Sammanfattning
En kommun har inte gjort sig skyldig till avtalsbrott när den avropat ett byggprojekt vid sidan av ett ramavtal avseende bland annat fastighetsunderhåll. Vid tolkningen av ramavtalets omfattning har hovrätten gjort en helhetsbedömning av avtalet och dess syfte samt fäst stor vikt vid vad som framstår som en rimlig reglering i relation till ramavtalets huvudsakliga föremål.
Bakgrund
En kommun upphandlade och ingick ett ramavtal med tre leverantörer avseende löpande fastighetsunderhåll. Bolaget KM rangordnades som etta.
Under ramavtalets löptid inledde kommunen ett stort byggprojekt. För utförande av projektet kontrakterades bolaget NCC, dels genom avrop från ett annat ramavtal avseende mark och anläggning, dels genom en direktbeställning.
KM ansåg att projektet omfattades av ramavtalet och att kommunen gjort sig skyldig till avtalsbrott genom att inte avropa från ramavtalet. KM yrkade därför skadestånd med ett belopp om cirka 2,5 miljoner kronor jämte ränta.
Kommunen bestred att den gjort sig skyldig till avtalsbrott, i första hand för att projektet inte omfattats av ramavtalet och i andra hand för att ramavtalet inte varit ömsesidigt förpliktande mellan parterna.
Tingsrätten
Tingsrätten konstaterade att frågan om kommunen varit förpliktad att avropa projektet från ramavtalet måste besvaras genom avtalstolkning.
Med hänsyn till upphandlingsdokumentens ordalydelse, där det angavs att kommunen åtog sig att avropa tjänsterna i ramavtalet från leverantören, bedömde tingsrätten att ramavtalet var ömsesidigt förpliktande.
Däremot ansågs ramavtalet inte omfatta projektet då avtalet, enligt dess rubricering och beskrivna omfattning, i huvudsak avsåg fastighetsunderhåll. Käromålet ogillades och domen överklagades.
Hovrätten
Hovrätten prövade först om projektet omfattats av ramavtalet. Då någon gemensam partsavsikt inte gick att utläsa fick ramavtalets innehåll fastställas utifrån ordalydelsen och andra objektiva kriterier.
Med hänvisning bland annat till Högsta domstolens mellandom i mål nummer 4071-20 (som meddelats efter tingsrättens dom) angav hovrätten att det får göras en helhetsbedömning av avtalet och dess syfte efter att man tagit hänsyn till dess upphandlingsrättsliga sammanhang. Hovrätten menade att tolkningen bör utgå ifrån att avtalet ska fylla en förnuftig funktion och utgöra en rimlig reglering av parternas intressen samt att mer generella tolkningsprinciper kan användas i sista hand.
Även hovrätten ansåg att ramavtalets rubricering och beskrivna omfattning talade för att det främst syftade till att upphandla fastighetsunderhåll. Att det fanns en skrivning att leverantören ska utföra ”om- och nybyggnationer” kunde inte läsas isolerat från formuleringarna i ramavtalet och upphandlingsdokumenten i övrigt.
Likaså ansåg hovrätten att det framstod som orimligt att avtalets syfte skulle vara att, utöver fastighetsunderhåll, omfatta alla större om- och nybyggnationer i kommunen. Hovrätten fann att ramavtalet ska tolkas så att det omfattar tjänster inom fastighetsunderhåll och sammanhängande mindre arbeten.
Även om projektet hade inslag av fastighetsunderhåll ansåg hovrätten att det som helhet var att jämställa med en nybyggnation eller större ombyggnation, som alltså inte omfattades av ramavtalet. Det var därför inte fråga om ett avtalsbrott att beställa projektet vid sidan av ramavtalet.
Hovrätten fastställde tingsrättens domslut. En prövning av frågan om ensamrätt blev därför inte aktuell.
Analys
Frågan om vad ett upphandlat ramavtal omfattar och om det ger ensamrätt för leverantörer i avtalet kan vara svårbedömd när det saknas tydlig reglering och myndigheten väljer att upphandla närliggande varor eller tjänster från andra leverantörer.
Som framgår av HD:s mellandom i mål nummer 4071-20 från juli 2021 ska det göras en helhetsbedömning av avtalsinnehållet med utgångspunkten att ramavtalet ska fylla en förnuftig funktion och utgöra en rimlig reglering av parternas intressen.
I det här fallet var instanserna eniga om att den rimliga regleringen var att ramavtalet inte skulle ges en vidare omfattning än det som sammantaget kunde utläsas som avtalets huvudföremål, det vill säga fastighetsunderhåll och tillhörande mindre arbeten. Att om- och nybyggnation nämndes i beskrivningen av det underhåll som avtalet omfattade gavs således ingen avgörande betydelse.
Av förklarliga skäl måste vad som är förnuftigt och rimligt avgöras i det enskilda fallet. Därför går det sällan att på förhand veta vad som blir utfallet av en avtalstolkning i en domstolsprocess avseende exempelvis skadestånd baserat på ett upphandlat ramavtal.
Detta framgår inte minst av det ovannämnda målet i HD, där både underinstanserna och två skiljaktiga justitieråd tolkade ett och samma ramavtal annorlunda än HD:s majoritet.
Vår erfarenhet är att det vid upphandling av ramavtal relativt ofta råder oklarhet avseende den närmare omfattningen av avtalet, det vill säga vilka varor/tjänster som omfattas, och om leverantören/leverantörerna har en ensamrätt att leverera enligt avtalet.
Detta leder till att de leverantörer som lämnar anbud inte kommer att kunna lämna sina mest konkurrenskraftiga anbud. Det medför även en risk för att det under avtalstiden blir tvist om avtalets omfattning, exempelvis om den upphandlande myndigheten gör inköp vid sidan om ramavtalet.
För att undvika dessa problem är vår rekommendation att upphandlande myndigheter generellt ska lägga mer fokus på att tydligt reglera ramavtals omfattning och huruvida ensamrätt ska gälla eller inte.
Målnummer och domstol
Hovrätten för nedre Norrlands dom av den 29 mars 2022 i mål nummer T 444-20.
Alfred
Ni skriver att ”Hovrätten prövade först om projektet omfattats av ramavtalet. Då någon gemensam partsavsikt inte gick att utläsa fick ramavtalets innehåll fastställas utifrån ordalydelsen och andra objektiva kriterier”.
I NJA 2021 s 643 anges i punkten 11 att ”En avtalssituation kan vara sådan att det inte är relevant att försöka fastställa en gemensam partsavsikt. Detta gäller exempelvis när en leverantör av en vara eller en tjänst har accepterat och anslutit sig till ett ramavtal efter ett upphandlingsförfarande och det inte finns några kontakter under anbudstiden mellan upphandlaren och potentiella anbudsgivare som kan belysa avtalsinnehållet. Avtalsinnehållet får då i stället fastställas med ledning av ramavtalets ordalydelse och andra objektiva kriterier som exempelvis förfrågningsunderlag och administrativa föreskrifter”.
Menar inte HD att en gemensam partsavsikt aldrig kan fastställas i ett ramavtal? Ett ramavtal ju trots allt ensidigt utformat av myndigheten – dvs. det kan aldrig finnas en gemensam partsavsikt och man ska därför gå vidare med ramavtalets ordalydelse osv.
Om detta stämmer – har inte HovR börjat prövningen på fel sätt? Eller tittade HovR på den gemensamma partsavsikten med själva projektet (dvs. rätten tittade inte på den gemensamma partsavsikten utifrån ramavtalets innehåll)?
Jesper
Hej Alfred,
Som framgår av ditt citat från HD:s avgörande i mål nr 4071-20 (NJA 2021 s 643) är det inte relevant att försöka fastställa en gemensam partsavsikt i fallet där en leverantör har anslutit sig till ett ramavtal efter en upphandling och det inte finns några kontakter under anbudstiden mellan upphandlaren och potentiella anbudsgivare som kan belysa avtalsinnehållet. Detta innebär enligt vår mening att det kan vara relevant att försöka fastställa en gemensam partsavsikt exempelvis om innebörden av ett omstritt avtalsvillkor har behandlats under upphandlingen inom ramen för frågor och svar eller varit föremål för förhandling. I aktuellt fall fanns det inga sådana omständigheter som kunde anses ge uttryck för en gemensam partsavsikt ifråga om ramavtalets omfattning. Det är mot denna bakgrund som hovrätten fastställer ramavtalets innehåll utifrån ordalydelsen och andra objektiva kriterier.
David
Det kan nog inte alltid tas för sant att det inte skulle vara relevant att utröna den gemensamma partsavsikten i offentligt upphandlade avtal. Många gånger innehåller upphandlingsdokumenten krav och villkor som gäller för anbudsgivaren och anbudet men som sedan inte inkluderas som uttryckliga villkor i kontraktet. I dessa fall har det odiskutabelt varit båda parters avsikt att dessa krav ska vara uppfyllda inte bara vid anbudstillfället utan ibland också under avtalsperioden – många av kraven skulle ju bli verkningslösa om de upphörde att gälla i samma stund som kontraktet tecknades. Alltså har det i dessa fall varit parternas gemensamma uppfattning att kraven i upphandlingen ska upprätthållas – de utgör ju förutsättningar för kontraktets ingående – och trots att de inte kommit till uttryck i kontraktet kan parternas gemensamma vilja i denna del ha betydelse för hur avtalet ska tolkas.
Ulf
Kontraktshandlingar och tolkningsordningar
Ramavtalet består av följande handlingar:
1) Skriftliga tillägg till eller justeringar av Ramavtalet eller dess bilagor
2) Detta Ramavtal
3) Bilagor till Ramavtalet ink. Pub-avtal
4) Frågor och svar som lämnades under Upphandlingens genomförande,
5) Beställarens upphandlingsdokument inklusive eventuella bilagor, eventuella förtydliganden och/eller kompletteringar till Leverantörens anbud
6) Leverantörens lämnade anbud
Om handlingarna innehåller oklarheter eller uppgifter som strider mot varandra ska handlingarna gälla i ovan angiven ordning om inte omständigheterna uppenbarligen föranleder annat.
En hänvisning till Leverantörens allmänna villkor eller motsvarande är aldrig giltig.