlagt 44 åtalade dömdes 35 personer medan nio friades.
Enligt statistiken arbetar både givare och tagare av mutan oftast inom privat sektor. Den typiske mutbrottslingen 2018 är en 50-årig man inom privat sektor.
– De vanligaste mutorna utgjordes av pengar, följt av nöjesresor, sakgåvor och rabatter samt renoveringar, säger Natali Phalén, generalsekreterare för Institutet mot mutor.
Tio av domarna har koppling till privat-offentligt umgänge.
Två domar är upphandlingsrelaterade. Den friande domen i ett fall som involverade nöjesresa och hockeybiljetter till tidigare anställd är överklagad. Detsamma gäller domen, fällande, i målet mot en landstingsanställd som fick hem verktygsskåp från ett företag.
Bland de elva sektorer där mutbrottsdomar meddelats sticker bygg och anläggning ut. Med sina åtta mål står sektorn för 36 procent av målen.
Det betyder enligt Natali Phalén inte nödvändigtvis att det sker fler mutbrott i just den sektorn. Det kan snarare vara en indikator på att man har en ökad medvetenhet och benägenhet att anmäla misstänkta oegentligheter.
– Samtidigt är bygg- och anläggningsbranschen särskilt riskutsatt ur korruptionshänseende, bland annat mot bakgrund av de stora projekt som genomförs i sektorn och som omsätter mycket pengar samt de många gränsytorna mot offentlig sektor.
Enligt Transparency International är Sverige ändå förhållandevis koruptionsfritt. På fjolårets lista delar vi en tredjeplats med Finland, Singapore och Schweiz efter tvåan Nya Zeeland och världens minst korruptionsutsatta land som är Danmark. Norge är fyra på den lista där Sydsudan, Syrien och Somalia återfinns i bottenskiktet.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer