Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

879 miljarder kronor ropar efter affärer

ExpertkommentarKonkurrensen om offentliga kontrakt har minskat det senaste årtiondet. Reformen av 2014 års EU:s direktiv, med förenklade och förkortade upphandlingsförfaranden, har inte visat tecken på att vända trenden, skriver Magnus Johansson.

| 2024-02-08
Inköpsrådets expert Magnus Johansson på Företagarna.

Att öka konkurrensen i offentlig upphandling är viktigt för att främja effektivitet, funktion och säkerställa bästa möjliga användning av offentliga resurser.

Enligt ny statistik från Upphandlingsmyndigheten konstateras att värdet på de inköp som omfattas av upphandlingslagarna uppskattas till 879 miljarder kronor 2021. Köpen har ökat med 60 miljarder kronor jämfört med föregående år.

Upphandlingsmyndigheten konstaterar också att det i praktiken är svårt att beräkna värdet av det som upphandlas i Sverige och att utgångspunkten är nationalräkenskaperna som SCB tillhandahåller.

Närmare 900 miljarder kronor årligen är en hiskelig summa och beloppet i sig skriker affärsmöjligheter. Däremot är köparmakten nästintill fullkomlig. Upphandlande myndigheter och enheter sitter på själva nyckeln om företag kan eller får göra affärer med det offentliga!

I en rapport som den Europeiska Revisionsrätten nyligen presenterade riktas ljuset mot att konkurrensen om offentliga kontrakt har minskat det senaste årtiondet och att reformen 2014 av EU:s direktiv inte har visat tecken på att vända trenden.

Det bekräftas även av den svenska nationella statistiken som visar att 2022 lämnades 4,8 anbud per upphandling jämfört med 5,5 föregående år. Företagarnas egen undersökning bland 1 100 småföretag visar dock ett större intresse av att delta i offentlig upphandling, så vi får hoppas att siffrorna inte fortsätter att sjunka.

Europeiska Revisionsrätten konstaterar också att det generellt saknas en medvetenhet om konkurrens i offentlig upphandling och att tillgängliga data inte används systematiskt för att identifiera grundorsaker till minskningen av konkurrensen.

2014 års direktiv har uppenbarligen inte lyckats att uppnå de mål som fanns i form av förenklade och förkortade upphandlingsförfaranden. En viktig synpunkt att beakta inför kommande direktivförhandlingar!

Vi kan lära oss mycket av statistik. Vi behöver inte gå långt för att notera att exempelvis i Finland publiceras upphandlingsuppgifter som öppna data där medborgarna kan följa användningen av upphandlingsmedel nästan i realtid.

Sverige behöver en mer tillgänglig och pricksäker statistik för att kunna göra bättre överväganden kring just konkurrensaspekterna. Europeiska revisionsrätten uppmanar kommissionen att täppa till luckorna i de data om offentlig upphandling som samlas in.

Jag delar revisionsrättens inställning att först när vi mer träffsäkert vet hur de offentliga medlen spenderas och till vilka kan vi börja lära oss av statistiken, och därefter vidta lämpliga åtgärder.

Jag upplever att fler företag nu visar intresse för offentlig upphandling, inte minst som en konsekvens av den recession vi befinner oss i.

Så låt oss inte stanna upp och nöja oss med 4,8 anbud i genomsnitt, vi kan uppnå bättre konkurrens i Sverige än så!

Magnus Johansson
Företagarna

 

Få din fråga om upphandling besvarad
Skickar

Läs mer: Expertkommentar

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

3 kommentarer på "879 miljarder kronor ropar efter affärer"

  1. Björn skriver:
    2024-02-08 kl. 09:50

    – 4,8 anbud/upphandling är inget att klaga på.
    – Siffran kan ha viss betydelse om den jämförs t.ex. föregående års siffra, men är annars ganska intetsägande.
    – Finns allvarliga problem att fokusera på – minskande transparens, ökande antal direktupphandlingar, svaga insatser från förvaltningsdomstolar som resulterar i vikande förtroende i rättsväsende, osv.

    Svara
  2. Christian skriver:
    2024-02-15 kl. 09:41

    Intressant om man fördjupar sig i statistiken (2021) är att:

    i 20 % av alla upphandlingar lämnas endast 1 anbud
    i 21 % av alla upphandlingar lämnas endast 2 anbud

    Ackumulerat innebär det att i ca. 40 % av alla upphandlingar lämnas endast 1 eller 2 anbud.

    Svara
  3. Anders Olsson skriver:
    2024-02-29 kl. 09:02

    2 av 3 ggr kan vårt företag inte lämna anbud, då de offentliga upphandlarna sätter orimliga och väldigt specifika skallkrav. När vi i samband med kalkylstart påtalar att kraven är orimliga, svarar de som oftast att kraven kommer att kvarstå.
    Dessutom är det väldigt vanligt med många och stora ändringar av standardavtalen, som ökar risken för oss som anbudsgivare, mer än vi är villiga att acceptera.

    Om offentliga upphandlare vill ha flera anbud, måste de sluta med att ändra standardavtal, samt sätta rimliga skallkrav.

    Svara

Lämna ett svar till Anders Olsson Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inteIngen skada och sanktionsinvändningar bar inte
Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikationKompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstidOtillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?
Koncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandlingKoncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandling
Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras omAllt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Björn : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Kammarrätten i Göteborg säger en sak i mål nummer 3025-20 och Jönköping säger något annat. Kan de inte prata ihop…
Richard : Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inte
Hej, Skulle ni kunna utveckla varför det eventuellt inte föreligger en skyldighet för den upphandlande myndigheten att enligt 12 kap.…
Torsten : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Olyckligt dom. Om en anbudsgivare har angivit t ex "mars 2024", så menar domstolen att det är fel eftersom det…
Jakob Waldersten : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Det nämns inte i artikeln men i kammarrätten anger en domare skiljaktig mening vilken ändå är ger en intressant synvinkel:…
Björn : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Domstolen konstaterar helt väntat att förfarandet inte kan ändras under upphandlingens gång. Så det var det. Sedan ska avtal tilldelas…
Jakob Waldersten : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Och här är domen från förvaltningsrätten https://information.konkurrensverket.se/beslut/1_20260210141445_4881-24%205660-24.pdf
Jakob Waldersten : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Länken hänvisar till annat mål än det som artikeln avser. Rätt mål finner ni här https://information.konkurrensverket.se/beslut/1_20260210141716_5355-25%205356-25.pdf
LII : Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
Gissningsvis punkt 20 i domen....
LXV : Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
"Vår uppfattning är att skälet till att underleverantörerna generellt skulle hanteras i enlighet med artikel 63 är att den upphandlande…
Undrande upphandlare : GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
En sak jag har svårt att förstå är varför förhandlat förfarande egentligen måste vara ett tvåstegsförfarande. Det går alldeles ypperligt…

Senaste inläggen

  • Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inte
  • Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
  • Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
  • Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
  • Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?
  • Koncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandling
  • Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
  • Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?
  • Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
  • Komplettering eller otillåtet åberopande av annans kapacitet?
  • GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
  • Förändrade ersättningsvillkor ändrade inte ramavtalets övergripande karaktär
  • Intresse av att konkurrera om avtal vid ogiltighetstalan
  • Konsekvenser av ett nytt obligatoriskt krav
  • Skaderekvisitet uppfyllt – trots bristande kravuppfyllelse

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • AI för upphandlare | 26 mars (distans)
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 14 april
  • Robusta IT-avtal | 15 april
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • LOU på två dagar | 18-19 maj
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 20-21 okt
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 10-11 nov
  • Leda upphandlingar effektivt | Hösten 2026
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2026