Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Vi bör alla bli lite mer brittiska

ExpertkommentarI Norden har vi de högsta nivåerna av social tillit i världen. Vi inköpare litar på våra leverantörer. När jag studerade i England var synen på leverantörer den motsatta. En tristare inställning, men onekligen ett intressant perspektiv när det gäller vårt arbete som inköpare, skriver Helena Brynolfsson.

| 2023-05-26
Helena Brynolfsson, en av Inköpsrådets experter. Foto: Ola Martinelle. Foto: Ola Martinelle.

Jag har under den senaste tiden fått möjlighet att ta del av och lyssna på vad några av våra duktiga kollegor gör för att förebygga, förhindra och stoppa bedrägerier av skattemedel inom offentlig sektor.

Som skattebetalare är jag ödmjukt tacksam för våra kollegors arbete med att stoppa dessa fula fiskar. Som inköpare och i min yrkesroll ger ämnet upphov till flera tankeställare om vår profession och vad vi behöver göra mer av här och nu och framgent.

Tankeställare #1: Är vi för naiva? Litar vi för mycket på våra leverantörer?
I Sverige och Norden har vi enligt det Nordiska Ministerrådet (2017) de högsta nivåerna av social tillit i världen. Tilliten kallas ”det nordiska guldet”. Förutom att det gör vardagen trevligare blir livet också enklare och lite smidigare.

Vi behöver inte ta höjd för att bli lurade när vi litar på varandra och på institutioner. Rent ekonomiskt innebär det att transaktionskostnaderna minskar (Naomi Abramowicz, 2022).

Vi inköpare drar nytta av denna tillit när vi gör affärer med våra leverantörer. Jag skulle vilja påstå att vår grundinställning är att vi litar på varandra som inköpare/leverantör, även om vi (inköpare) gör vissa kontroller av krav/uppgifter i leverantörers anbud/avtal.

Vi gör dock inte, och behöver oftast inte, genomföra långtgående kontroller som kräver en massa administrativt arbete. Tillit som utgångspunkt innebär därmed en praktisk praxis, som jag skulle påstå funkar hyfsat bra när det gäller förfrågningsunderlag, anbud och avtal.

Men när det gäller leverans, prestation och uppfyllelse av leveranslöften, så räcker det inte. För mycket står på spel ekonomiskt, kvalitets-, risk- och hållbarhetsmässigt. Många av oss inköpare gör en bra insats med att följa upp leverantörers prestationer och därmed säkra leveranser, men det är fortsatt alltför många som behöver bli markant bättre.

Tankeställare #2: Vad händer om vi vänder på perspektivet?
När jag tog min MBA (i Supply Management) vid University of Bath blev jag varse att man i England delvis hade en annan syn på sina leverantörer än den vi generellt sett har i Sverige.

Utgångspunkten var mer den motsatta, det vill säga vi litar inte på våra leverantörer. En tristare inställning kan man kanske tycka, men onekligen ett intressant perspektiv när det gäller vad det får för konsekvenser för arbetet som inköpare.

Jag skulle vilja påstå följande angående de olika perspektiven:

  • Om vi inte helt litar på vår leverantör, är sannolikheten större att vi ser till att det finns kontrollpunkter där vi fortskridande stämmer av och checkar att allt går enligt plan.
  • Om vi har mer tillit till vår leverantör, är sannolikheten större att vi avstår att kontrollera framdrift, utan vi litar på att allt ska gå som vi kommit överens om. Har vi tur blir det så, men vi kan också få obehagliga överraskningar i slutet i form av till exempel undermålig kvalitet eller ingen leverans alls.

Implikation för vårt arbete
Jag hoppas och tror att vi som grundinställning fortsatt kan utgå ifrån att vi kan lita på varandra som inköpare/leverantör. Det gör arbetet enklare, trevligare och billigare, eftersom det motsatta skulle innebära en uppbyggnad av kontroll och övervakning med mer byråkrati, ökad administration och ökade kostnader.

Det vi däremot måste bli bättre på är att ha koll (om vi inte redan har det). Koll på inköpsmönster, koll på våra leverantörer, deras prestationer, våra försörjningskedjor/-risker, riskbranscher vi gör affärer med. Sätter vi mål, mäter/följer vi upp, synliggör/rapporterar och går på och justerar när felaktigheter upptäcks så sänder vi ett tydligt budskap till vår verksamhet och marknaden att vi har koll. Hos oss har ”fula-fiskar-leverantörer” inget att hämta.

Helena Brynolfsson
Prosourcia

Få din fråga om upphandling besvarad
Skickar

Läs mer: Expertkommentar

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Strategisk Entreprenad­upphandlare/­kategori­ledare till Stockholm Vatten och Avfall

  • Avtalscontroller till Sektionen för inköp och upphandling
  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Helena Brynolfsson

Helena Brynolfsson äger och driver Prosourcia. Hon är tidigare koncerninköpschef med mer än 30 års erfarenhet av inköp från åtta olika företag/verksamheter. Hon har lång erfarenhet av att bygga upp inköpsfunktioner där struktur och kompetens inom inköp saknats. Hon kan förändringsarbete och att utveckla strategier som leder till besparingar och effektivitet. Hon är ofta anlitad som föredragshållare och utbildar regelbundet studenter.
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?
Advokatbyråns 15 förbättringsförslagAdvokatbyråns 15 förbättringsförslag
Oklara omständigheter för preklusionsreglerOklara omständigheter för preklusionsregler
Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 årUpphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli juristAnnika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist
Allvarligt fel när vd begått brottAllvarligt fel när vd begått brott
Fel att förkasta anbud som onormalt lågtFel att förkasta anbud som onormalt lågt
Subjektiv objektivitetSubjektiv objektivitet

Nytt från Upphandling24

  • Malin efter Olof
  • Kontrolltjänst med förhinder
  • Riksdagsenighet om IPI
  • Utlovar enklare annonsering
  • Nya perspektiv från syd
  • Växer med kommunsamverkan
  • Politisk träta om extramiljoner

Kommentarer från läsarna

Björn : Oklara omständigheter för preklusionsregler
Jag saknar grundläggande information i fallet. Det verkar uppenbart att domstolen inte iaktog kontexten så jag anser är av avgörande…
Björn : Fel att förkasta anbud som onormalt lågt
Den som följer diskussioner om onormalt låga priser måste slås av myndigheternas och rättsväsendets total oförmåga att tackla relativt enkla…
Frans : Oklara omständigheter för preklusionsregler
Intressant! "Skäl till varför en omständighet ska få åberopas utgör knappast i sig en omständighet till stöd för en talan…
Eva : Subjektiv objektivitet
Förbittrad som leverantör blir man, när det hänvisas till ospecifiecad "kvalitet" Hur skall man som leverantör veta vad som kan…
Nils Larsson : Subjektiv objektivitet
Jag håller med, det är inte bra när utvärderingar ser godtyckliga ut, oavsett om de är det eller inte. Bortsett…
Johan : Ok med förhandlat oannonserat förfarande
Lagstiftaren har gjort det väldigt krångligt för alla inblandade genom att skilja på anbud som är: 1. ogiltiga 2. olämpliga…
En annan Björn : Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
"Oaktat detta anser vi att den här typen av domar är betydelsefulla för övergripande diskussioner och debatt." Jag håller med!…
Håkan : Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
2010? Skulle kunna tolkas som år 2010? Lite äldre än 3 år då..
David Sundgren : Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
Jag anser nog att "datum" betyder att en viss dag ska kunna identifieras. "Oktober 2020" är således inget datum. Det…
Björn : Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
Är det någon annan som undrar vem som bestämde att ett datum betyder "YYYYMMDD"? Jag anser att exempelvis "17 februari"…

Senaste inläggen

  • Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?
  • Advokatbyråns 15 förbättringsförslag
  • Oklara omständigheter för preklusionsregler
  • Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
  • Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist
  • Allvarligt fel när vd begått brott
  • Fel att förkasta anbud som onormalt lågt
  • Subjektiv objektivitet
  • Ok med förhandlat oannonserat förfarande
  • Leverantörer från tredjeland kan uteslutas
  • Hur bevisas yrkesmässig kapacitet?
  • Inte ok med koncernbolag i samma upphandling
  • Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
  • Tilldelningsbeslut = slutbehandlat ärende
  • Tydligare gränser för hyresundantaget

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Robusta IT-avtal | 28 april
  • Hållbar upphandling | 29 april
  • LOU på två dagar | 6-7 maj
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 8 maj
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 14 maj
  • Kvalificerad IT-upphandlare – Steg 2 praktisk tillämpning | Hösten 2025
  • Praktisk avtalsrätt inom LOU och LUF | Hösten 2025
  • Anbudsutvärdering | Hösten 2025
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Hösten 2025
  • Leda upphandlingar effektivt | Hösten 2025
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2025
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Hösten 2025
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2025