Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Vi bör alla bli lite mer brittiska

ExpertkommentarI Norden har vi de högsta nivåerna av social tillit i världen. Vi inköpare litar på våra leverantörer. När jag studerade i England var synen på leverantörer den motsatta. En tristare inställning, men onekligen ett intressant perspektiv när det gäller vårt arbete som inköpare, skriver Helena Brynolfsson.

| 2023-05-26
Helena Brynolfsson, en av Inköpsrådets experter. Foto: Ola Martinelle. Foto: Ola Martinelle.

Jag har under den senaste tiden fått möjlighet att ta del av och lyssna på vad några av våra duktiga kollegor gör för att förebygga, förhindra och stoppa bedrägerier av skattemedel inom offentlig sektor.

Som skattebetalare är jag ödmjukt tacksam för våra kollegors arbete med att stoppa dessa fula fiskar. Som inköpare och i min yrkesroll ger ämnet upphov till flera tankeställare om vår profession och vad vi behöver göra mer av här och nu och framgent.

Tankeställare #1: Är vi för naiva? Litar vi för mycket på våra leverantörer?
I Sverige och Norden har vi enligt det Nordiska Ministerrådet (2017) de högsta nivåerna av social tillit i världen. Tilliten kallas ”det nordiska guldet”. Förutom att det gör vardagen trevligare blir livet också enklare och lite smidigare.

Vi behöver inte ta höjd för att bli lurade när vi litar på varandra och på institutioner. Rent ekonomiskt innebär det att transaktionskostnaderna minskar (Naomi Abramowicz, 2022).

Vi inköpare drar nytta av denna tillit när vi gör affärer med våra leverantörer. Jag skulle vilja påstå att vår grundinställning är att vi litar på varandra som inköpare/leverantör, även om vi (inköpare) gör vissa kontroller av krav/uppgifter i leverantörers anbud/avtal.

Vi gör dock inte, och behöver oftast inte, genomföra långtgående kontroller som kräver en massa administrativt arbete. Tillit som utgångspunkt innebär därmed en praktisk praxis, som jag skulle påstå funkar hyfsat bra när det gäller förfrågningsunderlag, anbud och avtal.

Men när det gäller leverans, prestation och uppfyllelse av leveranslöften, så räcker det inte. För mycket står på spel ekonomiskt, kvalitets-, risk- och hållbarhetsmässigt. Många av oss inköpare gör en bra insats med att följa upp leverantörers prestationer och därmed säkra leveranser, men det är fortsatt alltför många som behöver bli markant bättre.

Tankeställare #2: Vad händer om vi vänder på perspektivet?
När jag tog min MBA (i Supply Management) vid University of Bath blev jag varse att man i England delvis hade en annan syn på sina leverantörer än den vi generellt sett har i Sverige.

Utgångspunkten var mer den motsatta, det vill säga vi litar inte på våra leverantörer. En tristare inställning kan man kanske tycka, men onekligen ett intressant perspektiv när det gäller vad det får för konsekvenser för arbetet som inköpare.

Jag skulle vilja påstå följande angående de olika perspektiven:

  • Om vi inte helt litar på vår leverantör, är sannolikheten större att vi ser till att det finns kontrollpunkter där vi fortskridande stämmer av och checkar att allt går enligt plan.
  • Om vi har mer tillit till vår leverantör, är sannolikheten större att vi avstår att kontrollera framdrift, utan vi litar på att allt ska gå som vi kommit överens om. Har vi tur blir det så, men vi kan också få obehagliga överraskningar i slutet i form av till exempel undermålig kvalitet eller ingen leverans alls.

Implikation för vårt arbete
Jag hoppas och tror att vi som grundinställning fortsatt kan utgå ifrån att vi kan lita på varandra som inköpare/leverantör. Det gör arbetet enklare, trevligare och billigare, eftersom det motsatta skulle innebära en uppbyggnad av kontroll och övervakning med mer byråkrati, ökad administration och ökade kostnader.

Det vi däremot måste bli bättre på är att ha koll (om vi inte redan har det). Koll på inköpsmönster, koll på våra leverantörer, deras prestationer, våra försörjningskedjor/-risker, riskbranscher vi gör affärer med. Sätter vi mål, mäter/följer vi upp, synliggör/rapporterar och går på och justerar när felaktigheter upptäcks så sänder vi ett tydligt budskap till vår verksamhet och marknaden att vi har koll. Hos oss har ”fula-fiskar-leverantörer” inget att hämta.

Helena Brynolfsson
Prosourcia

Få din fråga om upphandling besvarad
Skickar

Läs mer: Expertkommentar

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Upphandlingsansvarig

Strategisk upphandlare/kategoriledare

Boverket logotyp

Upphandlingsansvarig

Erfaren upphandlare

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Helena Brynolfsson

Helena Brynolfsson äger och driver Prosourcia. Hon är tidigare koncerninköpschef med mer än 30 års erfarenhet av inköp från åtta olika företag/verksamheter. Hon har lång erfarenhet av att bygga upp inköpsfunktioner där struktur och kompetens inom inköp saknats. Hon kan förändringsarbete och att utveckla strategier som leder till besparingar och effektivitet. Hon är ofta anlitad som föredragshållare och utbildar regelbundet studenter.

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 22-23 oktober
  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november
  • AI för upphandlare | 19 november
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 25 november
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Kvalificerad IT-upphandlare – Steg 2 praktisk tillämpning | Hösten 2025
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2025
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Förslag 5: Uppdatering av uteslutningsgrundernaFörslag 5: Uppdatering av uteslutningsgrunderna
Likabehandling och öppenhet hinder för nationella bestämmelserLikabehandling och öppenhet hinder för nationella bestämmelser
Proportionerligt krav enligt LOU eller inte?Proportionerligt krav enligt LOU eller inte?
Kan annan än avtalspart räknas som upphandlande myndighet?Kan annan än avtalspart räknas som upphandlande myndighet?
Detta innebär den första IPI-åtgärdenDetta innebär den första IPI-åtgärden
Del 2: Hur ska myndigheter bemöta avtalsbrott?Del 2: Hur ska myndigheter bemöta avtalsbrott?
Del 1: Hur ska myndigheter bemöta avtalsbrott?Del 1: Hur ska myndigheter bemöta avtalsbrott?
Efterlängtad lagrådsremiss om cybersäkerhetEfterlängtad lagrådsremiss om cybersäkerhet

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Rickard : Fel att avvisa överklagande
Domstolen kan ge prövningstillstånd om: Det inte går att bedöma om förvaltningsrättens avgörande är riktigt utan att prövningstillstånd ges (granskningsfall).…
David Sundgren : Del 1: Hur ska myndigheter bemöta avtalsbrott?
Intressant ämne, ser fram emot del 2 med det innehåll som utlovas där!
Björn : Tillämpat krav som inte uttryckligen framgått
Otroligt intressant mål i sin enkelhet (tack vare sin enkelhet). Korrekt utfall ska ha varit given för vem som helst…
Fredrik : Hetaste rättsfallen från första kvartalet
Tack för bra "Reader's Digest".
Björn : Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
Jag instämmer med slutsatserna. Inte bara att KR tar upp väldigt få mål trots att det svämmar över av domstolsbeslut…
Louise Bylund : Följa upp avtal – en cirkulär process
Hej! Jag har en fundering om den cirkulära modellen har något specifikt namn? Med vänliga hälsningar, Louise, Offentlig upphandlare student.
Marianne Hammarström : Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Mycket bra. Tack för att ni driver detta och håller med att det är mycket svårtolkat.
Annika S : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Hej! Kan ni reda ut den här meningen lite - jag går vilse i olika "inte". Vidare har det förhållandet…
Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…

Senaste inläggen

  • Förslag 5: Uppdatering av uteslutningsgrunderna
  • Likabehandling och öppenhet hinder för nationella bestämmelser
  • Proportionerligt krav enligt LOU eller inte?
  • Kan annan än avtalspart räknas som upphandlande myndighet?
  • Detta innebär den första IPI-åtgärden
  • Del 2: Hur ska myndigheter bemöta avtalsbrott?
  • Del 1: Hur ska myndigheter bemöta avtalsbrott?
  • Efterlängtad lagrådsremiss om cybersäkerhet
  • Förslag till ändrat LUFS-direktiv
  • Om vikten av det kontradiktoriska förfarandet
  • Förslag 4: Förbättra för näringslivet att delta i totalförsvaret
  • Tillämpat krav som inte uttryckligen framgått
  • Hetaste rättsfallen från första kvartalet
  • Mer restriktiv bedömning av avvikelser?
  • Bakläxa om utredningsansvar