Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Ramavtal eller leveransavtal? Särskilda skäl för längre ramavtalstid än fyra år förelåg inte

Kammarrätten i Sundsvall, 2019-05-07, mål nr 2459-18, Ramavtal

En region upphandlade artoskopiutrustning. Upphandlingen omfattade dels ett avtal för artroskopistaplar, dels ett avtal för leverans av förbruksmaterial, tillbehör och reservdelar. Det första avtalet var i upphandlingsdokumenten benämnt ramavtal medan det andra avtalet var benämnt leveransavtal. Avtal 2 hade en maximal löptid på elva år.

A ansökte om överprövning och yrkade att upphandlingen skulle göras om. A ansåg att avtal 2 avsåg ett ramavtal och inte ett leveransavtal. Avtal 2 hade därmed en för lång ramavtalstid. Särskilda skäl för att avtalet skulle få överstiga den tillåtna ramavtalstiden om fyra år enligt 7 kap. 2 § LOU saknades. A ansåg också att regionen brutit mot upphandlingsreglerna genom att den inte i annonsen angett några särskilda skäl för en längre ramavtalstid. A menade att den otillåtet långa avtalstiden innebar att bolaget kan komma att bli utestängt från konkurrens upp till sju år längre än vad som är tillåtet enligt LOU. A hade därigenom lidit, eller i vart fall riskerat att lida, skada.

Regionen bestred ansökan. Om det skulle vara ett ramavtal så behövs den långa perioden för produkternas livslängd.

Förvaltningsrätten noterade att en karakteristisk egenskap för ramavtal är att volymen av det som ska köpas inte regleras i avtalet. Det aktuella avtalet garanterar inga volymer och innehåller också en avropsmekanism. Avtal 2 var därmed att betrakta som ett ramavtal enligt förvaltningsrätten.

När det gällde ramavtalstiden konstaterade förvaltningsrätten att det krävs särskilda skäl för att ha en längre ramavtalstid än fyra år och att det är den upphandlande myndigheten som har bevisbördan för att sådana omständigheter föreligger. Förvaltningsrätten ansåg att regionen presenterat särskilda skäl för en längre ramavtalstid – främst genom att understryka vikten av att säkerställa tillgång till förbrukningsmaterial med mera för att kunna använda levererade artroskopiutrustningar under utrustningarnas sju år långa ekonomiska livslängd.

Att uppgifterna om särskilda skäl inte fanns med i annonsen utgjorde visserligen en brist, men medförde inte att A kunde lida skada. Förvaltningsrätten avslog ansökan.

A överklagade till kammarrätten och yrkade även där att upphandlingen skulle göras om.

Kammarrätten inledde med att konstatera att avtal 2 var ett ramavtal. Kammarrätten instämde i förvaltningsrättens bedömning. Däremot ansåg kammarrätten att de skäl som regionen framfört var kopplade till befarade ekonomiska konsekvenser för regionen vid eventuell framtida upphandling.

Skälen var därmed inte kopplade till den aktuella upphandlingen eller föremålet för ramavtalet. Kammarrätten bedömde att A lidit skada av den långa ramavtalstiden eftersom A förlorat möjligheten att konkurrera om kontrakt under den tiden. Kammarrätten ändrade därför förvaltningsrättens dom och beslutade att upphandlingen skulle göras om.

Anna Ulfsdotter Forssell

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud