En kommunal nämnd genomförde en upphandling av kompensutveckling som var uppdelad i sex olika områden där varje del område i sin tur var indelat i olika så kallade ingångar.
Av tilldelningsbeslutet framgick att andra än leverantör A vunnit upphandlingen som gällde anbudsområdena 1 och 2 samt anbudsområde 3 ingång 8 och anbudsområde 6 ingångarna 2-3.
A ansökte om överprövning av upphandlingen och yrkade att upphandlingen skulle göras om avseende de aktuella anbudsområdena. A menade att nämnden inte på ett tillräckligt tydligt sätt hade angett i förfrågningsunderlaget hur utvärderingen skulle gå till och på vilka grunder ramavtal skulle tilldelas.
Utvärderingsmodellen byggde på en mervärdesmodell där en utvärderingsgrupp skulle bedöma anbudsgivarnas utbildningstjänster inom olika områden. Anbudsgivarna gavs därefter ett mervärdesavdrag som anbudspriset minskades med för att få fram utvärderingspriset.
Förvaltningsrätten konstaterade att förfrågningsunderlaget inte gav någon ledning om vad som utgör en miniminivå och vad som därutöver utgör ett mervärde. Dessutom hade anbudsgivarna inte fått tillräcklig information om betygsättningen.
Betygsättningen ansågs ge nämnden ett stort mått av fri prövningsrätt och poängsättningen ansågs inte ha kunnat förutses av anbudsgivarna.
Förvaltningsrätten konstaterade att betygssättningen och därmed utvärderingsmodellen stred mot principen om likabehandling och transparens. Upphandlingen skulle därför göras om i de aktuella delarna.
Nämnden överklagade till kammarrätten som instämde i förvaltningsrättens bedömning och avslog överklagandet.