Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Undvik avvisning av överklagande

RättsfallsanalysEtt överklagande till kammarrätten av ett sekretessbeslut att inte få ta del av vinnande anbud har avvisats, då den som fattat beslutet hos regionen inte var behörig. Fredrik Linder och Cornelia Medrek på Advokatfirman Schjødt kommenterar ett ny kammarrättsdom och ger råd för att undvika avvisning.

| 2022-11-01
Fredrik Linder och Cornelia Medrek, Advokatfirman Schjødt.

Sammanfattning
Ett beslut avseende en begäran att få ta del av en allmän handling (exempelvis anbud) som beslutats av en befattningshavare som inte varit behörig att fatta sådant beslut enligt tillämplig delegationsordning, går inte att överklaga till kammarrätten.

Referat
Bolaget C begärde att få ta del av en konkurrents anbud hos regionen. Vissa efterfrågade uppgifter lämnades inte ut, varpå bolaget C begärde att beslutet skulle omprövas. Regionen ansåg att uppgifterna var att betrakta som företagshemligheter och beslutade att sekretessen skulle kvarstå. Beslutet fattades av upphandlingschefen som enligt regionstyrelsens delegationsordning inte var behörig att pröva frågan.   

Kammarrätten fastslog att ett beslut om en begäran att få ta del av en allmän handling som endast har prövats av en befattningshavare som inte varit behörig att fatta sådant beslut på myndighetens vägnar inte kan överklagas.

Domstolen noterade att det av den delegationsordning som regionen gett in till domstolen framgick att ett beslut att inte lämna ut en allmän handling fick fattas av en regiondirektör, förvaltningschef eller regionjurist.

Beslutet att inte lämna ut handlingarna i aktuellt mål fattades av upphandlingschefen. Därmed saknades ett överklagbart beslut, varför överklagandet avvisades och handlingarna i målet överlämnades till regionen för ny handläggning.

Analys
För att ett beslut att inte lämna ut en allmän handling eller del av denna ska kunna överklagas till kammarrätten måste beslutet ha fattats av en myndighet. Detta framgår av offentlighets- och sekretesslagen. Det krävs att myndigheten formellt fattat beslut i ärendet. Av rättspraxis framgår att om saken enbart prövats av en befattningshavare som inte har rätt att fatta beslut på myndighetens vägnar föreligger inte något överklagbart beslut (jfr HFD 2012 not. 76).  

Delegationsbeslutet i det aktuella målet fattades den 20 maj 2022 och kammarrättens avskrivningsbeslut fattades i september. Klaganden fick således vänta länge på domstolsbeslutet och därefter invänta ett nytt beslut från regionen, fattat av behörig befattningshavare. Då delegationsbeslutet innehöll en besvärshänvisning måste det ha kommit som en överraskning för klaganden att kammarrätten beslutade att avvisa överklagandet.

För att undvika både onödig tidsspillan och ett avvisningsbeslut från kammarrätten är vår rekommendation att en leverantör som avser överklaga ett sekretessbeslut till kammarrätten, försäkrar sig om att den som fattat beslutet faktiskt har behörighet att på myndighetens vägnar fatta ett sådant beslut.

Leverantörer kan exempelvis begära att få ta del av delegationsordning eller dylikt från myndigheten för att säkerställa att behörig befattningshavare fattat beslutet. En sådan delegationsordning kan även biläggas till ett eventuellt överklagande till kammarrätten för att påskynda handläggningen hos domstolen.

Målnummer och domstol
Kammarrätten i Göteborgs dom av den 21 september 2022 i mål nummer 2596–22.

Juristpanelen

Läs mer: PraxisRättsfallsanalysSekretess och offentlighet

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…
En annan Björn : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Det finns som sagt ingen skyldighet att dela upp kontrakt, och jag undrar hur många myndigheter som ens bryr sig…
Davis : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Oj, har man nu även börjat med maskering av företagsnamn i domstolsbesluten? Anser domstolssverige, likt sin motsvarighet över Atlanten, att…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud