Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Upp till förloraren bevisa konsultjäv

RättsfallsanalysKammarrätten har meddelat en dom rörande så kallad konsultjäv som avviker från tidigare kammarrättspraxis. I domen behandlas frågan om vinnande anbudsgivare genom dess dubbla roller att både medverka i förberedelserna av och delta i upphandlingen inneburit en otillbörlig konkurrensfördel. Philip Thorell och Lars Lundgren, Snellman Advokatbyrå, analyserar domen.

| 2024-08-20
Philip Thorell och Lars Lundgren, Snellman Advokatbyrå.

Sammanfattning
En leverantör som vann en förnyad konkurrensutsättning hade även deltagit i förberedelserna av upphandlingen. En annan anbudsgivare ansåg att vinnaren därigenom fått ett informationsövertag och kostnads- och tidsbesparingar som gav bättre förutsättningar att lämna ett konkurrenskraftigt anbud.

Kammarrätten i Sundsvall ansåg att den sökande anbudsgivaren inte bevisat att de dubbla rollerna inneburit en otillbörlig konkurrensfördel.

Bakgrund
Gävle hamn tilldelade ett entreprenadprojekt till Markax genom en förnyad konkurrensutsättning från ett ramavtal. Westcon, som också lämnat anbud, överprövade tilldelningen och yrkade bland annat att Markax anbud inte borde ha beaktats enligt 4 kap. 7 § LUF på grund av konsultjäv.

Bakgrunden var att Markax, som offererade mark- och VA-projektör, var anställd som konsult för ett annat företag och att konsulten genomfört en förstudie för Gävle hamn avseende entreprenadprojektet, som inte bifogats upphandlingsdokumenten.

Dessutom hade Gävle hamn haft start- och byggmöten med Markax och konsulten före den förnyade konkurrensutsättningen, varigenom Markax fick antas ha fått tillgång till underhandsinformation som övriga anbudsgivare inte fått. Westcon menade att Markax fått en otillbörlig konkurrensfördel till följd av att Markax:

  • fått ett informationsövertag som gav bolaget bättre förutsättningar att prissätta sitt anbud än övriga anbudsgivare, som behövde ta ut en riskpremie för vissa förhållanden som inte framgick av upphandlingsdokumenten men som Markax fått ta del av, samt
  • uppnått kostnads- och tidsbesparingar genom att redan ha utfört och fått ersättning från Gävle hamn för projekteringsarbete vid upprättandet av förstudien som övriga andra anbudsgivare behövde utföra under anbudstiden för att lämna anbud.

Westcon ansåg att Markax anbud skulle uteslutas eftersom det inte finns något annat sätt att säkerställa att principen om likabehandling följs.

Förvaltningsrätten ansåg att Westcon inte visat att Markax fått en otillbörlig konkurrensfördel eller att det fanns skäl att ingripa i upphandlingen på någon annan grund och avslog därför ansökan. Westcon överklagade domen till kammarrätten.

Kammarrättens prövning
Kammarrätten ansåg inte att Markax fått en otillbörlig konkurrensfördel genom att konsulten redan utfört och fått ersättning för projekteringsarbete som övriga anbudsgivare behövde göra för att lämna anbud. Kammarrätten fann nämligen att det saknades anledning att ifrågasätta Gävle hamns uppgift om att den projektering som krävts för att lämna anbud inte varit särskilt omfattande.

Kammarrätten ansåg även att Markax genom att ha deltagit i förberedelserna av upphandlingen haft del av information som övriga anbudsgivare inte haft, men att det inte skapade en presumtion för att Markax fått en otillbörlig konkurrensfördel.

Det avgörande var i stället om Westcon visat att Markax informationsövertag varit sådant att Westcon utan motsvarande information inte kunnat lämna ett konkurrenskraftigt anbud, vilket kammarrätten inte ansåg var visat.

Kammarrätten fann att det inte heller fanns några andra skäl att ingripa i upphandlingen och avslog därför överklagandet.

Analys
Leverantörer som misstänker att en konkurrent fått en otillbörlig konkurrensfördel genom att både ha deltagit i förberedelserna av upphandlingen och sedan lämnat anbud i upphandlingen har typiskt sett inte tillgång till samtliga uppgifter och bevis som är relevanta för att avgöra om de dubbla rollerna faktiskt påverkat tilldelningen i upphandlingen.

I det här fallet lyckades dock Westcon lägga fram mycket detaljerad och omfattande bevisning om Markax och konsultens roll vid förberedelserna av upphandlingen, och förklarade utförligt hur det lett till att Markax haft bättre förutsättningar att lämna ett konkurrenskraftigt anbud.

Det är därför förvånande att kammarrätten efter att ha konstaterat att Markax hade deltagit i förberedelserna av upphandlingen fann att det inte var visat att detta lett till en otillbörlig konkurrensfördel. I vart fall var slutsatsen långt ifrån självklar och det hade därför varit önskvärt att kammarrätten faktiskt bemött den bevisning Westcon lagt fram och närmare motiverat varför den inte var tillräcklig.

Dessutom avviker kammarrättens placering av bevisbördan på Westcon från annan kammarrättspraxis som Westcon åberopat.

I flera avgöranden har kammarrätter ansett att när det är visat att vinnande anbudsgivare deltagit i förberedelserna av upphandlingen föreligger en stark presumtion för att de dubbla rollerna inneburit en otillbörlig konkurrensfördel, som det är upp till den upphandlade organisationen att motbevisa (se Kammarrätten i Stockholm dom av den 11 februari 2010 i mål nr 6986-09, Kammarrätten i Sundsvall dom av den 20 december 2011 i mål nr 2458-11 och Kammarrätten i Göteborgs dom den 22 februari 2019  i mål nr 4079-18).

Även här hade det varit önskvärt att kammarrätten hade motiverat sin slutsats att göra ett tydligt avsteg från den kammarrättspraxis Westcon åberopat.

Enligt vår mening är det klart mer rättvist och lämpligt att ställa upp en motbevisbar presumtion för att en anbudsgivare som deltagit i förberedelserna av en upphandling har fått en otillbörlig konkurrensfördel, eftersom det är den upphandlade organisationen som är den som är bäst lämpad att lägga fram bevisning i den frågan.

Särskilt tydligt blir det i ett fall som detta där Westcon kunde visa att Markax och konsulten deltagit i flera möten med Gävle hamn rörande entreprenadprojektet innan den förnyade konkurrensutsättningen publicerats, men naturligtvis saknade närmare kännedom om vad som diskuterats vid mötena.   

Att bevisbördan bör placeras på den upphandlande organisationen när den vinnande anbudsgivaren haft dubbla roller är mer förenligt med den aktiva roll som organisationen har för att säkerställa att likabehandlingsprincipen inte åsidosätts genom att förhindra, och upptäcka intressekonflikter samt att åtgärda dessa, som EU-domstolen slagit fast i eViglio (C-538/13).

Kammarrättens dom har inte överklagats.  

Målnummer och domstol
Kammarrätten i Sundsvalls dom den 20 juni 2024 i mål nr 2540-23.

Juristpanelen

Läs mer: Rättsfallsanalys

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

3 kommentarer på "Upp till förloraren bevisa konsultjäv"

  1. Josef Dadoun skriver:
    2024-08-20 kl. 14:03

    ”Bevisbördan vid omtvistade omständigheter vid konsultjäv har enligt praxis lagts på den klagande parten, men bevisbördelättnad tillämpas. Enligt EU-domstolens dom i mål C-538/13 eViglio klargörs tillvägagångssättet för bedömningen. Den upphandlande myndigheten måste upptäcka och motverka intressekonflikter.”
    Lagen om offentlig upphandling – en kommentar, 3 uppl., Rosén Andersson m.fl., 2020

    Svara
  2. Robert skriver:
    2024-08-22 kl. 08:17

    Bevisbördan borde rimligtvis ligga hos den upphandlande myndigheten, anser jag även då jag arbetar i en sådan.
    All form av inblandning, i och inför en upphandling, tycker jag logiskt ska undvikas helt så att potentiella leverantörer och deras personal blir involverade i.
    Har man som leverantör valt att ”vara på UM sida” i ex framtagande av FFU, så anser jag det också logiskt att man i och med det frånsäger sig sin rätt att därefter lämna anbud, med hänsyn till jäv, misstankar och att det kan tänkas bli otillbörligt!

    Bara misstanken om att ev oegentlighet kan förekomma med denna form av upplägg ska undvikas, anser jag.
    Offentlig sektor skadas av att dessa misstankar och tilltron till systemet urholkas! Synd att rättspraxis krånglar till det i onödan och som därmed främjar misstron till offentlig sektor i hur vi hanterar skattemedel.

    Svara
  3. KGP skriver:
    2024-08-28 kl. 07:31

    Fullständig kollaps för fall som berör konsultjäv. I framtiden kommer vi se konstaterandet av fullskalig korruption inom det området.

    Svara

Lämna ett svar till Robert Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Skada inte styrkt vid hävt ramavtalSkada inte styrkt vid hävt ramavtal
Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…

Senaste inläggen

  • Skada inte styrkt vid hävt ramavtal
  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen