Antalet svenska myndigheter och kommuner som idag har en mottagningsfunktion för anonyma tips om oegentligheter vid exempelvis upphandling är mycket litet. På den saken kommer det nu att bli ändring.
EU-kommissionen vill se rapporteringskanaler med anonymitetsskydd vid företag med mer än 50 anställda (eller över 100 miljoner kronor i omsättning) samt vid statliga och regionala förvaltningar. Kommuner med fler än 10 000 invånare ska också omfattas.
Många av den senaste tidens skandaler skulle aldrig ha kommit upp i ljuset om insiders inte hade modet att tala ut enligt Europeiska kommissionens första vice ordförande Frans Timmermans:
– Men de som gjorde tog enorma risker. Det borde inte vara straffbart att göra det rätta.
Kommissionens förslag välkomnas av många, däribland Institutet mot mutor. Enligt generalsekreteraren Natali Phalén har visselblåsare en väldigt viktig roll i kampen mot korruption:
– Ett effektivt antikorruptionsarbete förutsätter miljöer där signaler om oegentligheter kan fångas upp. Att förebygga negativa tystnadskulturer är en del i att skapa en sådan miljö, men det är också av stor vikt att det finns trygga rapporteringskanaler, säger hon.
Sedan förra året finns en svensk lag som skyddar arbetstagare som larmar om bland annat mutbrott mot repressalier. Fast lagen ställer inga krav på att organisationer ska ha ett visselblåsningssystem eller anonymitet för den som slår larm.
– Visselblåsare har i många fall råkat illa ut, vilket medför att det kan finnas en rädsla att slå larm.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer