Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Telenor tvingas betala 12,5 miljoner kr

JuridikTelenor Sverige ska betala en administrativ sanktionsavgift på 12,5 miljoner kronor för överträdelser av bestämmelser i säkerhetsskyddslagen, enligt PTS. Det är första gången ett privat företag får betala en sanktionsavgift för brott mot säkerhetsskyddslagen. Fallet blir särskilt relevant för upphandlande bolag inom exempelvis el-sektorn, skriver advokat Viktor Robertson.

| 2023-02-17
Viktor Robertson, advokat och senior specialist, Kahn Pedersen.

Utredningen mot Telenor har pågått sedan i april förra året. Under gårdagen kom så till slut beslutet från Post- och Telestyrelsen, PTS. Telenor har gjort sig skyldig till överträdelser av säkerhetsskyddslagen (2018:585) och ska betala en sanktionsavgift på 12,5 miljoner kronor. Det motsvarar en fjärdedel av den maximala avgiften på 50 miljoner kronor som kan utgå enligt lagen.

Den överträdelse som Telenor, enligt PTS beslut, gjort sig skyldig till är att inte ha registerkontrollerat ett antal personer i den egna verksamheten på det sätt som krävts enligt säkerhetsskyddslagen. Enligt beslutet har 24 olika befattningshavare, däribland säkerhetskyddschefen, varit delaktiga i verksamheten utan att vara behöriga, eftersom nödvändiga registerkontroller inte hade utförts.

Enligt PTS är den sårbarhet som därmed uppkommit allvarlig, vilket gör att sanktionsavgiften inte bör sättas ”alltför lågt”.

Eftersom det fanns ett antal förmildrande omständigheter i situationen, bland annat att överträdelsen inte varit avsiktlig och att Telenor inte gjort sig skyldig till tidigare överträdelser, så ska Telenor betala 12,5 miljoner kronor i avgift.

Intressant i detta fall är storleken på sanktionsavgiften. Av beslutet kan det förvisso läsas ut ett antal olika omständigheter som PTS beaktat och som både legat Telenor till last och som ska ses som förmildrande. Hur PTS faktiskt kommer fram till att det är just 12,5 miljoner kronor som är en lämplig avgift i det aktuella fallet är dock något oklart.

Vid en genomgång av beslutet framstår summan snarast som tagen ur luften. Om Telenor överklagar beslutet och det prövas inom ramen för en domstolsprocess så blir det intressant att höra hur PTS faktiskt har resonerat när de kommit fram till den aktuella summan, och om domstolen håller med.

Om summan står sig vid en domstolsprövning så kommer den troligtvis bli normerande för hur denna typ av situationer ska bedömas, och hur höga avgifter som ska utgå. Det innebär i sin tur att andra bolag som bedriver säkerhetskänslig verksamhet, exempelvis kommunala elbolag, kan förvänta sig motsvarande nivåer på framtida avgifter vid överträdelser av denna karaktär.

Beslutet sätter också fingret på svårigheterna för enskilda verksamheter att göra bedömningen av om de omfattas av säkerhetsskyddslagen eller inte. Av PTS beslut framgår nämligen att Telenor redan år 2021 gjort en säkerhetsskyddsanalys, och i den identifierat vilka befattningar inom den säkerhetskänsliga verksamhet som skulle vara placerade i säkerhetsskyddsklass.

I samband med PTS granskning så inkom Telenor med en ny, fördjupad, säkerhetsskyddsanalys under oktober 2022, i vilken bolaget kom fram till bedömningen att bolaget varken bedrev säkerhetskänslig verksamhet eller hade gjort det historiskt sett.

Efter att en dialog påbörjats mellan parterna så genomförde Telenor i december 2022 därefter ännu en säkerhetsskyddsanalys. Resultatet? Bolaget bedömdes återigen bedriva säkerhetskänslig verksamhet.

För en utomstående kan det kanske tyckas märkligt att ett bolag som Telenor kan ändra sig i sin bedömning av om de bedriver säkerhetskänsliga verksamhet under en så kort tidsperiod. Om man har satt sig in i problematiken med att bedöma om en verksamhet omfattas av lagen så förstår man däremot att så inte är fallet. Denna bedömning är en av de svåraste som kan göras, och omfattar en rad olika faktorer.

Behovet av vägledning från ansvariga myndigheter är därmed stort, men regeringen har konsekvent sagt nej till ett system med förhandsbesked. Det saknas därför möjligheter för verksamheter att få aktivt och konkret stöd i att göra bedömningen om just deras verksamhet omfattas av lagen innan skadan är skedd.

Låt oss hoppas att detta exempel kan göra så att lagstiftaren tänker om, och underlättar för enskilda verksamheter att bedöma om de omfattas av lagen eller inte. Det skulle leda till en ökad rättssäkerhet för verksamheter och säkerställa att verksamheter som är av betydelse för den nationella säkerheten får det skydd som krävs.

Det om något skulle vara till nytta för Sveriges säkerhet.

Viktor Robertson
Advokat och senior specialist

Kahn Pedersen

Annons

Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning med fokus på att projektleda upphandlingar. Du lär dig välbeprövade metoder för att lyckas leda projekt i hamn på rätt tid. Läs mer om utbildningen här.

Läs mer: JuridikUpphandling

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Upphandlingsjurist till Skånes Kommuner

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras omOtydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
Varför har vi inte fler auktorisationssystem?Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymmeUpphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…
EU-domstolen klargör gränsernaEU-domstolen klargör gränserna
Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtalFörslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
Kammarrätten prövar mål med flera grunderKammarrätten prövar mål med flera grunder

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

David Sundgren : Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
UHM skrev en sak och menade en annan och förlorade överprövningen och det är väl helt rimligt!
Björn : Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
Varför? Varför är det så svårt för förvaltningsdomstolarna att döma rätt. Deras beslut granskas offentligt och vem som helst kan…
LXV : Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
Helt rätt, Fredrik! Man får alltid gå tillbaka till grundkravet och dess syfte, som i detta fall torde handla om…
Fredrik : Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
Tycker bedömningarna verkar ganska rimliga. För vad är egentligen viktigast; att hitta ekonomiskt mest fördelaktiga leverantörer för skattepengarna, som faktiskt…
Björn : Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
Detta var ett riktigt tråkigt och dåligt beslut från domstolarna. Det vinnande anbud var utan tvekan bristfälligt och ska ha…
Erik : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Jag håller med om att det kan vara bra "att att använda hela upphandlingspaletten". Utmaningen med auktorisationssystem, och även med…
MA : Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
Ett alternativ som faktiskt är fullt möjligt redan idag utan att blanda in synnerliga skäl och ta risk för ogiltigförklarande:…
ML : Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
Allt går ju vrida och vända på såklart, och visst finns poäng i artikelförfattarens linjer. MEN inlåsningseffekterna riskerar också att…
Björn : EU-domstolen klargör gränserna
Uttalandet från EU-domstolen är inte dumt men ganska intetsägande. Problemet är dock redan nu uppenbart - åtskilligt folk läser uttalandet…
Johanna : EU-domstolen klargör gränserna
Bra rättsfall. Heja EU-domstolen! Det är tråkigt att svenska domstolar ofta har väldigt svårt att vara pragmatiska och flexibla. Svensk…

Senaste inläggen

  • Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
  • Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
  • Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
  • Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
  • Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…
  • EU-domstolen klargör gränserna
  • Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
  • Kammarrätten prövar mål med flera grunder
  • Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
  • Skada inte styrkt vid hävt ramavtal
  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 29 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 10-11 mars 2026
  • Leda upphandlingar effektivt | 12 mars 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Våren 2026
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Våren 2026
  • Robusta IT-avtal | Våren 2026
  • LOU på två dagar | Våren 2026
  • Säkerhetsskyddad upphandling | Våren 2026