Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Fråga om sakligt godtagbara eller godtyckliga skäl att avbryta upphandling, partsavsikt m.m.

Kammarrätten i Stockholm, 2018-05-11, Mål nr 6164-17, Avrop, Ramavtal

En upphandlande myndighet avropade säkerhetsdörrar från ett ramavtal genom en förnyad konkurrensutsättning. Det första tilldelningsbeslutet från maj 2016 överprövades av en leverantör. Domstolen gav leverantören rätt i februari 2017 och denne antogs genom ett nytt tilldelningsbeslut i mars 2017. I maj 2017 beslutade den upphandlande myndigheten sig för att avbryta upphandlingen. Leverantören ansökte då om överprövning.

Den upphandlande myndigheten motiverade sittbeslut med bristande konkurrens då enbart leverantörens anbud fanns kvar efter kvalificeringen. Leverantören menade att det här inte var den riktiga anledningen till beslutet och att den upphandlande myndigheten därför hade agerat godtyckligt och i strid med de upphandlingsrättsliga principerna. Den riktiga anledningen var, enligt leverantören, att parterna haft olika uppfattning om vad som upphandlades och kontraktets villkor. Leverantören menade också att konkurrensen ju redan är begränsad vid förnyad konkurrensutsättning från ramavtal.

Förvaltningsrätten refererade till praxis från EU-domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen och kammarrätterna och påminde om att avbrytandebeslut måste ha sakligt godtagbara skäl, inte vara godtyckliga och inte strida mot de upphandlingsrättsliga principerna. Domstolen bedömde att en upphandlande myndighet får avbryta en upphandling på grund av bristande konkurrens även om konkurrensen eventuellt redan är begränsad då det rör sig om förnyad konkurrensutsättning. Även om det inte kunde uteslutas att beslutet i någon mån grundades på något annat än bristande konkurrens ansåg förvaltningsrätten att det fanns sakliga skäl att avbryta upphandlingen. Förvaltningsrätten avslog ansökan.

Leverantören överklagade till kammarrätten och menade att avbrytandebeslutet kom först efter det att parterna hade haft ett förmöte där den upphandlande myndigheten inte tänkte beställa det antal dörrar som stått i förfrågningsunderlaget utan i stället villkorade antalet. Enligt leverantören var det uppenbart att anledningen till avbrytandebeslutet var att leverantören inte gick med på ändringarna, som de ansåg var väsentliga avsteg från förfrågningsunderlaget. Leverantören menade att det i sig kan vara motiverat att avbryta upphandlingar med enbart ett anbud men det får inte ske godtyckligt och inte när anledningen egentligen är att den upphandlande myndigheten velat göra avsteg från förfrågningsunderlaget. Invändningen kom också mycket sent efter tilldelningsbeslutet. Den upphandlande myndigheten invände att det uppstod en bristande konkurrenssituation när det stod klart för myndigheten att det inte fanns någon gemensam partsvilja och leverantören inte ville teckna kontrakt.

Kammarrätten konstaterade att det är ett godtagbart skäl att avbryta en upphandling om endast en lämplig anbudsgivare finns kvar efter kvalificering. Men rätten att avbryta är inte ovillkorlig och beslutet får inte fattas på godtyckliga grunder. I den aktuella upphandlingen ansåg kammarrätten att den enda rimliga tolkningen av förfrågningsunderlaget var den som leverantören framfört och att myndighetens avsikt avvikit väsentligt från upphandlingens förutsättningar. Invändningen att leverantören inte tänkte teckna kontrakt enligt förfrågningsunderlaget ansåg domstolen vara motbevisad. Skälet till att besluta om avbrytande var därför inte bristande konkurrens, utan beslutet berodde på att leverantören inte accepterade den upphandlande myndighetens ändrade villkor för entreprenaden. Ett avbrytandebeslut av det skälet är godtyckligt och strider mot 1 kapitlet 9 § i 2007 års LOU. Trots att leverantörens anbud varit det enda återstående hade inte den upphandlande myndigheten visat att det fanns sakliga skäl för att avbryta upphandlingen. Överklagandet bifölls och avbrytandebeslutet upphävdes.

Anna Ulfsdotter Forssell

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud