Helsingborgs stad köper varje år livsmedel av upphandlade leverantörer för över 80 miljoner kronor. Det blir cirka 3 000 ton mat. Med stora inköp kommer även ett stort ansvar. Vi inom det offentliga måste vara ett föredöme och kräva hållbara och transparenta livsmedelskedjor i våra upphandlingar.
Livsmedelskedjan är komplex med många mellanled och det är svårt att få full insyn i ett livsmedels resa. Speciellt utmanande kan det vara med livsmedel som har producerats långt ifrån Sverige, men som vi nyligen sett vad det gäller den svenska kycklingen så kan det även finnas brister i produktionen av de varor som producerats nära.
Upphandlade livsmedel ska inte bara smaka bra och vara av god kvalitet, de ska även ha producerats på ett ansvarsfullt sätt ur ett etiskt, ekologiskt och djuromsorgsperspektiv. Regeringen kräver att vi ställer omfattande krav i upphandlingar.
Det är en sak att ställa krav, men något helt annat att faktiskt följa upp. I dag består uppföljningen ofta av att man frågar leverantören om en produkt uppfyller kraven och då får man som ett bevis tillbaka ett dokument där de kryssar i att den uppfyller kraven på exempelvis djurskydd. Djupare än så är svårt att gå av resursskäl.
När vi betalat extra för att få en MSC-märkt fisk eller kött från ett djur som fått gå ute och betat så måste vi också veta att vi får det vi betalar för. Det är lätt att köpa en produkt med en miljömärkning och sedan luta sig tillbaka och känna att ”nu har jag köpt mig ett gott samvete!”.
Men om och om igen ser vi exempel på att det finns brister i djurhållning och etik även för produkter med miljömärkning eller andra märkningar som står för en viss kvalitet. Hur ska vi säkerställa att de produkter vi köper uppfyller kraven vi ställt utan att lägga oceaner av tid på uppföljning?
Där startade vår tanke på att titta på möjligheterna med ny teknik och AI. Blockchain är en teknik som testats av stora internationella livsmedelskedjor för att spåra livsmedel, men man har aldrig testat tekniken på den offentliga sidan.
Blockchain har en enorm potential då tekniken ger total transparens och spårbarhet. I kedjan kan en mängd data läggas in om både miljö- och etiska faktorer. Exempelvis information om arbetsförhållande, produktionsformer, transport, foder, CO2e och så vidare. Vi ville helt enkelt testa om blockchain-tekniken kunde användas för att effektivisera avtalsuppföljningen och göra ett livsmedels resa mer transparent och hållbar.
I ett unikt pilotprojekt med Helsingborgs stad, Atea Norge och Sverige, Menigo, Norwegian Seafood Trust samt Norges Råfisklag, ska blockchain-tekniken undersökas som en möjlig metod för avtalsuppföljning inom offentliga inköp.
Samarbetspartnerna ger oss tillgång till stora mängder data och en unik inblick i den Norska fiskerinäringen. Genom att sätta ut sensorer på fiskebåtar och gps-sändare ska man kunna kartlägga torsken resa på ett detaljerat sätt. Datan kan sedan paketeras på ett användarvänligt sätt beroende på vem som ska använda informationen. Exempelvis i skolrestaurangen eller på ett vårdboende kommer de ätande att kunna scanna av en QR-kod för att se resan för just den torsken de äter till lunch.
Piloten testas nu i skarpt läge och resultatet kommer att presenteras på Helsingborgs stadsmässa H22, som går av stapeln försommaren 2022. Om konceptet blir framgångsrikt för torsk kommer vi även att gå vidare till andra varugrupper.
Anledningen till att det blev just torsk vi avgränsade piloten till var att vi likt många andra kommuner köper mycket fisk. Mycket av den torsken vi köper i dag har haft en lång resa från hav till bord. Den fiskas till stor del i Nordnorge men skickas sedan hela vägen till Kina för att fileas. Det är en resa på cirka 80 dagar.
Vad innebär detta för spårbarheten? Vad är egentligen ett hållbart fiske? Hur kan vi säkerställa att den fisken vi köper inte är fiskat illegalt, verkligen är den art vi upphandlat, eller att de som arbetar i fiskerinäringen inte lever under slavliknande förhållanden? Det är stora och viktiga frågor att få svar på.
Världsomfattande studier har visat att över 30 procent av den fisk som säljs är felmärkt. Genom att använda blockchain-tekniken ser vi stora möjligheter att minska korruption men även att hitta andra viktiga nycklar till kunskap om hållbara inköp.
Blockchain har potential att visa oss vad det är vi behöver lägga kraft på i kravställan och i uppföljningen. Genom att i framtiden kunna ställa krav på spårbarhet med blockchain kan vi gemensamt få bort aktörer ifrån marknaden som inte är seriösa. Skattepengarna kan då gå till att driva klimatfrågan framåt i stället för att stötta en industri som ibland lovar mer än den kan hålla.
Blockchain
Blockchain, eller blockkedjeteknik på svenska, skulle kunna beskrivas som en ”decentraliserad databas”, där all information lagras på mängder av platser. Dessutom skyddas informationen av en krypteringsfunktion som gör det nästan omöjligt att manipulera informationen som lagts in i databasen. Blockkedjeteknik har hittills använts främst inom finansindustrin. Ett exempel är till kryptovalutor. Vi är bara i starten av att upptäcka teknologins fulla potential.
Linda Bjarle
Livsmedelscontroller, Helsingborgs stad
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer