Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Vägrar ge Konkurrensverket mer makt

I höstas presenterade Konkurrensverket en rad önskemål om utökade befogenheter inom upphandlingstillsynen. Advokatsamfundet säger blankt nej medan andra remissinstanser tillstyrker en del av förslagen.

| 2020-02-17

Konkurrensverket har i en promemoria bett regeringen om större rättigheter i sitt tillsynsarbete av offentlig upphandling. Till förslagen hör en förlängning av tidsfristen för att ansöka om upphandlingsskadeavgift och ett dubblat maximalt bötesbelopp till 20 miljoner kronor. Man ville också ge sig rätt att meddela förelägganden och förbud.

Advokatsamfundet avstyrker i sitt remissyttrande utökade befogenheter på alla punkter. Enligt samfundet pekar mycket på att Konkurrensverkets önskemål är oförenliga med unionsrättens krav på rättssäkerhet.

Åsikten är att behov av utökade tillsynsbefogenheter saknas. Det konstateras att det i unionsrätten inte finns några krav på att Konkurrensverket, eller någon annan tillsynsmyndighet, ska ha vissa befogenheter på upphandlingsområdet.

Advokatsamfundet menar att nyckeln till att säkerställa att upphandlande myndigheter iakttar upphandlingsrätten ligger hos leverantörskollektivet genom exempelvis överprövningsmöjligheten. Ska befogenheterna ökas måste detta först utredas.

Kungsbacka kommun är inte fullt så avvisande även om utökad tidsfrist till två år avstyrks. Detta anses innebära en för lång ovisshet för upphandlande myndighet.

Vite kan accepteras som sista åtgärd. Det behöver dock föras ett djupare resonemang kring upphandlingsskadeavgiftens storlek i förhållande till eventuella vitens storlek.

Göteborgs stad säger nej till en höjning av upphandlingsskadeavgiften. Däremot gås verket till mötes när det gäller ansökningsfristen. En förlängning anses hjälpa myndigheten att använda sina resurser på bästa sätt och prioritera de större och mer komplicerade ärendena.

Läs mer: InsynJuridikUpphandlingsskadeavgift

Amanda Hallström

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

5 kommentarer på "Vägrar ge Konkurrensverket mer makt"

  1. Sara skriver:
    2020-02-17 kl. 12:29

    Varför tar advokatsamfundet sida mot Konkurrensverket? Konkurrensverket representerar skattebetalarna och advokatsamfundet representerar advokaterna.

    Advokatsamfundet borde hålla sig neutrala och inte tvärtom, försöka undergräva en oerhört samhällsviktig myndighets möjligheter att stoppa och minska konkurrensbrott och korruption. Konkurrensverket riskerar överhuvudtaget inte rättssäkerheten på något sätt för enskilda människor, utan utgör tvärtom en övervakningsmyndighet som skyddar samhället mot att korruption uppstår inom myndigheter, kartellbildningar etc. och har även mandat att ”straffa” dem när de begår brott.

    Dessutom handlar det i slutändan om att skattemedel ska användas så effektivt som möjligt, vilket också är ett av Konkurrensverkets främsta syften.

    Advokatsamfundet borde hålla sig till att endast ta tillvara på och skydda sina advokaters intressen. Det här känns som att de rejält går över sina befogenheter och äventyrar hela rättssamhället och demokratin i Sverige.

    Svara
  2. Anonym skriver:
    2020-02-17 kl. 14:00

    Tar man sida bara för man uttrycker sig om någon idéer?

    Tänk om det vore så i våra dagliga arbeten…
    Herregud, vad skulle vi göra om varje idé som man inte håller med om är bra skulle vara att ”ta parti emot individen”. Speciellt när det handlar om skattepengar. Som Sara säger är det KKVs främsta syften men likväl gäller det oss övriga kommuner, landsting och myndigheter också.

    Spaningen känns tomhänt.

    Svara
    1. Sara skriver:
      2020-02-17 kl. 14:52

      Nu är ju inte advokatsamfundet vem som helst och det är heller inte bara en idé, utan ett remissyttrande, där de avstyrker utökade befogenheter på alla punkter och advokatsamfundet representerar dessutom alla advokater, över 6 000 stycken, oavsett vilken sida de arbetar för och skall ”följa rättsutvecklingen och verka för att samfundets erfarenhet kommer denna till godo.”

      Kommuner och landsting skall tillhandahålla olika former av tjänster och hushålla med skattemedlen när de finansierar dessa. Konkurrensverket är en tillsynsmyndighet för att kontrollera att detta verkligen sker.

      Förstår du skillnaderna?

  3. Småföretagaren skriver:
    2020-02-20 kl. 10:09

    Idag är det svårt att få stöttning av konkurrensverket i korruptionsfrågor där beloppen inte är så stora. För ett litet företag kan det vara överlevnad. Att tro att överprövning är lösningen fungerar inte. Advokatkostnaderna överstiger vida vad vinsten kan vara på upphandlingen. Kort sagt det fortgår i inköp under beloppsgränsen. Risken att det överprövas är obefintlig och konkurrensverket anser det är för ”små summor” eller kan inte agera i dagsläget. Men det är fortfarande skattepengar som inte används till bästa resultatet.

    Svara
    1. Peder skriver:
      2020-02-20 kl. 12:43

      Javisst är det så och det är heller inte många som arbetar där. När jag sist pratade med min svåger som jobbar där, berättade han att skulle kunna fälla över 10 gånger så många myndigheter om de bara hade tillräckligt med personal.

      De enda som idag tjänar på överprövningar, verkar vara advokater, så det kanske är därför som advokatsamfundet protesterar.

      En gammal kursare berättade att hon hittills kunnat fakturera sin största (och enda kund), en kommun, så mycket, att det täckt alla lönekostnader både för henne själv, sin partner, assistenter och lokalen under ett helt år. Så visst är det nog stora pengar det handlar om.

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…
En annan Björn : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Det finns som sagt ingen skyldighet att dela upp kontrakt, och jag undrar hur många myndigheter som ens bryr sig…
Davis : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Oj, har man nu även börjat med maskering av företagsnamn i domstolsbesluten? Anser domstolssverige, likt sin motsvarighet över Atlanten, att…
Upphandling : Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Bevisbördan är intimt kopplad till rätten att föra talan. Enligt 20 kap. 4 § LOU är det leverantören som har…
Upphandlingsninja : Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Bevisbördan är intimt kopplad till rätten att föra talan. Enligt 20 kap. 4 § LOU är det leverantören som har…
Björn : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Utvecklingen att inte dela upp upphandlingar är tvärtom oroväckande och skadar konkurrensen. Domstolar bär ett stort ansvar för att de…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud