Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Varför samarbetar inte fler företag?

ExpertkommentarEn fråga som jag ofta brottas med är varför inte fler företag lämnar gemensamma anbud i offentlig upphandling? Att samarbeta för att tillsammans uppfylla de krav som ställs i offentliga upphandlingar är en stor fördel för framför allt små och medelstora företag, skriver Magnus Johansson.

| 2023-11-23
Inköpsrådets expert Magnus Johansson på Företagarna.

Men när jag är ute och träffar upphandlande organisationer och leverantörer så säger alla samma sak – det är väldigt sällsynt.

Låt oss backa bandet. En grupp av leverantörer kan lämna ett gemensamt anbud i en upphandling vid både direktivstyrd och icke-direktivstyrd upphandling. Om det krävs för kontraktet kan den upphandlande organisationen kräva att en sådan grupp ska ha en viss juridisk form om de blir tilldelade kontraktet, samma sak gäller vissa krav på hur samarbetet ska fullgöra kontraktet.

Den bortre gränsen för hur och vilken typ av samarbete det gäller sätter konkurrensrätten. Enligt denna gäller som huvudregel att företag inte får samarbete om det begränsar konkurrensen. I värsta fall så riskerar ett samarbete att skapa en kartell, och det är förstås inget som gynnar den offentliga affären.

En utgångspunkt enligt konkurrenslagen är att företagen i samarbetet inte har egen kapacitet att uppfylla de krav som ställs i upphandlingen. Men detta steg borde vara tämligen enkelt att kunna bedöma, och varför skulle företagen samarbeta om de ändå hade egen kapacitet var och en?

Min utgångspunkt är att det största hindret är komplexiteten och osäkerheten att inleda ett samarbete inför anbudsgivande. Frågor som ansvar, ekonomi och bevakande av egna intressen spelar en stor roll här. En riskbedömning helt enkelt. Vad händer om allt inte går som tänkt?

Det kan även vara känsliga uppgifter om företaget som riskerar att hamna i andra företags händer, men dessa gränser sätts förstås inom samarbetet. Det är trots allt företagen som bestämmer vilka uppgifter som de vill och måste utbyta.

Trots utmaningarna kring samarbete tycker jag att fördelarna vida överväger nackdelarna. Det kan vara allt från att kunna bidra till att lösa både enkla och komplexa lösningar och samarbetet kan leda till bättre resultat och kostnadseffektivitet.

Framför allt skulle det bidra till att små och medelstora företag enklare skulle kunna delta i offentlig upphandling. Drömscenariot hade varit att det fanns en standardmall om hur samarbete skulle kunna genomföras, men detta är svårt då behoven och omständigheterna skiljer sig åt upphandlingarna emellan.

Den första frågan som leverantörerna bör ställa sig är att identifiera själva syftet med samarbetet och vad som vill uppnås. Tänk även på att dokumentera överenskommelser och avtal för att undvika tvetydigheter och framtida tvister.

Sen är det ”bara” att ge sig in och börja lämna anbud. Ett gott samarbete kan sedan leda till fler offentliga affärer som företagen annars aldrig hade kunnat få tillgång till. Jag tänker att möjligheterna är oändliga och det gäller att se samarbete som en affärsmöjlighet.

Ta tillvara på de möjligheter som upphandlingslagarna ger!

Magnus Johansson
Företagarna

Få din fråga om upphandling besvarad
Skickar

Läs mer: AnbudExpertkommentar

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

2 kommentarer på "Varför samarbetar inte fler företag?"

  1. Mattias skriver:
    2023-11-24 kl. 17:32

    Det stora problemet med konsortieanbud är ansvarsfrågan. Väldigt få leverantörer vill ta ansvar för andra leverantörers arbete så som sitt eget, vilket rimligen är ett krav från UM. Vidare tillkommer den mängd pappersarbete som krävs för att skapa gemensamma bolag eller i alla fall garantier för fullgörande enligt en princip för gemensamt ansvar. Som upphandlare förstår jag att bolagen tycker detta är krångligt då det blir oklart hur man ska svara vid en kvalificering. Vidare så ryser jag som upphandlare varje gång ett konsortieanbud/ansökan inkommer. Det blir alltid diskussion om ansvarsfrågan, särskilt vid entreprenader (där min beställarorganisation är oerhört skeptiska pga tidigare erfarenheter och vårt juridiska stöd ger rådet att kräva bolagsform AB eller enskild anbudslämnare).

    Detta sagt, vore ibland bra för konkurrensen att faktiskt få in denna typ av anbud. Kanske någon handelskammare kan utforma ett standardåtagande för involverade parter framöver?

    Svara
  2. Magnus skriver:
    2023-12-04 kl. 08:59

    Dubbla marginalpåslag (marginal stacking) är ett naturligt hinder. Om möjligheten för parterna att fakturerar kunden direkt kan det undvikas men jag har aldrig sett ett sådant exempel – finns ens den möjlighetn?

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Magnus Johansson

Magnus Johansson är jurist och jobbar som konkurrens- och upphandlingsexpert på Företagarna, Sveriges största företagarorganisation.

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 22-23 oktober
  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 25 november
  • AI för upphandlare | 27 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Kvalificerad IT-upphandlare – Steg 2 praktisk tillämpning | Hösten 2025
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2025
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Tillämpat krav som inte uttryckligen framgåttTillämpat krav som inte uttryckligen framgått
Hetaste rättsfallen från första kvartaletHetaste rättsfallen från första kvartalet
Mer restriktiv bedömning av avvikelser?Mer restriktiv bedömning av avvikelser?
Bakläxa om utredningsansvarBakläxa om utredningsansvar
Juridisk rapport om miljömärkning i upphandlingJuridisk rapport om miljömärkning i upphandling
Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkasFörtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantagetFörslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Inga krav som inte uttryckligen följer dokumentInga krav som inte uttryckligen följer dokument

Nytt från Upphandling24

  • Låg kickback blir något högre
  • Mössan på med kommunala köp
  • “Namnet speglar kulturen”
  • Kommunen segrare i Värnamotvist
  • Dalauppror mot miljardgräns
  • Skanskas låga pris godkänns
  • Synar korruption vid upphandling

Kommentarer från läsarna

Björn : Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
Jag instämmer med slutsatserna. Inte bara att KR tar upp väldigt få mål trots att det svämmar över av domstolsbeslut…
Louise Bylund : Följa upp avtal – en cirkulär process
Hej! Jag har en fundering om den cirkulära modellen har något specifikt namn? Med vänliga hälsningar, Louise, Offentlig upphandlare student.
Marianne Hammarström : Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Mycket bra. Tack för att ni driver detta och håller med att det är mycket svårtolkat.
Annika S : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Hej! Kan ni reda ut den här meningen lite - jag går vilse i olika "inte". Vidare har det förhållandet…
Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Håller helt med! Jag har genomfört förhandlade förfaranden i ett steg och så länge ingen lider skada ser jag inget…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Ja, men vad är det som hindrar att anbuden justeras efter ett anbudsmöte i ett öppet förfarande om inga obligatoriska…

Senaste inläggen

  • Tillämpat krav som inte uttryckligen framgått
  • Hetaste rättsfallen från första kvartalet
  • Mer restriktiv bedömning av avvikelser?
  • Bakläxa om utredningsansvar
  • Juridisk rapport om miljömärkning i upphandling
  • Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
  • Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
  • Inga krav som inte uttryckligen följer dokument
  • Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
  • Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
  • Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
  • Misstanke om jäv räcker inte för att avbryta
  • Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl