Våren har minst sagt varit annorlunda. Samhället har prövats på många sätt, där inte minst inköpsfrågor kommit att aktualiseras. Inte så mycket utifrån LOU-frågor, utan i stället genom att fokusera på att få rätt skyddsmateriel på plats i rätt tid och med rätt kvalitet, samt förhoppningsvis till rimliga priser.
Det är klassiska inköpsfrågor utifrån hur många privata bolag hanterar sina inköp, även om det där inte handlar om skyddsutrustning, utan om varor till produktionen. Lite så som offentlig upphandling, på gott och ont, fungerade i sin linda.
Vi har även sett intressanta samarbeten där till exempel Scania samarbetat med Region Stockholm för att erbjuda sin expertis. Den här typen av samarbeten mellan det privata och det offentliga är inte helt vanliga. Förhoppningsvis har alla insett vilken potential dessa samarbeten har och vi hoppas att dessa kan fortlöpa, utvecklas och även utökas framöver.
Ett stort antal inköpare/upphandlare från den offentliga sidan, kanske främst från regionerna, har på det här sättet fått arbeta med inköp på ett annat sätt än det invanda. Utan några egentliga inköpsregler att förhålla sig till, utan endast för att uppfylla det aktuella behovet.
Nu återgår även inköpen successivt till det normala, där LOU åter tillämpas fullt ut. Rimligtvis kan det offentliga lära sig en del av vårens arbete genom att använda lärdomarna om vad som är effektiva inköp in i de normala LOU-köpen.
Går de att kombinera? Absolut. Visst – de offentliga inköpen måste annonseras och en skälig tid för att lämna anbud måste ges, men i övrigt kan samma metoder användas inom LOU-hägnet. Inget nytt under solen egentligen, men ett bra tillfälle att reflektera och sammanställa erfarenheter, positiva som negativa.
Varje utmaning ger en möjlighet till utveckling. Visst vore det en bra uppgift för Upphandlingsmyndigheten att ta täten i erfarenhetssammanställningen och möjliggöra denna utveckling?
Om inte Upphandlingsmyndigheten vill, går det för den delen lika bra att SKR gör det. Eller varför inte SKR:s inköpscentral, Kommentus, som trots allt har inköpsfrågor som sin kärnverksamhet, och som dessutom har en naturlig kontakt med kommuner och regioner.
Vi är övertygade om att det finns ett stort antal goda erfarenheter som kan tydliggöras på ett sådant sätt, till nytta för hela ”Upphandlarsverige”. Det handlar om allt från hanteringen av själva upphandlingsprocessen till ledning och styrning av verksamheten.
Vem tar stafettpinnen?
Juristpanelen
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer