Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Utan anbud ingen talerätt

Trots att Netatonce inte budat i Statens inköpscentrals upphandling av ett upp till sju år långt ramavtal överklagade bolaget. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen räcker inte argumentet att man tänkt delta i nästa upphandling.

| 2017-11-14

En leverantör som anser sig ha lidit skada, eller kan komma att lida skada, vid en offentlig upphandling har som bekant rätt att ansöka om överprövning. Enligt en färsk dom från Högsta förvaltningsdomstolen krävs det att företaget i fråga deltagit i upphandlingen.

När Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet genomförde en ramavtalsupphandling av IT-drift lämnade Netatonce inte in något anbud. Däremot har företaget, med hjälp av Konkurrenskommissionens jurister, överklagat upphandlingen.

Det som upprört är avtalstidens längd på tre år plus möjlig förlängning i ytterligare fyra år. Bedömningen är att ett upp till sju år långt ramavtal begränsar konkurrensen på marknaden.

Netatonce beskriver en rad affärsmässigt betingade skäl för att avstå från att delta i den aktuella upphandlingen. Däremot vill man vara med i nästa upphandling – som med denna långa avtalstid anses ligga alltför långt in i framtiden.

Kammarkollegiet har genom processen ansett att Netatonces överklagande ska avslås. Just på grund av att någon anbudsansökan inte har gjorts. Dessutom är det inte alls säkert att det blir någon ny ramavtalsupphandling av IT-drift som bolaget kan delta i.

Förvaltningsrätten avvisade bolagets ansökan om överprövning på grund av att bolaget ansågs sakna talerätt. Detta eftersom man varken lämnat anbud eller avsett att lämna något anbud. Kammarrätten gick på samma linje, vilket även Högsta förvaltningsdomstolen gör.

Högsta instans slår fast att den som inte har eller har haft intresse av att tilldelas kontrakt i en offentlig upphandling inte heller rätt att få upphandlingen överprövad. Regeln om talerätt i har tolkats i ljuset av den bakomliggande EU-rättsliga regleringen.

I målet uppkom också frågan om begreppet ”leverantör” innefattar ett krav på att en leverantör ska vara intresserad av att delta i en aktuell upphandling. Domstolen fann att den i lagen angivna definitionen av begreppet inte innefattar ett sådant krav.

Annons

Vill du fördjupa dig i kravarbete, utvärdering och förhandling i IT-upphandlingar, i syfte att göra bättre IT-affärer? Gå kursen som Upphandling24 arrangerar ”Fortsättningskurs IT-upphandling” Läs mer här!

Läs mer: EUITKonkurrensÖverprövning

Amanda Hallström

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

3 kommentarer på "Utan anbud ingen talerätt"

  1. Marcus skriver:
    2017-11-14 kl. 07:28

    Här handlar det om att leverantören inte haft intresse av det aktuella kontraktet. Om en levetantör istället hade varit intresserad av kontraktet men inte lämnat anbud (till exempel till följd av krav man anser är oproportionerliga eller icke-transparenta). Är man då som leverantör tvingad att överpröva på dessa grunder under annonseringstiden, eller är det möjligt även under utvärderingsfasen eller avtalsspärren? Detta verkar inte den här domen ge någon vägledning om då den här leverantören visat att man inte varit intresserad av det aktuella kontraktet,

    Om leverantören istället överprövat och sagt att ”vi hade varit intresserade av det här kontraktet, men avtalstiden 7 år är för lång för oss och vi anser att man ska hålla sig till 4 år”, hade bedömningen då varit annorlunda?

    Svara
    1. Gun skriver:
      2017-11-14 kl. 13:13

      En liten kort undran, är det en mänsklig rättighet att få lämna anbud?
      Att anpassa ett ffu så att alla kan svara är ju stört omöjligt.
      Det fanns väl ett stort utbud av anbud i upphandlingen så konkurrensen har funni, vilket kan ses att ”skattekronan är räddad”
      Visst är det så att just ett anbud till kunde blivit ett bra alternativ. Men risken att det är motsatsen är ganska stor.

  2. /U skriver:
    2017-11-16 kl. 07:33

    Jag tycker inte man ska dra för stora växlar av denna dom och inte kan se det som en allmän praxis att om man inte lämnar anbud har man inte talerätt.

    Som jag tolkar det så har HFD tolkat det som att den klagande inte tänkt lämna anbud denna gång, men på nästa det ska upphandlas. Upphandlande myndighet svarar att det troligen inte blir en andra gång på denna upphandling. Det är detta som jag tolkar domen bygger på. Utfallet kanske hade blivit annorlunda om det var så att det ska upphandlas ytterligare en gång senare. Det är här klagande på för lång avtalstid kommer in.

    Så nej, ”Utan anbud ingen talerätt” tycker jag inte är en bra rubrik på detta. I det här fallet ja. Generellt? Det tror jag måste prövas från fall till fall. Och det är mycket svårt för en svarande att bevisa någons avsikt att inte lämna anbud. Det blir ju den svarande som ska bevisa att leverantören inte haft för avsikt att lämna anbud. Det blir väldigt svårt.

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Upphandlingsjurist till Skånes Kommuner

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras omOtydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
Varför har vi inte fler auktorisationssystem?Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymmeUpphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…
EU-domstolen klargör gränsernaEU-domstolen klargör gränserna
Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtalFörslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
Kammarrätten prövar mål med flera grunderKammarrätten prövar mål med flera grunder

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

David Sundgren : Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
UHM skrev en sak och menade en annan och förlorade överprövningen och det är väl helt rimligt!
Björn : Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
Varför? Varför är det så svårt för förvaltningsdomstolarna att döma rätt. Deras beslut granskas offentligt och vem som helst kan…
LXV : Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
Helt rätt, Fredrik! Man får alltid gå tillbaka till grundkravet och dess syfte, som i detta fall torde handla om…
Fredrik : Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
Tycker bedömningarna verkar ganska rimliga. För vad är egentligen viktigast; att hitta ekonomiskt mest fördelaktiga leverantörer för skattepengarna, som faktiskt…
Björn : Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
Detta var ett riktigt tråkigt och dåligt beslut från domstolarna. Det vinnande anbud var utan tvekan bristfälligt och ska ha…
Erik : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Jag håller med om att det kan vara bra "att att använda hela upphandlingspaletten". Utmaningen med auktorisationssystem, och även med…
MA : Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
Ett alternativ som faktiskt är fullt möjligt redan idag utan att blanda in synnerliga skäl och ta risk för ogiltigförklarande:…
ML : Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
Allt går ju vrida och vända på såklart, och visst finns poäng i artikelförfattarens linjer. MEN inlåsningseffekterna riskerar också att…
Björn : EU-domstolen klargör gränserna
Uttalandet från EU-domstolen är inte dumt men ganska intetsägande. Problemet är dock redan nu uppenbart - åtskilligt folk läser uttalandet…
Johanna : EU-domstolen klargör gränserna
Bra rättsfall. Heja EU-domstolen! Det är tråkigt att svenska domstolar ofta har väldigt svårt att vara pragmatiska och flexibla. Svensk…

Senaste inläggen

  • Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
  • Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
  • Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
  • Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
  • Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…
  • EU-domstolen klargör gränserna
  • Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
  • Kammarrätten prövar mål med flera grunder
  • Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
  • Skada inte styrkt vid hävt ramavtal
  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 29 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 10-11 mars 2026
  • Leda upphandlingar effektivt | 12 mars 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Våren 2026
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Våren 2026
  • Robusta IT-avtal | Våren 2026
  • LOU på två dagar | Våren 2026
  • Säkerhetsskyddad upphandling | Våren 2026