Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

EU styr internationell upphandling

Juridisk krönikaEU:s nya internationella upphandlingsinstrument, IPI, vars syfte är att begränsa tillgången till unionens upphandlingsmarknader för tredjeländer som inte erbjuder ett ömsesidigt tillträde för EU-företag, trädde ikraft i går, den 29 augusti. Cornelia Medrek och Jesper Fahlgren från Advokatfirman Schjødt kommenterar det nya instrumentet.

| 2022-08-30
Cornelia Medrek och Jesper Fahlgren, Advokatfirman Schjødt.

I dag är många länder utanför EU, så kallade tredjeländer, ovilliga att öppna sina marknader för offentlig upphandling för internationell konkurrens. IPI ska fungera som ett påtryckningsmedel för att uppmuntra dessa länder att upphöra med metoder som begränsar tillträdet för europeiska företag till deras inhemska marknader för offentlig upphandling.

Enligt det nya instrumentet får Europeiska kommissionen besluta om åtgärder som begränsar tillgången för tredjelandsleverantörer till unionens marknader för offentlig upphandling, så kallade IPI-åtgärder.

Kommissionen kan besluta om två typer av åtgärder: att anbud från tredjelandsleverantörer ska poängsättas mindre förmånligt vid upphandlingar eller, att anbud från tredjelandsleverantörer ska uteslutas. Vid valet mellan de två åtgärderna ska kommissionen välja åtgärden som är mest proportionerlig och på effektivast sätt avhjälper det försämrade tillträdet.

Beslutade IPI-åtgärder ska tillämpas på upphandlingar av varor och tjänster vars uppskattade värde överstiger fem miljoner euro samt upphandlingar av byggentreprenader och koncessioner vars uppskattade värde överstiger 15 miljoner euro.

Innan kommissionen beslutar om IPI-åtgärder ska en utredning göras och samråd inledas med det berörda landet. En sådan utredning kan inledas av kommissionen på eget initiativ, eller efter klagomål från en medlemsstat eller berörd part.

Om kommissionen finner att en åtgärd eller metod i tredjelandet försämrar tillträdet för leverantörer i EU antas en IPI-åtgärd, om det anses ligga i unionens intresse. En IPI-åtgärd kan återkallas eller tillfälligt avbrytas om tredjelandet vidtar tillfredsställande åtgärder och förbättrar tillträdet till dess marknad, eller åtar sig att upphöra med en handelshindrande åtgärd eller metod.

IPI innebär även att leverantörer inte tillåts lägga ut mer än 50 procent av kontraktets totala värde på underentreprenad till aktörer med ursprung i ett tredjeland som omfattas av en IPI-åtgärd. Leverantören ska också säkerställa att varor eller tjänster som levereras eller tillhandahålls under kontraktets fullgörande och som har sitt ursprung i ett land som omfattas av IPI-åtgärden inte utgör mer än 50 procent av kontraktets totala värde.

Detta gäller oavsett om dessa varor eller tjänster levereras eller tillhandahålls direkt av den utvalda anbudsgivaren eller av en underleverantör. Det kommer således krävas att leverantörer har insyn i sina varu- och underleverantörskedjor, så att andelen varor, tjänster och underleverantörer med ursprung i ett tredjeland inte överskrider den tillåtna andelen enligt IPI.

Den upphandlande myndigheten kommer i sin tur att behöva kontrollera att den tilldelade leverantören efterlever ovan nämnda skyldigheter. Om det finns rimliga indikationer på bristande efterlevnad, och senast när fullgörandet av kontraktet har slutförts, ska nämligen myndigheten begära att leverantören lämnar tillräckliga bevis för att inte mer än hälften av kontraktets totala värde har sitt ursprung i ett tredjeland som omfattas av en IPI-åtgärd.

Om kraven inte efterlevs ska leverantören betala en proportionerlig avgift. Denna avgift ska utgöra mellan 10–30 procent av kontraktets totala värde.

Både innan ett kontrakt tilldelas och vid dess slutförande är det alltså viktigt för upphandlande myndigheter att avgöra var en leverantör och dess underleverantörer har sitt ursprung. EU:s rättsmedelsdirektiv äger tillämpning, vilket innebär att leverantörer som har eller haft ett intresse av att tilldelas kontraktet kan begära rättslig prövning om den upphandlande myndigheten inte efterlever sina skyldigheter enligt IPI.

I undantagsfall får upphandlande myndigheter besluta att inte tillämpa en IPI-åtgärd. Detta gäller dels om endast anbud från ekonomiska aktörer med ursprung i ett land som omfattas av en IPI-åtgärd uppfyller anbudsvillkoren, dels om beslutet att inte tillämpa IPI-åtgärden är motiverat av tvingande hänsyn till allmänintresset. Senast 30 kalenderdagar efter att kontraktet tilldelas måste kommissionen informeras om ett sådant beslut.

IPI innebär en rad nyheter för både beställar- och leverantörssidan. Trots att reglerna inte kommer att få direkt genomslag den 29 augusti 2022, då kommissionen först efter utredning och samråd kan komma att besluta om olika IPI-åtgärder, är det viktigt för upphandlande myndigheter och leverantörer att redan i dag sätta sig in i vad regelverket innebär.

Juristpanelen

Läs mer: Juridisk krönikaLagstiftning

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Vaxholms stad söker upphandlingschef

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

EU-domstolen klargör gränsernaEU-domstolen klargör gränserna
Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtalFörslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
Kammarrätten prövar mål med flera grunderKammarrätten prövar mål med flera grunder
Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
Skada inte styrkt vid hävt ramavtalSkada inte styrkt vid hävt ramavtal
Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

MA : Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
Ett alternativ som faktiskt är fullt möjligt redan idag utan att blanda in synnerliga skäl och ta risk för ogiltigförklarande:…
ML : Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
Allt går ju vrida och vända på såklart, och visst finns poäng i artikelförfattarens linjer. MEN inlåsningseffekterna riskerar också att…
Björn : EU-domstolen klargör gränserna
Uttalandet från EU-domstolen är inte dumt men ganska intetsägande. Problemet är dock redan nu uppenbart - åtskilligt folk läser uttalandet…
Johanna : EU-domstolen klargör gränserna
Bra rättsfall. Heja EU-domstolen! Det är tråkigt att svenska domstolar ofta har väldigt svårt att vara pragmatiska och flexibla. Svensk…
Lina Håkansson Kjellén : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för bra synpunkt Markus! Vi tittade på tidsaspekten och enligt upphandlingsmyndighetens statistik har handläggningstiden gått ned något, men det…
Sara Fogelberg : Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
Tack för klokt inlägg Jakob! Jag delar din erfarenhet om hur uppgifter enligt AFA givetvis har betydelse för uppföljning under…
Jakob Waldersten : Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
Avsnitt AFA är inte förbehållet anbudsfasen eller före avtal. Syftet med AFA - Allmän information är flera, bl.a. en överblick…
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…

Senaste inläggen

  • EU-domstolen klargör gränserna
  • Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
  • Kammarrätten prövar mål med flera grunder
  • Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
  • Skada inte styrkt vid hävt ramavtal
  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 29 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Våren 2026
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Våren 2026