Att öka konkurrensen i offentlig upphandling är viktigt för att främja effektivitet, funktion och säkerställa bästa möjliga användning av offentliga resurser.
Enligt ny statistik från Upphandlingsmyndigheten konstateras att värdet på de inköp som omfattas av upphandlingslagarna uppskattas till 879 miljarder kronor 2021. Köpen har ökat med 60 miljarder kronor jämfört med föregående år.
Upphandlingsmyndigheten konstaterar också att det i praktiken är svårt att beräkna värdet av det som upphandlas i Sverige och att utgångspunkten är nationalräkenskaperna som SCB tillhandahåller.
Närmare 900 miljarder kronor årligen är en hiskelig summa och beloppet i sig skriker affärsmöjligheter. Däremot är köparmakten nästintill fullkomlig. Upphandlande myndigheter och enheter sitter på själva nyckeln om företag kan eller får göra affärer med det offentliga!
I en rapport som den Europeiska Revisionsrätten nyligen presenterade riktas ljuset mot att konkurrensen om offentliga kontrakt har minskat det senaste årtiondet och att reformen 2014 av EU:s direktiv inte har visat tecken på att vända trenden.
Det bekräftas även av den svenska nationella statistiken som visar att 2022 lämnades 4,8 anbud per upphandling jämfört med 5,5 föregående år. Företagarnas egen undersökning bland 1 100 småföretag visar dock ett större intresse av att delta i offentlig upphandling, så vi får hoppas att siffrorna inte fortsätter att sjunka.
Europeiska Revisionsrätten konstaterar också att det generellt saknas en medvetenhet om konkurrens i offentlig upphandling och att tillgängliga data inte används systematiskt för att identifiera grundorsaker till minskningen av konkurrensen.
2014 års direktiv har uppenbarligen inte lyckats att uppnå de mål som fanns i form av förenklade och förkortade upphandlingsförfaranden. En viktig synpunkt att beakta inför kommande direktivförhandlingar!
Vi kan lära oss mycket av statistik. Vi behöver inte gå långt för att notera att exempelvis i Finland publiceras upphandlingsuppgifter som öppna data där medborgarna kan följa användningen av upphandlingsmedel nästan i realtid.
Sverige behöver en mer tillgänglig och pricksäker statistik för att kunna göra bättre överväganden kring just konkurrensaspekterna. Europeiska revisionsrätten uppmanar kommissionen att täppa till luckorna i de data om offentlig upphandling som samlas in.
Jag delar revisionsrättens inställning att först när vi mer träffsäkert vet hur de offentliga medlen spenderas och till vilka kan vi börja lära oss av statistiken, och därefter vidta lämpliga åtgärder.
Jag upplever att fler företag nu visar intresse för offentlig upphandling, inte minst som en konsekvens av den recession vi befinner oss i.
Så låt oss inte stanna upp och nöja oss med 4,8 anbud i genomsnitt, vi kan uppnå bättre konkurrens i Sverige än så!
Magnus Johansson
Företagarna
– 4,8 anbud/upphandling är inget att klaga på.
– Siffran kan ha viss betydelse om den jämförs t.ex. föregående års siffra, men är annars ganska intetsägande.
– Finns allvarliga problem att fokusera på – minskande transparens, ökande antal direktupphandlingar, svaga insatser från förvaltningsdomstolar som resulterar i vikande förtroende i rättsväsende, osv.
Intressant om man fördjupar sig i statistiken (2021) är att:
i 20 % av alla upphandlingar lämnas endast 1 anbud
i 21 % av alla upphandlingar lämnas endast 2 anbud
Ackumulerat innebär det att i ca. 40 % av alla upphandlingar lämnas endast 1 eller 2 anbud.
2 av 3 ggr kan vårt företag inte lämna anbud, då de offentliga upphandlarna sätter orimliga och väldigt specifika skallkrav. När vi i samband med kalkylstart påtalar att kraven är orimliga, svarar de som oftast att kraven kommer att kvarstå.
Dessutom är det väldigt vanligt med många och stora ändringar av standardavtalen, som ökar risken för oss som anbudsgivare, mer än vi är villiga att acceptera.
Om offentliga upphandlare vill ha flera anbud, måste de sluta med att ändra standardavtal, samt sätta rimliga skallkrav.