Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Tillsynsbeslut gick inte att överklaga

RättsfallsanalysKammarrätten i Stockholm konstaterar att Konkurrensverkets tillsynsbeslut inte var överklagbart. Advokaten Martin Bogg och biträdande juristen Amanda Bos Ekman, Advokatfirman Delphi, refererar domen.

| 2023-05-08
Advokaten Martin Bogg och biträdande juristen Amanda Bos Ekman, Advokatfirman Delphi.

Sammanfattning
Konkurrensverkets tillsynsbeslut var inte överklagbart eftersom beslutet inte medförde några faktiska effekter för den upphandlande myndigheten.

Fakta i målet
Konkurrensverket fann i ett tillsynsbeslut 2021 att Domstolsverket genomfört en otillåten direktupphandling genom att ingå ett samarbetsavtal med ett företag som gällde projektering och uppförande av en ny domstolsbyggnad i Jönköping. Domstolsbyggnaden skulle därefter hyras av Domstolsverket.

Beslutet överklagades till förvaltningsrätten, som instämde med Konkurrensverket och avslog överklagandet. Domstolsverket överklagade domen.

Domstolens bedömning
Kammarrätten konstaterade att LOU inte innehåller någon bestämmelse som anger att ett tillsynsbeslut kan överklagas. Beslutets överklagbarhet får därför i stället bedömas med utgångspunkt i allmänna förvaltningsrättsliga principer med ledning av 41 § förvaltningslagen.

Enligt 41 § förvaltningslagen får ett beslut överklagas om beslutet kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt.

För att ett ställningstagande ska kunna anses vara ett förvaltningsbeslut krävs att ställningstagandet innefattar ett uttalande genom vilket myndigheten vill påverka förvaltningsorgans eller enskildas handlande. Beslutet ska alltså vara avsett att vara handlingsdirigerande. Beslutet måste även ha påvisbara effekter av någorlunda kvalificerat slag för att det ska vara överklagbart.

Kammarrätten fann att Konkurrensverkets beslut innehåller ett ställningstagande som medför att beslutet är att se som ett förvaltningsbeslut. För att tillsynsbeslutet ska vara överklagbart krävs därtill att dess effekter är av tillräckligt kvalificerat slag.

Kammarrätten konstaterade att tillsynsbeslutet varken innehåller något förbud, föreläggande, eller någon annan sanktion kopplad till beslutet. Beslutet innehåller inte heller något krav på åtgärder från Domstolsverkets sida.

Gällande Konkurrensverkets invändning om att en tidigare förseelse kan medföra en högre upphandlingsskadeavgift vid upprepade otillåtna upphandlingar konstaterade kammarrätten att domstolarna inte är bundna vid bedömningen i tidigare tillsynsbeslut.

Kammarrätten ansåg sammantaget att Konkurrensverkets tillsynsbeslut inte kan sägas ha medfört eller varit ägnat att medföra sådana faktiska effekter att det påverkade Domstolsverkets situation på ett sådant sätt att tillsynsbeslutet var överklagbart. Kammarrätten ansåg därmed att förvaltningsrätten inte borde ha prövat överklagandet och upphävde därför förvaltningsrättens dom.

Analys
Överklagbarheten av Konkurrensverkets tillsynsbeslut har tidigare prövats av Högsta förvaltningsdomstolen i rättsfallet HFD 2018 ref. 71. I det målet ansågs Konkurrensverkets beslut vara överklagbart, detta eftersom Konkurrensverket hade utformat tillsynsbeslutet som ett förbud.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade emellertid att Konkurrensverket hade agerat utanför sin kompetens. Konkurrensverket har nämligen inte befogenhet att meddela förbud. Tillsynsbeslutet undanröjdes därför av Högsta förvaltningsdomstolen.

Det nu aktuella tillsynsbeslutet hade Konkurrensverket inte utformat som ett förbud. Detta verkar emellertid i sin tur ha medfört att tillsynsbeslutet inte längre är överklagbart. Om kammarrättens avgörande står sig kan det alltså innebära att Konkurrensverkets tillsynsbeslut – som de numera är utformade – generellt inte går att överklaga.

Att fortsätta att meddela tillsynsbeslut, som inte går att ifrågasätta i domstol av den utpekade myndigheten, måste anses vara djupt problematiskt. Den utpekade upphandlande myndigheten har då inga möjligheter att rentvå sig genom en oberoende prövning.

Kammarrättens avgörande kan därför mycket väl vara början på slutet för Konkurrensverkets tillsynsbeslut.

Kammarrätten i Stockholms dom den 17 april 2023 i mål nummer 803-23.

Juristpanelen

Läs mer: KonkurrensverketProcessreglerRättsfallsanalys

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

HBV söker offentlig inköpsstrateg på enheten Ramavtal

Inköpsdirektör till Locum

  • Inköpsdirektör till Locum
  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Resurser som utgör kvalificeringskrav måste åberopas – även i koncernförhållandeResurser som utgör kvalificeringskrav måste åberopas – även i koncernförhållande
SLUTREPLIK: Inget visar att auktorisationssystem utnyttjas medvetetSLUTREPLIK: Inget visar att auktorisationssystem utnyttjas medvetet
Förslag 15: Avskaffa ESPD-systemetFörslag 15: Avskaffa ESPD-systemet
Skada ska vara hänförlig till möjligheten att konkurrera just i den upphandling överprövasSkada ska vara hänförlig till möjligheten att konkurrera just i den upphandling överprövas
REPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärnaREPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärna
Förslag 14: Tredjelandsleverantörers tillgång till EU:s marknadFörslag 14: Tredjelandsleverantörers tillgång till EU:s marknad
Del 2:  Så får man kategoristyrning att hända i verklighetenDel 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Camilla Hulkki : Förslag 15: Avskaffa ESPD-systemet
Haha, exakt! :)
Jakob Waldersten : Förslag 15: Avskaffa ESPD-systemet
För er som inte helt inlästa på ESPD och dess fördelar kommer här är en lista på allt bra/positivt som…
Kerstin : Förslag 15: Avskaffa ESPD-systemet
Hoppas verkligen att ESPD tas bort, då det endast är krångligt och medför bara extraarbete för både upphandlaren och för…
Björn : Skada ska vara hänförlig till möjligheten att konkurrera just i den upphandling överprövas
Rättsfallet är ett klart rättsövergrepp. Att UM angriper partens talerätt är fullständigt oacceptabelt och upprörande – skamlöst. Företeelsen är vanligare…
Monika : Förslag 15: Avskaffa ESPD-systemet
Ett av de bästa förslagen jag har hört på länge! ESPD tillför ingenting förutom krångel
Mia : Förslag 15: Avskaffa ESPD-systemet
Men äntligen! ESPD tillför ingen minskad administrativ börda i en upphandling, krånglar bara till det. Tycker det är skönt när…
Camilla Hulkki : Förslag 15: Avskaffa ESPD-systemet
Håller helt med, detta är min käpphäst, jag tar upp den i alla sammanhang jag kan. Vi har tappat SME-företag…
Elin Keim : REPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärna
Tack för ditt inspel. Det stämmer att upphandlingslagstiftningen är avsedd för upphandling och att ett auktorisationssystem, i strikt mening, inte…
Elin Keim : REPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärna
Tack för din kommentar Jimmy! Precis som du är inne på fanns ett tydligt behov av LUK, eftersom regelverket tidigare…
Gustav : REPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärna
Upphandlingslagstiftningen har aldrig varit avsedd för annat än upphandling. Auktorisationssystem är per definition inte upphandling. Auktorisationssystem kan och ska ha…

Senaste inläggen

  • Resurser som utgör kvalificeringskrav måste åberopas – även i koncernförhållande
  • SLUTREPLIK: Inget visar att auktorisationssystem utnyttjas medvetet
  • Förslag 15: Avskaffa ESPD-systemet
  • Skada ska vara hänförlig till möjligheten att konkurrera just i den upphandling överprövas
  • REPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärna
  • Förslag 14: Tredjelandsleverantörers tillgång till EU:s marknad
  • Del 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
  • Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
  • Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
  • Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
  • Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
  • Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
  • Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
  • Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
  • Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 10-11 mars
  • Leda upphandlingar effektivt | 12 mars
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 17-18 mars
  • AI för upphandlare | 26 mars (distans)
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 14 april
  • Robusta IT-avtal | 15 april
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • LOU på två dagar | 18-19 maj
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Våren 2026 (distans)
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2026