Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Vem, var, när? – och 7 smarta tips

ExpertkommentarAllt som oftast finns tokigheter i förfrågningsunderlagen, skriver Jakob Waldersten, Inköpsrådets expert på entreprenadupphandlingar. Han ger sina sju bästa tips på hur vanliga misstag undviks.

| 2021-01-20
Jakob Waldersten är Inköpsrådets expert på entreprenadupphandlingar.

Inom entreprenadjuridiken skiljer man på samordning av byggarbetsmiljö och samordning av arbeten. I min förra expertkommentar redogjorde jag för den förra och jag tänkt denna gång berätta mer om den senare följt av några konkreta tips.

När man pratar om ”samordningsansvar” eller ”samordning av arbeten” är det normalt det tidsmässiga samordningsansvaret som avses. Med detta menas att rätt entreprenör ska vara på rätt plats vid rätt tidpunkt så att entreprenaden kan genomföras utan att arbetena krockar med varandra eller att entreprenaden står stilla.

Bestämmelserna om ansvaret för arbetssamordning utgår från 3 kap. § 9* i AB 04 och ABT 06:

”Om inte annat föreskrivits i kontraktshandlingarna, svarar beställaren för att hans egna arbeten samordnas med entreprenörens och med sidoentreprenörernas liksom för att deras arbeten samordnas med varandra, så att arbetena kan utföras och färdigställas enligt tidplanen. Arbetena skall i möjlig utsträckning utföras så att de inte hindrar någon annans arbete.”

Som utgångspunkt ansvarar alltså beställaren för samordningen inom arbetsområdet, men bara mellan sina egna arbeten själv, entreprenörens arbeten och eventuella sidoentreprenörers arbeten.

Beställaren kan överlåta ansvaret för samordningen genom att ange detta i kontraktshandlingarna. I AMA AF 12 finns särskilda koder och rubriker för detta under AFC/D.37. Att beställaren överlåter ansvaret på viss entreprenör fråntar inte beställarens ansvar för samordningen gentemot övriga entreprenörer.

Vanliga misstag i entreprenadhandlingar – mina 7 bästa tips
Trots att råden i RA och Motiv till AMA AF 12 är tämligen okomplicerade återfinns allt som oftast tokigheter i förfrågningsunderlagen. Därför tänkte jag i det följande lämna några konkreta tips:

  1. Behövs normalt ingen ansvarsöverlåtelse vid generalentreprenad

Bestämmelsen i AB/ABT tar främst sikte på delade entreprenader.

Vid generalentreprenader förekommer normalt inga sidoentreprenörer och det är samtidigt ganska ovanligt (särskilt i offentliga upphandlingar) att beställaren tillhandahåller egna arbeten. Något samordningsansvar behöver då inte överlåtas – generalentreprenören ansvar likväl för samordningen av sina (och underentreprenörernas) arbeten.

I Motiv till AFB.1 anges emellertid att även om sidoentreprenörer i mindre omfattning förekommer ska beställaren ange den upphandlingsform som i huvudsak gäller. Oaktat vilken upphandlingsform som anges (under AFB.11) behöver överlåtelse av samordningen föreskrivas om entreprenören ska ansvara för samordningen för sidoentreprenörerna.

  1. Hela eller delar av samordningen

Som beställare kan du överlåta hela samordningsansvaret eller delar av den. Ibland kan det vara ändamålsenligt att själva sköta samordningen mellan bygg- och anläggningsarbeten och samtidigt låta byggentreprenören samordna installationsarbetena (el, ventilation, målning etcetera.).

  1. Använd rätt kod

Vanligtvis överlåts hela samordningsansvaret och då ska AFC/D.371 användas (ibland används felaktigt AFC/D.37 men det torde i praktiken inte medföra några oklarheter).

Till skillnad från installationssamordning finns ingen särskild kod för upplysning om samordningsansvarig. Använd lämpligtvis AFC/D.371 även i AF-delen för sidoentreprenörerna för att ange vem som är samordningsansvarig.

Om entreprenören endast ska ansvara för installationssamordningen används AFC/D.372 i AF-delen för dennes entreprenad. För övriga entreprenörer används AFC/D.373 för upplysning om ansvarig.

OBS! Samordning av ursparning och håltagning samt igensättning och används föreskrivs i AFG.612 och AFG.622. Dessa koder bör endast användas vid delad entreprenad. Vid generalentreprenad är det lämpligare att låta generalentreprenören upprätta gränsdragningslista för håltagning med mera.

  1. Ingen fast bestämmelse

3 kap. § 9 i AB/ABT är ingen fast bestämmelse utan hela villkoret är en täckbestämmelse. Föreskrifter såsom ”Med ändring av 3 kap. 9 § i AB 04 ska entreprenören ansvara för samordning…” är därför bara överflödiga.

  1. Glöm inte att redovisa sidoentreprenaderna (AFC/D.131)

Som framgår av RA för AFC/D.371 har koden en direkt koppling till AFC/D.131 där sidoentreprenörer och andra arbeten ska redovisas. Det är endast dessa entreprenörers arbeten som omfattas av samordningsansvaret i kontraktshandlingarna varför det är viktigt att fylla i AFC/D.131 noga.

Föreskrifter om att ”Sidoentreprenörer kan förekomma” eller ”Beställaren förbehåller sig rätten att låta sidoentreprenörer utföra arbeten…” riskerar behöver därför hanteras som ÄTA-arbete.

Vidare är det klokt att redovisa sidoentreprenadernas innehåll så att entreprenören kan bilda sig en uppfattning om samordningsansvarets omfattning. Detta görs lättast genom att bifoga ritningar och beskrivningar för sidoentreprenörernas åtaganden.

  1. Huvudtidplan eller löpande samordning?

Enligt Motiv till AFC/D.371 ska beställaren redovisa om samordningsuppdraget endast avser upprättande av huvudtidplan eller om även löpande uppföljning och revidering ingår. Även om det lär följa av branschpraxis att överlåtelse av samordningsansvar avser hela åtagandet kan det vara klokt att klargöra detta.

  1. Överlåt endast ansvaret till en entreprenör

Med tanke på den ”copy/paste-sjuka” som råder i entreprenadupphandlingar vill jag som generellt tips poängtera vikten av att kontrollera AF-delen så att föreskrifterna passar projektet.

Detta är extra viktigt vid delad entreprenad där det är vanligt att samtliga entreprenörer får samma AF-del innebärande att samordningsansvaret överlåts till samtliga entreprenörer.

Jakob Waldersten

Läs mer av Jakob Waldersten:
https://inkopsradet.se/?s=Jakob+Waldersten

Få din fråga om upphandling besvarad
Skickar

Läs mer: Expertkommentar

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Jakob Waldersten

Jakob Waldersten är jurist och ger rådgivning, håller utbildningar och föreläser genom egna bolaget Walderstens juridiska. Han har tidigare varit bolagsjurist på byggbolag, upphandlingsansvarig på kommunalt fastighetsbolag samt jurist på entreprenadjuridisk advokatbyrå.

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud