Dåligt grepp gör spårvägen dyrare

Spårvägsprojektet i Lund hade en ursprunglig budget på 776 miljoner kronor. Förutom att bygget försenats blir det dyrare än beräknat. Philip Sandberg, liberal kommunstyrelseordförande i Lund, ser mycket allvarligt på den slutkostnadsprognosen:

– Det är inte acceptabelt, även om det här är ett komplext projekt som drabbats av många oväntade störningar och hinder.

En granskning av avtalen i projektet har direktupphandlats av den meriterade konsulten Sven Landelius som ledde bygget av Öresundsbron. Enligt honom ”har man inte kopplat greppet om styråran vad gäller kostnader”.

Bedömningen är att kostnaden kommer att hamna på 70 miljoner kronor över budget. I värsta fall kan notan öka med ytterligare cirka 30 miljoner kronor, alltså 14 procent mer än beräknat.

Anders Almgren, socialdemokratisk andre vice ordförande i kommunstyrelsen, konstaterar att målet med en kostnadsstyrning utan överraskningar inte har lyckats hållas:

– Konsekvenserna för Lunds kommun har blivit förlorade möjligheter att proaktivt kunna påverka slutkostnaden genom att minska kostnader i andra delar av projektet.

Skulden för dåliga slutkostnadsprognoser faller på Skanska. Enligt utvärderingen ger protokoll från viktiga möten inte en tydlig, strukturerad och kontinuerligt uppdaterad bild av bland annat ändringar och tillägg (ÄTOR).

– Att vi har bedömt slutkostnaderna fel tidigare är både dåligt och beklagligt, säger Mats Spansk, distriktschef vid Skanska.

Det finns goda förklaringar till den tre månader långa förseningen. Till de oförutsedda hindren hör överklagade arkeologiska utgrävningar och angränsande stadsbyggnadsprojekt.

Första spadtaget till Lunds spårväg togs i februari 2017. Skånetrafiken planerar trafikstart i augusti 2020. Sträckan från Lunds Central till Science Village/ESS består av ett 5,5 kilometer långt dubbelspår med nio hållplatser.

I spårvägsprojektet upphandlas depå, rullande material samt drift och underhåll separat.