Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Tillsynsbeslut gick inte att överklaga

RättsfallsanalysKammarrätten i Stockholm konstaterar att Konkurrensverkets tillsynsbeslut inte var överklagbart. Advokaten Martin Bogg och biträdande juristen Amanda Bos Ekman, Advokatfirman Delphi, refererar domen.

| 2023-05-08
Advokaten Martin Bogg och biträdande juristen Amanda Bos Ekman, Advokatfirman Delphi.

Sammanfattning
Konkurrensverkets tillsynsbeslut var inte överklagbart eftersom beslutet inte medförde några faktiska effekter för den upphandlande myndigheten.

Fakta i målet
Konkurrensverket fann i ett tillsynsbeslut 2021 att Domstolsverket genomfört en otillåten direktupphandling genom att ingå ett samarbetsavtal med ett företag som gällde projektering och uppförande av en ny domstolsbyggnad i Jönköping. Domstolsbyggnaden skulle därefter hyras av Domstolsverket.

Beslutet överklagades till förvaltningsrätten, som instämde med Konkurrensverket och avslog överklagandet. Domstolsverket överklagade domen.

Domstolens bedömning
Kammarrätten konstaterade att LOU inte innehåller någon bestämmelse som anger att ett tillsynsbeslut kan överklagas. Beslutets överklagbarhet får därför i stället bedömas med utgångspunkt i allmänna förvaltningsrättsliga principer med ledning av 41 § förvaltningslagen.

Enligt 41 § förvaltningslagen får ett beslut överklagas om beslutet kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt.

För att ett ställningstagande ska kunna anses vara ett förvaltningsbeslut krävs att ställningstagandet innefattar ett uttalande genom vilket myndigheten vill påverka förvaltningsorgans eller enskildas handlande. Beslutet ska alltså vara avsett att vara handlingsdirigerande. Beslutet måste även ha påvisbara effekter av någorlunda kvalificerat slag för att det ska vara överklagbart.

Kammarrätten fann att Konkurrensverkets beslut innehåller ett ställningstagande som medför att beslutet är att se som ett förvaltningsbeslut. För att tillsynsbeslutet ska vara överklagbart krävs därtill att dess effekter är av tillräckligt kvalificerat slag.

Kammarrätten konstaterade att tillsynsbeslutet varken innehåller något förbud, föreläggande, eller någon annan sanktion kopplad till beslutet. Beslutet innehåller inte heller något krav på åtgärder från Domstolsverkets sida.

Gällande Konkurrensverkets invändning om att en tidigare förseelse kan medföra en högre upphandlingsskadeavgift vid upprepade otillåtna upphandlingar konstaterade kammarrätten att domstolarna inte är bundna vid bedömningen i tidigare tillsynsbeslut.

Kammarrätten ansåg sammantaget att Konkurrensverkets tillsynsbeslut inte kan sägas ha medfört eller varit ägnat att medföra sådana faktiska effekter att det påverkade Domstolsverkets situation på ett sådant sätt att tillsynsbeslutet var överklagbart. Kammarrätten ansåg därmed att förvaltningsrätten inte borde ha prövat överklagandet och upphävde därför förvaltningsrättens dom.

Analys
Överklagbarheten av Konkurrensverkets tillsynsbeslut har tidigare prövats av Högsta förvaltningsdomstolen i rättsfallet HFD 2018 ref. 71. I det målet ansågs Konkurrensverkets beslut vara överklagbart, detta eftersom Konkurrensverket hade utformat tillsynsbeslutet som ett förbud.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade emellertid att Konkurrensverket hade agerat utanför sin kompetens. Konkurrensverket har nämligen inte befogenhet att meddela förbud. Tillsynsbeslutet undanröjdes därför av Högsta förvaltningsdomstolen.

Det nu aktuella tillsynsbeslutet hade Konkurrensverket inte utformat som ett förbud. Detta verkar emellertid i sin tur ha medfört att tillsynsbeslutet inte längre är överklagbart. Om kammarrättens avgörande står sig kan det alltså innebära att Konkurrensverkets tillsynsbeslut – som de numera är utformade – generellt inte går att överklaga.

Att fortsätta att meddela tillsynsbeslut, som inte går att ifrågasätta i domstol av den utpekade myndigheten, måste anses vara djupt problematiskt. Den utpekade upphandlande myndigheten har då inga möjligheter att rentvå sig genom en oberoende prövning.

Kammarrättens avgörande kan därför mycket väl vara början på slutet för Konkurrensverkets tillsynsbeslut.

Kammarrätten i Stockholms dom den 17 april 2023 i mål nummer 803-23.

Juristpanelen

Läs mer: KonkurrensverketProcessreglerRättsfallsanalys

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Inköpsdirektör till Locum

Sida söker chef till enheten för upphandling och inköp

Upphandlingsjurist till PTS

FOI söker inköpare till Linköping eller Kista

Upphandlare till myndigheten för tillgängliga medier

  • Inköpsdirektör till Locum
  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Del 2:  Så får man kategoristyrning att hända i verklighetenDel 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarandeFörslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitetHänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras omOtydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
Varför har vi inte fler auktorisationssystem?Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymmeUpphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Torsten : Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
Väldigt bra förslag! Att skrivningarna om olämpliga och oacceptabla anbud i lagtexten är i det närmaste obegripliga borde föranleda att…
Erik R : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Jag håller med om att kontroll är avgörande. Ingen vill se oseriösa aktörer eller organiserad brottslighet i välfärden. Men rädslan…
LXV : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Faktum är dock att DIS har utvecklats till ett kryphål, lite som konsultmäklaravtalen, till största del tack vare Konkurrensverkets bedrövliga…
Ola Johansson Källén : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Man bör beakta kostnaden för den överetablering som ofta följer efter att en auktorisation införts. Det tar tid för marknaden…
upphandlar1 : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Det har blivit ganska vanligt att beskriva dynamiska inköpssystem som ett kryphål i LOU. Kritiken utgår ofta från verkliga problem…
Maria : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Mycket intressant dom, hoppas att frågan går upp till HFD.
Björn : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Den grundläggande fråga man borde ställa sig är hur det kom sig att DIS har utvecklats till det monster det…
David Sundgren : Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
UHM skrev en sak och menade en annan och förlorade överprövningen och det är väl helt rimligt!
Björn : Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
Varför? Varför är det så svårt för förvaltningsdomstolarna att döma rätt. Deras beslut granskas offentligt och vem som helst kan…
LXV : Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
Helt rätt, Fredrik! Man får alltid gå tillbaka till grundkravet och dess syfte, som i detta fall torde handla om…

Senaste inläggen

  • Del 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
  • Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
  • Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
  • Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
  • Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
  • Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
  • Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
  • Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
  • Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…
  • EU-domstolen klargör gränserna
  • Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
  • Kammarrätten prövar mål med flera grunder
  • Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
  • Skada inte styrkt vid hävt ramavtal
  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 10-11 mars
  • Leda upphandlingar effektivt | 12 mars
  • AI för upphandlare | 26 mars (distans)
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Våren 2026 (distans)
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Våren 2026
  • Robusta IT-avtal | Våren 2026
  • LOU på två dagar | Våren 2026
  • Säkerhetsskyddad upphandling | Våren 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2026