Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Utan anbud ingen talerätt

Trots att Netatonce inte budat i Statens inköpscentrals upphandling av ett upp till sju år långt ramavtal överklagade bolaget. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen räcker inte argumentet att man tänkt delta i nästa upphandling.

| 2017-11-14

En leverantör som anser sig ha lidit skada, eller kan komma att lida skada, vid en offentlig upphandling har som bekant rätt att ansöka om överprövning. Enligt en färsk dom från Högsta förvaltningsdomstolen krävs det att företaget i fråga deltagit i upphandlingen.

När Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet genomförde en ramavtalsupphandling av IT-drift lämnade Netatonce inte in något anbud. Däremot har företaget, med hjälp av Konkurrenskommissionens jurister, överklagat upphandlingen.

Det som upprört är avtalstidens längd på tre år plus möjlig förlängning i ytterligare fyra år. Bedömningen är att ett upp till sju år långt ramavtal begränsar konkurrensen på marknaden.

Netatonce beskriver en rad affärsmässigt betingade skäl för att avstå från att delta i den aktuella upphandlingen. Däremot vill man vara med i nästa upphandling – som med denna långa avtalstid anses ligga alltför långt in i framtiden.

Kammarkollegiet har genom processen ansett att Netatonces överklagande ska avslås. Just på grund av att någon anbudsansökan inte har gjorts. Dessutom är det inte alls säkert att det blir någon ny ramavtalsupphandling av IT-drift som bolaget kan delta i.

Förvaltningsrätten avvisade bolagets ansökan om överprövning på grund av att bolaget ansågs sakna talerätt. Detta eftersom man varken lämnat anbud eller avsett att lämna något anbud. Kammarrätten gick på samma linje, vilket även Högsta förvaltningsdomstolen gör.

Högsta instans slår fast att den som inte har eller har haft intresse av att tilldelas kontrakt i en offentlig upphandling inte heller rätt att få upphandlingen överprövad. Regeln om talerätt i har tolkats i ljuset av den bakomliggande EU-rättsliga regleringen.

I målet uppkom också frågan om begreppet ”leverantör” innefattar ett krav på att en leverantör ska vara intresserad av att delta i en aktuell upphandling. Domstolen fann att den i lagen angivna definitionen av begreppet inte innefattar ett sådant krav.

Annons

Ta klivet och bli kvalificerad IT-upphandlare
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning som rustar dig för att göra komplexa IT-upphandlingar. Utbildningen täcker behovsanalys, kravställning, utvärdering, avtal och uppföljning – allt med fokus på IT-upphandling. Läs mer om utbildningen här.

Läs mer: EUITKonkurrensÖverprövning

Amanda Hallström

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

3 kommentarer på "Utan anbud ingen talerätt"

  1. Marcus skriver:
    2017-11-14 kl. 07:28

    Här handlar det om att leverantören inte haft intresse av det aktuella kontraktet. Om en levetantör istället hade varit intresserad av kontraktet men inte lämnat anbud (till exempel till följd av krav man anser är oproportionerliga eller icke-transparenta). Är man då som leverantör tvingad att överpröva på dessa grunder under annonseringstiden, eller är det möjligt även under utvärderingsfasen eller avtalsspärren? Detta verkar inte den här domen ge någon vägledning om då den här leverantören visat att man inte varit intresserad av det aktuella kontraktet,

    Om leverantören istället överprövat och sagt att ”vi hade varit intresserade av det här kontraktet, men avtalstiden 7 år är för lång för oss och vi anser att man ska hålla sig till 4 år”, hade bedömningen då varit annorlunda?

    Svara
    1. Gun skriver:
      2017-11-14 kl. 13:13

      En liten kort undran, är det en mänsklig rättighet att få lämna anbud?
      Att anpassa ett ffu så att alla kan svara är ju stört omöjligt.
      Det fanns väl ett stort utbud av anbud i upphandlingen så konkurrensen har funni, vilket kan ses att ”skattekronan är räddad”
      Visst är det så att just ett anbud till kunde blivit ett bra alternativ. Men risken att det är motsatsen är ganska stor.

  2. /U skriver:
    2017-11-16 kl. 07:33

    Jag tycker inte man ska dra för stora växlar av denna dom och inte kan se det som en allmän praxis att om man inte lämnar anbud har man inte talerätt.

    Som jag tolkar det så har HFD tolkat det som att den klagande inte tänkt lämna anbud denna gång, men på nästa det ska upphandlas. Upphandlande myndighet svarar att det troligen inte blir en andra gång på denna upphandling. Det är detta som jag tolkar domen bygger på. Utfallet kanske hade blivit annorlunda om det var så att det ska upphandlas ytterligare en gång senare. Det är här klagande på för lång avtalstid kommer in.

    Så nej, ”Utan anbud ingen talerätt” tycker jag inte är en bra rubrik på detta. I det här fallet ja. Generellt? Det tror jag måste prövas från fall till fall. Och det är mycket svårt för en svarande att bevisa någons avsikt att inte lämna anbud. Det blir ju den svarande som ska bevisa att leverantören inte haft för avsikt att lämna anbud. Det blir väldigt svårt.

    Svara

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…
En annan Björn : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Det finns som sagt ingen skyldighet att dela upp kontrakt, och jag undrar hur många myndigheter som ens bryr sig…
Davis : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Oj, har man nu även börjat med maskering av företagsnamn i domstolsbesluten? Anser domstolssverige, likt sin motsvarighet över Atlanten, att…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud