För ett år sedan beslutade riksdagen att viss entreprenadupphandlad verksamhet behöver tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg. Tillståndsplikten gäller privata entreprenörer som driver exempelvis stöd- och äldreboenden åt kommuner.
För utförare som redan innan det beslutet fattades bedrev verksamhet på entreprenad infördes övergångsbestämmelser. För att få fortsätta att driva verksamheten krävs att tillstånd sökts senast 1 april.
Problemet är att de flesta entreprenörer avvaktat med att skicka in sina ansökningar. Samtidigt visar det sig att Ivo tar lång tid på sig för själva prövningen – och att 40 procent av ansökningarna hittills fått avslag.
Greger Bengtsson, samordnare på avdelningen för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Landsting, befarar stora förseningar när flödet av ansökningar kommer igång på allvar. Till Dagens Samhälle säger han att läget redan är krisartat och att det kommer att bli värre:
– Tillståndsgivningen riskerar bli en jättepropp som bara växer.
Rent praktiskt innebär tillståndsplikten att företag som vinner upphandling om att bedriva verksamhet på entreprenad i en kommun behöver söka, och även få, tillstånd av Ivo innan ett övertagande av verksamheten är möjlig.
SKL råder till att i upphandlingsprocessen ta hänsyn till handläggningstiden. Denna tidsperiod bör ligga mellan tilldelningsbeslut och avtalstecknande. Ett annat råd är att i förfrågningsunderlaget tydliggöra hur upphandlingen kommer att hanteras om en utförare inte får tillstånd.
Till problembilden hör också att avslag på ansökan omedelbart vinner laga kraft.
Ivo hanterar alla ansökningar i turordning. Idag arbetar myndigheten exempelvis med LSS-relaterade ansökningar som lämnades in för ett halvår sedan. Till de problem som Ivo upplever är att många ansökningar inte är kompletta. Uppmaningen är därför att kontrollera att alla uppgifter är inskickade.
