Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Upphandling av koncession avbröts

RättsfallsanalysJoakim Lavér och Nathalie Miskin, Hannes Snellman Advokatbyrå, analyserar ett kammarrättsmål som behandlar klassificering av kontrakt och avbrytande av upphandling till följd av brister vid annonsering.

| 2021-06-01
Nathalie Miskin och Joakim Lavér, Hannes Snellman Advokatbyrå.

Sammanfattning
En upphandling avseende dosdispensering var att betrakta som en tjänstekoncession och brister i annonseringen utgjorde sakligt godtagbara skäl för att avbryta upphandlingen efter tilldelning.

Bakgrund
Fyra regioner genomförde en upphandling av dosdispensering av läkemedel (förpackning av läkemedel i dospåsar). Efter att Apotekstjänst tilldelats kontrakt avbröt regionerna upphandlingen med motiveringen att upphandlingen, som enligt regionerna avsåg en tjänstekoncession, hade annonserats nationellt men rätteligen skulle ha publicerats i EU:s gemensamma annonsdatabas TED.

Apotekstjänst ansökte om överprövning av regionernas avbrytandebeslut och förde fram att LUK inte var tillämplig eftersom någon verksamhetsrisk inte överfördes från regionerna. Upphandlingen överskred i vart fall inte tröskelvärdet enligt LUK. Det hade därför inte förekommit fel vid annonseringen.  

Förvaltningsrätten kom fram till att upphandlingen avsåg en tjänstekoncession som översteg tröskelvärdet och att den felaktiga annonseringen utgjorde sakligt godtagbara skäl att avbryta upphandlingen.  

Sedan Apotekstjänst överklagat förvaltningsrättens dom gjorde regionerna i kammarrätten gällande att upphandlingen egentligen inte var upphandlingspliktig och att det därför inte var möjligt att ingripa mot avbrytandebeslutet.

Enligt regionerna innebär dosdispenseringstjänster att leverantören får tillträde till marknaden för försäljning av läkemedel. Eftersom inget vederlag skulle utgå var det inte fråga om ett upphandlingspliktigt offentligt kontrakt. Om vederlag skulle anses utgå bestod det i rätten att sälja läkemedel till regionens patienter, vilket innebar att LUK var tillämplig på upphandlingen snarare än LOU.

Domstolens bedömning
Kammarrätten börjsde med att bedöma om det var fråga om ett kontrakt med ekonomiska villkor.

Det framgick att regionerna hade en skyldighet att medverka till att flytta över de patienter som har dosrecept till leverantören och att det fanns ett ömsesidigt samverkansansvar.

Genom förflyttningen skulle leverantören få ensam tillgång till patienterna och de förväntade intäkterna. Kammarrätten ansåg att det därmed förelåg ett kontrakt med rättsligt bindande skyldigheter mellan parterna och med ekonomiskt värde för leverantören, det vill säga ett kontrakt med ekonomiska villkor.   

Kammarrätten tog därefter ställning till om förutsättningarna för en koncession var uppfyllda, det vill säga om ersättningen för tjänsten bestod helt eller delvis av rätten att utnyttja föremålet för upphandlingen och om kontraktet innefattade att en verksamhetsrisk skulle övertas av leverantören.

Kammarrätten ansåg att den ersättning som leverantören kunde förväntas få var kopplad till rätten att utnyttja den upphandlade tjänsten, genom debitering av patienter, och att inkomsterna väsentligen skulle komma att genereras genom den verksamhet som skulle riktas mot utomstående.

Kammarrätten menade att den omständigheten att varken försäljningsvolym eller kostnadstäckning för utförande av tjänsten var garanterad och att patienterna själva skulle stå för betalning upp till högkostnadsskyddet, innebär att en betydande del av den risk som regionerna skulle löpa om de själva utförde tjänsten förs över på leverantören.

Det saknade betydelse för bedömningen att regionerna inte tidigare själva hade bedrivit verksamheten. Det rörde sig därmed om en koncession.

Vid uppskattningen av värdet ansåg kammarrätten att koncessionen innebär att patienter ges tillgång till dostjänster med förpackade läkemedel. Det fanns därför skäl att inkludera omsättningen av läkemedel vid beräkningen av koncessionens värde, och inte enbart värdet av ompackningen av läkemedel, såsom Apotekstjänst gjort gällande. Upphandlingen överskred därför tröskelvärdet enligt LUK.

Eftersom annonseringen inte hade skett på rätt sätt, fanns det godtagbara skäl att avbryta upphandlingen.

Analys
Det kan ibland vara svårt att klassificera kontrakt och särskilja koncessioner från vanliga tjänste- eller byggentreprenadkontrakt. För att undvika överprövningar eller onödiga avbrott i upphandlingsprocessen är det viktigt att i ett tidigt skede försöka klargöra karaktären av det som ska upphandlas. För tjänstekontrakt är tröskelvärdet för direktivstyrd upphandling betydligt lägre än för koncessioner.

Apotekstjänst förde i målet fram att rättsläget gällande dosdispensering är oklart och begärde att förhandsavgörande från EU-domstolen skulle hämtas in, en begäran som avslogs av båda instanserna.

Något som utmärker en koncession är att verksamhetsrisken övertas av leverantören. Med verksamhetsrisk avses enligt 1 kap. 22 § LUK en efterfrågerisk eller en utbudsrisk eller båda. Med övertagande av verksamhetsrisk avses enligt 1 kap. 23 § LUK att leverantören inte är garanterad kompensation för sina investeringar och kostnader och utsätts för verklig exponering för förändringar på marknaden.

Apotekstjänst gjorde i denna del gällande att någon verksamhetsrisk inte överfördes från regionerna då regionerna inte själva bedriver eller har rätt att bedriva aktuell verksamhet. Detta saknade dock enligt kammarrätten betydelse för frågan om verksamhetsrisken skulle anses övertas av leverantören.

Apotekstjänst hävdade även att det inte fanns någon konkurrenssituation eftersom det endast är den vinnande leverantören som kan expediera dosrecept inom regionerna. Eftersom antalet patienter ökar stadigt och läkemedelsförsäljningen är stabil förelåg enligt Apotekstjänst ingen risk gällande efterfrågan.

Enligt EU-domstolens praxis kan en risk avseende förändringar på marknaden bestå i konkurrens från andra leverantörer (se till exempel EU-domstolens dom C-274/09, Privater Rettungsdienst und Krankentransport Stadler).

Utan att bemöta Apotekstjänsts invändning i denna del konstaterade dock kammarrätten att den omständigheten att vare sig försäljningsvolym eller kostnadstäckning för utförande av tjänsten var garanterad innebar en sådan risk som avses i LUK och som alltså överfördes på leverantören. I praktiken torde det inte heller vara ovanligt att en koncessionshavare har en delvis skyddad position.

Genom denna dom ansluter sig Kammarrätten i Stockholm till den bedömning som Kammarrätten i Jönköping tidigare gjort i mål med nummer 3511-3517-17 där dosdispensering på liknande sätt har bedömts avse en koncession.

En upphandlande myndighet har till sist stort utrymme att avgöra när det finns sakligt godtagbara skäl att avbryta en upphandling. Att detta sker till följd av upptäckta brister i annonseringen framstår som okontroversiellt och vi delar kammarrättens bedömning att detta var ett sakligt godtagbart skäl.

Målnummer och domstol
Kammarrätten i Stockholms dom den 3 maj 2021 i mål nummer 6763-6766-20.

Juristpanelen

 

 

 

 

 

Läs mer: Rättsfallsanalys

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 22-23 oktober
  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 25 november
  • AI för upphandlare | 27 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Kvalificerad IT-upphandlare – Steg 2 praktisk tillämpning | Hösten 2025
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2025
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Tillämpat krav som inte uttryckligen framgåttTillämpat krav som inte uttryckligen framgått
Hetaste rättsfallen från första kvartaletHetaste rättsfallen från första kvartalet
Mer restriktiv bedömning av avvikelser?Mer restriktiv bedömning av avvikelser?
Bakläxa om utredningsansvarBakläxa om utredningsansvar
Juridisk rapport om miljömärkning i upphandlingJuridisk rapport om miljömärkning i upphandling
Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkasFörtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantagetFörslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Inga krav som inte uttryckligen följer dokumentInga krav som inte uttryckligen följer dokument

Nytt från Upphandling24

  • Låg kickback blir något högre
  • Mössan på med kommunala köp
  • “Namnet speglar kulturen”
  • Kommunen segrare i Värnamotvist
  • Dalauppror mot miljardgräns
  • Skanskas låga pris godkänns
  • Synar korruption vid upphandling

Kommentarer från läsarna

Björn : Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
Jag instämmer med slutsatserna. Inte bara att KR tar upp väldigt få mål trots att det svämmar över av domstolsbeslut…
Louise Bylund : Följa upp avtal – en cirkulär process
Hej! Jag har en fundering om den cirkulära modellen har något specifikt namn? Med vänliga hälsningar, Louise, Offentlig upphandlare student.
Marianne Hammarström : Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Mycket bra. Tack för att ni driver detta och håller med att det är mycket svårtolkat.
Annika S : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Hej! Kan ni reda ut den här meningen lite - jag går vilse i olika "inte". Vidare har det förhållandet…
Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Håller helt med! Jag har genomfört förhandlade förfaranden i ett steg och så länge ingen lider skada ser jag inget…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Ja, men vad är det som hindrar att anbuden justeras efter ett anbudsmöte i ett öppet förfarande om inga obligatoriska…

Senaste inläggen

  • Tillämpat krav som inte uttryckligen framgått
  • Hetaste rättsfallen från första kvartalet
  • Mer restriktiv bedömning av avvikelser?
  • Bakläxa om utredningsansvar
  • Juridisk rapport om miljömärkning i upphandling
  • Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
  • Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
  • Inga krav som inte uttryckligen följer dokument
  • Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
  • Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
  • Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
  • Misstanke om jäv räcker inte för att avbryta
  • Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl