Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Vi bör alla bli lite mer brittiska

ExpertkommentarI Norden har vi de högsta nivåerna av social tillit i världen. Vi inköpare litar på våra leverantörer. När jag studerade i England var synen på leverantörer den motsatta. En tristare inställning, men onekligen ett intressant perspektiv när det gäller vårt arbete som inköpare, skriver Helena Brynolfsson.

| 2023-05-26
Helena Brynolfsson, en av Inköpsrådets experter. Foto: Ola Martinelle. Foto: Ola Martinelle.

Jag har under den senaste tiden fått möjlighet att ta del av och lyssna på vad några av våra duktiga kollegor gör för att förebygga, förhindra och stoppa bedrägerier av skattemedel inom offentlig sektor.

Som skattebetalare är jag ödmjukt tacksam för våra kollegors arbete med att stoppa dessa fula fiskar. Som inköpare och i min yrkesroll ger ämnet upphov till flera tankeställare om vår profession och vad vi behöver göra mer av här och nu och framgent.

Tankeställare #1: Är vi för naiva? Litar vi för mycket på våra leverantörer?
I Sverige och Norden har vi enligt det Nordiska Ministerrådet (2017) de högsta nivåerna av social tillit i världen. Tilliten kallas ”det nordiska guldet”. Förutom att det gör vardagen trevligare blir livet också enklare och lite smidigare.

Vi behöver inte ta höjd för att bli lurade när vi litar på varandra och på institutioner. Rent ekonomiskt innebär det att transaktionskostnaderna minskar (Naomi Abramowicz, 2022).

Vi inköpare drar nytta av denna tillit när vi gör affärer med våra leverantörer. Jag skulle vilja påstå att vår grundinställning är att vi litar på varandra som inköpare/leverantör, även om vi (inköpare) gör vissa kontroller av krav/uppgifter i leverantörers anbud/avtal.

Vi gör dock inte, och behöver oftast inte, genomföra långtgående kontroller som kräver en massa administrativt arbete. Tillit som utgångspunkt innebär därmed en praktisk praxis, som jag skulle påstå funkar hyfsat bra när det gäller förfrågningsunderlag, anbud och avtal.

Men när det gäller leverans, prestation och uppfyllelse av leveranslöften, så räcker det inte. För mycket står på spel ekonomiskt, kvalitets-, risk- och hållbarhetsmässigt. Många av oss inköpare gör en bra insats med att följa upp leverantörers prestationer och därmed säkra leveranser, men det är fortsatt alltför många som behöver bli markant bättre.

Tankeställare #2: Vad händer om vi vänder på perspektivet?
När jag tog min MBA (i Supply Management) vid University of Bath blev jag varse att man i England delvis hade en annan syn på sina leverantörer än den vi generellt sett har i Sverige.

Utgångspunkten var mer den motsatta, det vill säga vi litar inte på våra leverantörer. En tristare inställning kan man kanske tycka, men onekligen ett intressant perspektiv när det gäller vad det får för konsekvenser för arbetet som inköpare.

Jag skulle vilja påstå följande angående de olika perspektiven:

  • Om vi inte helt litar på vår leverantör, är sannolikheten större att vi ser till att det finns kontrollpunkter där vi fortskridande stämmer av och checkar att allt går enligt plan.
  • Om vi har mer tillit till vår leverantör, är sannolikheten större att vi avstår att kontrollera framdrift, utan vi litar på att allt ska gå som vi kommit överens om. Har vi tur blir det så, men vi kan också få obehagliga överraskningar i slutet i form av till exempel undermålig kvalitet eller ingen leverans alls.

Implikation för vårt arbete
Jag hoppas och tror att vi som grundinställning fortsatt kan utgå ifrån att vi kan lita på varandra som inköpare/leverantör. Det gör arbetet enklare, trevligare och billigare, eftersom det motsatta skulle innebära en uppbyggnad av kontroll och övervakning med mer byråkrati, ökad administration och ökade kostnader.

Det vi däremot måste bli bättre på är att ha koll (om vi inte redan har det). Koll på inköpsmönster, koll på våra leverantörer, deras prestationer, våra försörjningskedjor/-risker, riskbranscher vi gör affärer med. Sätter vi mål, mäter/följer vi upp, synliggör/rapporterar och går på och justerar när felaktigheter upptäcks så sänder vi ett tydligt budskap till vår verksamhet och marknaden att vi har koll. Hos oss har ”fula-fiskar-leverantörer” inget att hämta.

Helena Brynolfsson
Prosourcia

Få din fråga om upphandling besvarad
Skickar

Läs mer: Expertkommentar

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Upphandlingsjurister till Statens inköpscentral på Kammarkollegiet

Svenska Bostäder söker entreprenadupphandlare

Avtalscontroller inom välfärdsbrottslighet till Sollentuna kommun

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Helena Brynolfsson

Helena Brynolfsson äger och driver Prosourcia. Hon är tidigare koncerninköpschef med mer än 30 års erfarenhet av inköp från åtta olika företag/verksamheter. Hon har lång erfarenhet av att bygga upp inköpsfunktioner där struktur och kompetens inom inköp saknats. Hon kan förändringsarbete och att utveckla strategier som leder till besparingar och effektivitet. Hon är ofta anlitad som föredragshållare och utbildar regelbundet studenter.
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättlästFörslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglernaSå ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgiftAvsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EUNy vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
Misstanke om jäv räcker inte för att avbrytaMisstanke om jäv räcker inte för att avbryta
Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skälFörslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Krävs mer än spekulationer för utredningsansvarKrävs mer än spekulationer för utredningsansvar

Nytt från Upphandling24

  • UKÄ tvingas böta 90 000
  • Tveksamt asfaltsköp på Åland
  • Kvinnor dominerar växande kår
  • Falkenberg rekryterar dubbelt
  • Mot nollutsläpp med nya grepp
  • Livsmedelsupphandlare med många järn i elden
  • Pionjär inom cirkulära förkläden

Kommentarer från läsarna

Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Håller helt med! Jag har genomfört förhandlade förfaranden i ett steg och så länge ingen lider skada ser jag inget…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Ja, men vad är det som hindrar att anbuden justeras efter ett anbudsmöte i ett öppet förfarande om inga obligatoriska…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Precis! Kostnader, såsom transaktionskostnader, måste som du är inne på alltid vägas mot nyttan. Min uppfattning är dock att det…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Intressanta reflektioner. Jag har dock lite svårt att se att risken för oproportionerligt ökad favorisering och korruption skulle vara större…
Undrande upphandlare : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag har personligen alltid under alla år jag har jobbat med detta (ca 20) undrat över varför ett förhandlat förfarande…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Det stämmer att anbudspresentationer och andra typer av möten kan genomföras även i exempelvis öppna förfaranden, men några förhandlingar får…

Senaste inläggen

  • Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
  • Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
  • Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
  • Misstanke om jäv räcker inte för att avbryta
  • Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
  • Krävs mer än spekulationer för utredningsansvar
  • Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?
  • Advokatbyråns 15 förbättringsförslag
  • Oklara omständigheter för preklusionsregler
  • Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
  • Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist
  • Allvarligt fel när vd begått brott
  • Fel att förkasta anbud som onormalt lågt