Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Bättre tolkavtal äntligen klart

Resan fram till Statens inköpscentrals nya ramavtal för tolkförmedlingstjänster har varit lång. Nu är ett efterlängtat avtal klart och en tidsbesparande e-tjänst på väg

| 2019-02-01

Statens inköpscentral vann när upphandlingen av tolkförmedlingstjänster överprövades i maj 2018. Sedan kammarrätten inte lämnat prövningstillstånd hamnade ärendet i Högsta förvaltningsdomstolen som beslutade att avtal inte fick ingås innan något annat hade bestämts.

Efter det att Högsta förvaltningsdomstolen nyligen hävde detta beslut förbereds signering av efterlängtade ramavtal.

Therese Klaar är chef för enheten för upphandling av varor och tjänster vid Statens inköpscentral. Hon gläds över att vara i mål och ser flera förbättringar med de nya ramavtalen:

– Bland annat används nu en och samma taxa för alla myndigheter, vilket innebär att tolkarna får rimligt betalt oavsett åt vilken myndighet de tolkar.

Även andra förändringar ska förbättra förutsättningarna för tolkarna. Det nya avtalet kräver att hela tolkarvodet ska tillfalla tolkar som frilansar, något som många gör, samt att de inte ska behöva ligga ute med pengar för resekostnader.

I upphandlingen har det varit ett uttalat mål att myndigheternas användning av auktoriserade tolkar ska öka. Förutom att höja kvaliteten vid tolktillfällena ska detta stärka incitamenten för tolkarna att auktorisera sig.

Hur sker styrningen, rent praktiskt, mot auktoriserade tolkar?

– Nu är det tydligare än tidigare att avropande myndighet ska gå vidare i rangordningen om efterfrågad kompetens inte finns hos nummer ett. Det är viktigt att det inte uppstår en förhandlingssituation mellan förmedling och avropande myndighet.

Om den avropande myndigheten inte anger något annat önskemål så ska en auktoriserad tolk alltid erbjudas. Rättstolkarna ska alltid prioriteras till rättsväsendet för att tolkkompetensen ska användas på bästa sätt.

– I och med att ersättningen till förmedlingarna den här gången är differentierad med högre ersättning för högre kompetens, så finns det också ett incitament att knyta till sig auktoriserade tolkar.

För att effektivisera avrop, underlätta att ramavtalet följs och få bättre statistik utvecklar Kammarkollegiet en ny e-tjänst:

– Planen är att e-tjänsten ska vara igång före sommaren, summerar Therese Klaar.

Läs mer: PraktisktRamavtalÖverprövningÖvriga tjänster

Amanda Hallström

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

3 kommentarer på "Bättre tolkavtal äntligen klart"

  1. Claudia Svensson skriver:
    2019-02-12 kl. 15:56

    Per den 2/11 – 2018 har jag skickat ett brev till Emil Plisch – regeringskansliet, som innehåller synpunkter gällande tolksituationen i Sverige. Jag har gått genom SOU:s utredning men jag kan inte se att det har blivit någon ändring till det bättre. Inget hänsynstagande till gamla tolkutbildningarna, utbildningar enligt TÖI:s normer. Det jag vill säga syftar på rätten: att, per automatik, värdera gamla tolkutbildningar; att det skall även tas hänsyn till en gedigen arbetserfarenhet som, man som tolk, har samlat på i väldigt många år. Det är det som är av stor betydelse för rättssäkerheten. I utredningsföreskrifterna kan jag läsa om samma gamla mantran, nämligen, att man skall validera sina s k allmänna kunskaper (som de facto inte är så allmänna, utan det är speciella kunskaper inom 5 olika områden) samt språkkunskaperna. Under dessa år jag har arbetat som tolk – d v s sedan 1999 – har jag kunnat konstatera att i Kammarkollegiets auktorisationsförfarande har rättvisan låtit sig väntas. Orättvisa bedömningar utövade av våra kollegor, tillika språkexaminatorer, har hela tiden dominerat. Detta kan synas åtminstone i antalet auktoriserade rumänska tolkar men även i andra språk. Att anlita AT tolkar i rollen som språkexperter för auktorisationsförfarandet är JÄV i högsta grad. Att validera sin utbildning är definitivt lönlöst, då det används fortfarande tolkar som skall bedöma. Det är också JÄV, utan tveka. Det är helt fel! Att gå om utbildningen – när man ändå har en gedigen utbildning och erfarenhet – är att förnedra sig själv och förneka sina kunskaper. Tolkar som skrivit auktorisationsprovet och som inte blivit godkända får inte se resultatet på det skriftliga provet, de får inte överklaga beslutet till nästa instans heller. Detta innebär inte en demokratisk process i en demokratisk anda. Att skriva om provet kostar 2 300 kr varje gång. Det är mycket pengar för en tolk som anlitas att genomföra dåligt betalda uppdrag. Det är obeskrivligt att av en kår bestående av 70 – 80 tolkar som skall testas blir godkända endast några, mellan 10% – 15%. Jag förväntar mig att politikerna ändå tar sig ett funderande speciellt över oss, gamla tolkarnas situation. Jag är 65 år gammal och jag anser att det är ovärdigt för mig att kompromissa igen och sätta mig på skolbänken med nybörjare. Så länge samma förfaranden gäller vid validering som vid auktorisation , utan rätt till överklagande , innebär det att man ger upp istället för att låta sig förnedras gång på gång. Jag själv och mina gamla tolkkamrater har get upp tanken på auktorisation eftersom det inte fungerar. Vi har samlat många meriter, under 20 – 30 år, så att vi per automatik skulle kunna få erkännande om kompetens i form av auktorisationsbevis. Inom rättssystemet talas det om bevisbördan, något som jag lätt kan lägga fram.

    Undertecknas av
    Claudia Svensson tolk och översättare

    Svara
  2. Torbjörn H skriver:
    2019-02-15 kl. 09:54

    Jag ska inte anmärka på svenskan men däremot på påståendet att det är systemets fel att bara 10-15% av tolkarna klarar ett test. Jag är less på offermentaliteten hos många människor som istället borde se det som ett problem att de 85-90% av tolkarna som inte klarar testet helt enkelt är för dåliga. Det är anmärkningsvärda siffror som borde mana till eftertanke och utbildningsvilja hos provskrivarna.
    Har svårt att tro att en så eftertraktad grupp som tolkar inte får bra betalt för sitt arbete.

    Svara
  3. Elena Toukan skriver:
    2019-02-22 kl. 16:22

    Man blir fundersam om myndigheten verkligen vet vad är det som förbättras med denna upphandling. På frågan om hur sker styrningen, rent praktiskt, mot auktoriserade tolkar svarar Inköpscentralen att avropande myndighet ska gå vidare i rangordningen om efterfrågad kompetens inte finns hos nummer ett.
    Det är mycket prestige uppdrag för samtliga tolkar och därför som kutym registreras de flesta auktoriserade tolkar hos leverantör nr 1 . Om det saknas auktoriserade tolkar hos leverantör nr 1 då betyder att det inte finns lediga auktoriserade tolkar för det tillfället
    Och just påstående om att ersättningen till förmedlingarna den här gången är differentierad med högre ersättning för högre kompetens, så finns det också ett incitament att knyta till sig auktoriserade tolkar är skrattretande. Spelar absolut ingen roll om tolkförmedlingen får 9 kr eller 39 kronor per tolktillfället, den förmedlingsavgift som upphandlas i denna upphandling som är den rena vinsten för tolkförmedlingen, Med andra ord finns inget incitament för bättre tolkkvalitet i rättsväsendet..

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Upphandlingsjurister till Statens inköpscentral på Kammarkollegiet

Avtalscontroller inom välfärdsbrottslighet till Sollentuna kommun

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättlästFörslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglernaSå ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgiftAvsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EUNy vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
Misstanke om jäv räcker inte för att avbrytaMisstanke om jäv räcker inte för att avbryta
Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skälFörslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Krävs mer än spekulationer för utredningsansvarKrävs mer än spekulationer för utredningsansvar

Nytt från Upphandling24

  • UKÄ tvingas böta 90 000
  • Tveksamt asfaltsköp på Åland
  • Kvinnor dominerar växande kår
  • Falkenberg rekryterar dubbelt
  • Mot nollutsläpp med nya grepp
  • Livsmedelsupphandlare med många järn i elden
  • Pionjär inom cirkulära förkläden

Kommentarer från läsarna

Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Håller helt med! Jag har genomfört förhandlade förfaranden i ett steg och så länge ingen lider skada ser jag inget…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Ja, men vad är det som hindrar att anbuden justeras efter ett anbudsmöte i ett öppet förfarande om inga obligatoriska…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Precis! Kostnader, såsom transaktionskostnader, måste som du är inne på alltid vägas mot nyttan. Min uppfattning är dock att det…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Intressanta reflektioner. Jag har dock lite svårt att se att risken för oproportionerligt ökad favorisering och korruption skulle vara större…
Undrande upphandlare : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag har personligen alltid under alla år jag har jobbat med detta (ca 20) undrat över varför ett förhandlat förfarande…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Det stämmer att anbudspresentationer och andra typer av möten kan genomföras även i exempelvis öppna förfaranden, men några förhandlingar får…

Senaste inläggen

  • Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
  • Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
  • Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
  • Misstanke om jäv räcker inte för att avbryta
  • Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
  • Krävs mer än spekulationer för utredningsansvar
  • Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?
  • Advokatbyråns 15 förbättringsförslag
  • Oklara omständigheter för preklusionsregler
  • Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
  • Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist
  • Allvarligt fel när vd begått brott
  • Fel att förkasta anbud som onormalt lågt