Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Tillsynsbeslut gick inte att överklaga

RättsfallsanalysKammarrätten i Stockholm konstaterar att Konkurrensverkets tillsynsbeslut inte var överklagbart. Advokaten Martin Bogg och biträdande juristen Amanda Bos Ekman, Advokatfirman Delphi, refererar domen.

| 2023-05-08
Advokaten Martin Bogg och biträdande juristen Amanda Bos Ekman, Advokatfirman Delphi.

Sammanfattning
Konkurrensverkets tillsynsbeslut var inte överklagbart eftersom beslutet inte medförde några faktiska effekter för den upphandlande myndigheten.

Fakta i målet
Konkurrensverket fann i ett tillsynsbeslut 2021 att Domstolsverket genomfört en otillåten direktupphandling genom att ingå ett samarbetsavtal med ett företag som gällde projektering och uppförande av en ny domstolsbyggnad i Jönköping. Domstolsbyggnaden skulle därefter hyras av Domstolsverket.

Beslutet överklagades till förvaltningsrätten, som instämde med Konkurrensverket och avslog överklagandet. Domstolsverket överklagade domen.

Domstolens bedömning
Kammarrätten konstaterade att LOU inte innehåller någon bestämmelse som anger att ett tillsynsbeslut kan överklagas. Beslutets överklagbarhet får därför i stället bedömas med utgångspunkt i allmänna förvaltningsrättsliga principer med ledning av 41 § förvaltningslagen.

Enligt 41 § förvaltningslagen får ett beslut överklagas om beslutet kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt.

För att ett ställningstagande ska kunna anses vara ett förvaltningsbeslut krävs att ställningstagandet innefattar ett uttalande genom vilket myndigheten vill påverka förvaltningsorgans eller enskildas handlande. Beslutet ska alltså vara avsett att vara handlingsdirigerande. Beslutet måste även ha påvisbara effekter av någorlunda kvalificerat slag för att det ska vara överklagbart.

Kammarrätten fann att Konkurrensverkets beslut innehåller ett ställningstagande som medför att beslutet är att se som ett förvaltningsbeslut. För att tillsynsbeslutet ska vara överklagbart krävs därtill att dess effekter är av tillräckligt kvalificerat slag.

Kammarrätten konstaterade att tillsynsbeslutet varken innehåller något förbud, föreläggande, eller någon annan sanktion kopplad till beslutet. Beslutet innehåller inte heller något krav på åtgärder från Domstolsverkets sida.

Gällande Konkurrensverkets invändning om att en tidigare förseelse kan medföra en högre upphandlingsskadeavgift vid upprepade otillåtna upphandlingar konstaterade kammarrätten att domstolarna inte är bundna vid bedömningen i tidigare tillsynsbeslut.

Kammarrätten ansåg sammantaget att Konkurrensverkets tillsynsbeslut inte kan sägas ha medfört eller varit ägnat att medföra sådana faktiska effekter att det påverkade Domstolsverkets situation på ett sådant sätt att tillsynsbeslutet var överklagbart. Kammarrätten ansåg därmed att förvaltningsrätten inte borde ha prövat överklagandet och upphävde därför förvaltningsrättens dom.

Analys
Överklagbarheten av Konkurrensverkets tillsynsbeslut har tidigare prövats av Högsta förvaltningsdomstolen i rättsfallet HFD 2018 ref. 71. I det målet ansågs Konkurrensverkets beslut vara överklagbart, detta eftersom Konkurrensverket hade utformat tillsynsbeslutet som ett förbud.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade emellertid att Konkurrensverket hade agerat utanför sin kompetens. Konkurrensverket har nämligen inte befogenhet att meddela förbud. Tillsynsbeslutet undanröjdes därför av Högsta förvaltningsdomstolen.

Det nu aktuella tillsynsbeslutet hade Konkurrensverket inte utformat som ett förbud. Detta verkar emellertid i sin tur ha medfört att tillsynsbeslutet inte längre är överklagbart. Om kammarrättens avgörande står sig kan det alltså innebära att Konkurrensverkets tillsynsbeslut – som de numera är utformade – generellt inte går att överklaga.

Att fortsätta att meddela tillsynsbeslut, som inte går att ifrågasätta i domstol av den utpekade myndigheten, måste anses vara djupt problematiskt. Den utpekade upphandlande myndigheten har då inga möjligheter att rentvå sig genom en oberoende prövning.

Kammarrättens avgörande kan därför mycket väl vara början på slutet för Konkurrensverkets tillsynsbeslut.

Kammarrätten i Stockholms dom den 17 april 2023 i mål nummer 803-23.

Juristpanelen

Läs mer: KonkurrensverketProcessreglerRättsfallsanalys

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…
En annan Björn : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Det finns som sagt ingen skyldighet att dela upp kontrakt, och jag undrar hur många myndigheter som ens bryr sig…
Davis : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Oj, har man nu även börjat med maskering av företagsnamn i domstolsbesluten? Anser domstolssverige, likt sin motsvarighet över Atlanten, att…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud