Sammanfattning
Kammarrätten i Sundsvall bedömer att avsaknaden av en prisuppgift i ett prisformulär inte är att likställa med ett offererat pris om noll kronor. Eftersom det var ett obligatoriskt krav att fylla i samtliga efterfrågade prisposter i prisformuläret, skulle anbudet förkastas.
Fakta i målet
Trafikverket genomförde under 2020 en upphandling enligt LOU för utförande av drift och underhåll av vägbelysning i Västernorrlands län. Två leverantörer, Infraservice Nord och Vattenfall Services Nordic lämnade anbud i upphandlingen.
Den 3 december 2020 beslutade Trafikverket att tilldela kontraktet till Vattenfall. Anbudet från Infraservice förkastades eftersom det inte uppfyllde kvalificeringskraven. Förkastandet motiverades med att Infraservice inte fyllt i två uppgifter om ”tilläggspris fast ersättning” i prisformuläret.
Infraservice ansökte om överprövning. Infraservice menade att Infraservice inte avsåg att ta betalt för aktuella tjänster. Summeringen av bolagets offererade priser var korrekt i prisformuläret, varför det inte rådde några oklarheter gällande bolagets prissättning. Av mängdförteckningen framgick därmed tydligt att kostnaden för tilläggspris var noll kronor.
Domstolens bedömning
Förvaltningsrätten konstaterar att det är ostridigt mellan parterna att Infraservice inte angett pris i två gulmarkerade fält avseende tilläggspris fast ersättning. Förvaltningsrätten framhåller att det följer av upphandlingens obligatoriska krav att samtliga prisposter måste fyllas i av anbudsgivaren. Enligt förvaltningsrätten innebär detta att anbudsgivaren måste prissätta samtliga prisposter med minst noll kronor.
Eftersom Infraservice inte har prissatt två poster i prisformuläret uppfyller anbudet inte samtliga obligatoriska krav. Det var därmed riktigt av Trafikverket att förkasta anbudet.
Infraservice överklagade till kammarrätten, som meddelade prövningstillstånd.
I mycket korta domskäl instämmer kammarrätten i förvaltningsrättens bedömning. Infraservice uppfyller inte ställda krav. Kravet har uppställts för att möjliggöra en korrekt utvärdering av anbuden och kan inte anses vara oproportionerligt. Infraservice överklagande skulle därmed avslås.
Analys
Av Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2016 ref. 37 I och II följer att den upphandlande myndigheten inte får efterge eller bortse från krav som uppställts i förfrågningsunderlaget.
Högsta förvaltningsrätten framhåller att förfrågningsunderlaget i en upphandling utgör en central del av förfarandet. En förutsättning för att underlaget ska kunna fylla sin konkurrensuppsökande funktion är att potentiella leverantörer kan vara säkra på att de obligatoriska krav som ställs i underlaget upprätthålls under hela förfarandet.
HFD 2016 ref. 37 I rörde en leverantör som utelämnat en obligatorisk uppgift i en näringsberäkning. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att det skulle strida mot likabehandlingsprincipen att då godta anbudet. Anbudet skulle förkastas.
Nu aktuellt mål har stora likheter med omständigheterna i HFD 2016 ref. 37 I. Precis som leverantören i HFD 2016 ref. 37 I menade Infraservice att avsaknaden av den efterfrågade prisuppgiften saknade betydelse för utvärderingen av anbudet. Även utan att uppgiften uttryckligt angivits gick det att förstå vad som menades, nämligen att priset var noll kronor.
Både förvaltningsrätten och kammarrätten, i linje med Högsta förvaltningsdomstolen, har ett mer formalistiskt synsätt. Om det kravställs att samtliga efterfrågade prisposter uttryckligen ska fyllas i, så måste anbudsgivaren också göra det.
Offererade priser i ett anbud är kanske den enskilt viktigaste uppgiften. Prisuppgiften ligger till grund för vilken ersättning som anbudsgivare kommer att få när avtalet fullgörs. Om en prisuppgift utelämnats föreligger det en risk för att det kan uppstå meningsskiljaktigheter kring vilken ersättning som är avtalad. Att det var just fråga om en prisuppgift var troligtvis en viktig aspekt för domstolarnas bedömning.
Som anbudsgivande leverantör är det därför extra viktigt noga kontrollera inte bara att samtliga prisuppgifter är angivna, utan även att de är angivna på rätt sätt och på rätt plats i anbudet. Annars föreligger en överhängande risk för att anbudet måste förkastas.
Målnummer och domstol
Kammarrätten i Sundsvalls dom den 26 mars 2021 i mål nummer 212-21.
Juristpanelen
Får man alltså sätta pris noll kronor på en delpost i formuläret? Om man har en produkt som är sammansatt med två funktioner i en gammal beprövad produkt med efterfrågad funktion Konkurrenten har en sammansatt produkt av tre separata delar. Anbudsformuläret består av tre olika poster likt konkurrentens produktkatalog . Kan man då sätta noll i en delpost när man inte lyckas på en ändring av formuläret?
Det här är stolligt! Självklart innebär en tom ruta = noll kronor – särskilt i en mängdförteckning som summeras ner till en totalsumma för arbetena. Att kräva att alla rutor ska vara ifyllda kan inte vara annat än oproportionerligt. Vid osäkerhet kan anbudsgivaren dessutom tillåtas bekräfta att tom ruta betyder noll kronor – men det skulle väl domstolarna bedöma som en otillåten komplettering…
Det är inte självklart att det är stolligt. Jag har själv råkat ut för tillfällen då prisuppgifter saknas, den upphandlande myndigheten hade kunnat tolka det som du gör – ingen prisuppgift = noll kronor, men leverantören hade helt sonika missat att fylla i uppgiften och vips var anbudssumman en helt annan.
Och läs på om praxis kring tillåtna kompletteringar, det är solklart att kompletteringar som innebär att anbudspriset ändras inte är tillåtna samt att en upphandlande myndighet får inte be en leverantör komplettera uppgifter som innebär att de uppfyller obligatoriska krav. Leverantören har här en tydlig skyldighet att se till att de uppfyller alla obligatoriska krav, eller fråga myndigheten under frågor och svar-tiden.
Som David skriver, be anbudsgivaren förtydliga om en tom ruta betyder noll kronor. Då har inte anbudet ändrats eller kompletterats.
Att en prisuppgift är noll kr är en lika viktig prisuppgift som alla andra numeriska värden.
Det är en sak om underlaget direkt eller indirekt föreskriver att lucka = noll kr. Då föreligger ingen oklarhet och inte heller något behov av förtydligande. Givetvis ska anbudet i så fall godkännas.
I andra fall (dvs. ej föreskrivet att lucka = noll) får anbudsgivare som lämnar en lucka en konkurrensfördel. Denne kan lämna frågan öppen och efter sista anbudsdag, efter begäran om förtydligande, antingen uppge noll eller ett annat värde. I det senare fallet lär följden bli förkastande. Denna anbudsgivare kan således slutligt binda sig vid ett pris vid en senare tidpunkt än sista anbudsdag. Det är problematiskt ur likabehandlingssynpunkt.
I anbudsformuläret offererar en leverantör en sponsorprodukt( med synlig reklam) på en av posterna i formuläret . Den leverantören har då angett noll kronor i formuläret. Är det noll kronor eller inte då reklamen exponeras?