Förenklingsutredningens betänkande Möjligt, tillåtet och tillgängligt spänner över 600 sidor. Till de många förslagen hör att tillåta direktupphandling av sociala och andra särskilda tjänster upp till tröskelvärdena, alltså upp till 7 113 450 kronor i LOU eller 9 484 600 kronor i LUF.
I många remissyttranden applåderas detta som en viktig förenkling. Alla är dock inte lika förtjusta. Upphandlingsmyndigheten, vars långa och utförliga remissvar såklart väger mycket tungt, avstyrker:
– Direktupphandlingar för så stora belopp riskerar att medföra brist på transparens och därmed öka risken för korruption, menar Inger Ek, generaldirektör för Upphandlingsmyndigheten.
Bedömningen är att direktupphandlingar på stora belopp äventyrar öppenhet och rättssäkerhet. Det noteras också att höjda gränser påverkar möjligheterna till att samla in statistik, något som behöver förbättras snarare än försämras.
– Att få enklare regler som innebär effektivare offentlig upphandling är angeläget, säger Rikard Jermsten, generaldirektör för Konkurrensverket, som ger bifall till flera utredningens idéer.
Ett förslag som däremot får tumme ner är den höjda brytgränsen för sociala och andra särskilda tjänster. Så få specialregler som möjligt gör det lättare att följa lagen är argumentet.
Konkurrensverket pekar på etableringshinder, inte minst för små och medelstora företag, vid kraftigt höjd direktupphandlingsgräns. Ökad korruptionsrisk är en annan anledning till nejet.
Svenskt Näringsliv är inne på samma linje. Enligt remissvaret riskerar förslaget att cementera befintliga avtalsrelationer och begränsa nystartade och små företags möjligheter att ta sig in på den offentliga marknaden.
Om färre leverantörer ges insyn och kännedom om upphandlingarna försämras konkurrensen. Det noteras att Sverige redan idag har en av EU-ländernas högsta direktupphandlingsgränser.
Upphandlingsmyndigheten bekymras också över att regelverket kring offentlig upphandling har varit föremål för omfattande förändringar vid flera tillfällen under senare år. Inger Ek pekar på den tid och kraft det tar för marknadens aktörer att lära sig och anpassa sig till nya regler:
– Att införa enhetliga och konsekventa regler som står sig över tid är därför en förenkling i sig.
Personligen ser jag inte att förslaget hade haft någon större effekt. Visst finns det lite smått och gott bland de sociala och andra särskilda tjänsterna, men jag kommer främst i kontakt med det regelverket i anslutning till upphandlingar av hälso- och sjukvård samt sociala tjänster. I de fallen är oftast kontraktsvärdena så höga att det aldrig skulle vara aktuellt, men finns ju säkert tillfällen då det skulle kunna tillämpas.