Sant är att LOU i princip inte ställer några explicita krav på uppföljning under avtalstiden. Lagen handlar om det som händer från annonsering tills avtalet är undertecknat, vilket naturligtvis gör att fokus hamnar på upphandlingen. När resurserna tryter är det nog ganska enkelt att prioritera upphandling framför uppföljning. Annars finns det ju liksom ingen anledning att fundera på detta med uppföljning…
Under avtalsperioden är det upp till varje upphandlande myndighet eller enhet att genomföra uppföljningar av de krav och villkor man ställt i upphandling och avtal. Det kan nog upplevas som ett oöverstigligt hinder att både ha tillgång till kompetens och resurser för att upphandla och dessutom se till att de avtal som sätts i sjön också flyter under hela avtalsperioden.
Vem ska följa upp avtalet, den som upphandlar eller den som använder det?
Detta hör man eka runtom i landet. Ständigt denna fråga som inte helt sällan resulterar i att saken faller mellan de berömda stolarna.
Nu är det ju som tur är inte så att normalläget är vilda västern på leverantörsmarknaden där man lägger mer krut på att sko sig på beställarens kostnad än att leverera enligt avtalet. De flesta leverantörer sköter sig exemplariskt och gör så trots utebliven uppföljning från kunden. Dock finns det en och annan som inte håller måttet och med noll risk för upptäckt gör upphandlande myndigheter och enheter livet lite väl enkelt för dessa leverantörer. Dessutom riskerar vi att våra skattekronor hamnar i fel fickor och inte kommer samhället till nytta.
Samarbete för effektivisering och samhällsnytta
– Vad gör man då när man inte har resurser att tillsätta för att följa upp leverantörerna? Jo, då gör man som vi alltid har gjort sedan vi klättrade ned från träden – vi samarbetar och delar på resurser! Vips blev livet enklare och vips öppnade sig ett antal dörrar.
En fördel med den offentliga sektorn är att vi inte har några affärsidéer eller varumärken att skydda eller kartellregler som förhindrar oss att samverka med andra av samma sort. Vi kan kroka arm med andra offentliga aktörer och samarbeta, så länge vi skapar nytta och värde för samhället. Varför ska 290 kommuner och 21 regioner springa efter samma boll?
Nu är det i och för sig inte så att det bara finns en enda boll på planen utan det finns en hel hög med bollar att sparka på. Men styckar man elefanten i bitar så upptäcker man snart att det finns ett ganska hanterligt antal leverantörer inom ett flertal branscher som säljer till offentlig sektor. Det vill säga här finns utrymme för att effektivisera och skapa samhällsnytta.
Hållbarhetskollen och Kemkollen
Hållbarhetskollen och Kemkollen är två tjänster som Adda Inköpscentral tillhandahåller för sina kunder. Tjänsterna går ut på att vi samlar ihop kundernas önskemål om att få sina avtal uppföljda. I Hållbarhetskollen handlar det om att följa upp hållbara leveranskedjor och i Kemkollen följer vi upp ställda krav på kemiskt innehåll i varor.
Vi väljer ut vilka avtal och vilka leverantörer som ska följas upp med utgångspunkt i volym, risk och att det finns ett stort gemensamt intresse att följa upp dessa. På så sätt drar vi vårt strå till stacken och möjliggör en samordnad uppföljning av viktiga hållbarhetskrav, som annars inte hade blivit uppföljda.
Nu är vi inte nöjda och vill stanna med detta utan vi ser en rad andra områden som borde ha samma förutsättningar för samarbeten. Ta till exempel krav som varje livsmedelsupphandlare ställer på djurskydd eller obligatoriet att ställa krav på arbetsrättsliga villkor. Finns här månne ett intresse och önskan om samarbete inom dessa och andra vanligt kravställda områden?
Vi på Adda Inköpscentral är sjukt nyfikna på hur det ligger till med den frågan ute bland våra kunder. Därför kommer vi inom en snar framtid ta kontakt med kommuner, regioner och andra upphandlande myndigheter som kan tänkas ha ett sådant intresse.
Håll utkik i inboxen och ta dig tid att svara! Tillsammans grejar vi uppföljningen!
Peter Nohrstedt
hållbarhetschef, Adda Inköpscentral
Snygg marknadsföring av betaltjänster.