Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Svepande påståenden räcker inte

RättsfallsanalysHögsta förvaltningsdomstolen klargör i ett nytt avgörande att sökanden ansvarar för att åberopa omständigheter som stöder ett ingripande. Det gäller även i mål som avser om en upphandlande myndighet haft möjlighet att tillämpa ett undantag. Annika Blomqvist och Alexander Widén, Advokatfirman Cederquist, analyserar domen.

| 2023-11-14
Annika Blomqvist och Alexander Widén, Advokatfirman Cederquist.

Sammanfattning
I ett nytt avgörande befäster HFD sin tidigare praxis och klargör att en domstol i mål om undantag från upphandlingsregelverket inte får grunda sitt avgörande på andra omständigheter än de som sökanden har åberopat. Det gäller även i mål som avser om ett undantag från upphandlingsregelverket är tillämpligt.

Även om sökanden hade hänvisat till att en bestämmelse om undantag inte var tillämplig, hade sökanden bara åberopat omständigheter till stöd för att ett av undantagets kriterier inte uppfylldes. Kammarrätten gjorde därför fel som grundade sitt avgörande på att myndigheten inte hade visat att de övriga två kriterierna var uppfyllda.

Bakgrund
Region Kalmar beslutade att ansluta sig till ett resesystem för kollektivtrafik, som utvecklats i samverkan med Skånetrafiken och andra aktörer.

Regionen ansåg att samarbetet omfattades av det så kallade Hamburgundantaget i 3 kap. 17 § LUF och att resesystemet därför inte behövde upphandlas enligt lagen.

Hamburgundantaget innebär att vissa samarbetsavtal mellan upphandlande myndigheter inte omfattas av LUF. Hamburgundantaget innehåller tre kriterier och samtliga kriterier måste vara uppfyllda för att undantag från upphandlingsplikt får användas.

En leverantör ansökte om överprövning och yrkade att upphandlingen skulle göras om. Enligt leverantören omfattades regionens beslut att ansluta sig till resesystemet inte av undantaget från upphandlingsplikt.

Domstolarna
Förvaltningsrätten avslog leverantörens ansökan om överprövning eftersom leverantören inte hade gjort sannolikt att förutsättningarna för undantag från upphandlingsplikt inte var uppfyllda. Leverantören överklagade förvaltningsrättens dom till kammarrätten.

Kammarrätten uttalade i sin dom att regionen har bevisbördan för att det finns förutsättningar att tillämpa ett undantag från upphandlingsplikt. Parterna hade främst argumenterat för att undantagets första kriterium var uppfyllt. Eftersom regionen inte tydligt hade argumenterat för eller fört fram bevisning för att de övriga två kriterierna var uppfyllda konstaterade kammarrätten att regionen inte hade visat att det fanns förutsättningar för att tillämpa undantaget. Kammarrätten biföll därmed leverantörens talan, utan att pröva om det första kriteriet för undantaget var uppfyllt.

Regionen överklagade kammarrättens dom till HFD.

Högsta förvaltningsdomstolen
HFD hänvisade till att det följer av HFD:s tidigare praxis att det i mål om ingripande mot en upphandling som utgångspunkt krävs att den som gör gällande att en upphandling är felaktig på ett klart sätt anger vilka omständigheter som denne grundar sin talan på.

Domstolen ansåg inte att det fanns skäl att frångå den principen i mål som gäller om ett undantag från upphandlingsplikt kan tillämpas. Därför menade HFD att i mål som gäller om en upphandling är undantagen från LUF så får en domstol inte grunda sitt avgörande på att myndigheten inte har visat att andra kriterier för undantag är uppfyllda än de som har förts fram av den som ansökt om överprövning av upphandlingen.

HFD konstaterade att även om leverantören hade hänvisat till att förutsättningarna enligt 3 kap. 17 § LUF inte var uppfyllda, hade de omständigheter som leverantören åberopat till stöd för sin talan endast avsett det första kriteriet i bestämmelsen. Leverantören hade överhuvudtaget inte fört någon argumentation om de övriga två kriterierna.

Kammarrätten hade därmed gjort fel när den grundade sitt avgörande på att de två övriga kriterierna i undantaget inte var uppfyllda. HFD visade därför målet åter till kammarrätten för en ny prövning.

Analys
Genom domen bekräftar HFD tidigare praxis om att den som påstår att en upphandling är felaktig måste ange vilka omständigheter som ligger till grund för talan. HFD klargör att detta även ska gälla vid mål om tillämpningen av en undantagsbestämmelse.

EU-domstolen har i tidigare avgöranden konstaterat att undantag från upphandlingsskyldighet bör tolkas restriktivt och att det är den som åberopar ett undantag som har bevisbördan för att omständigheter är sådana att undantaget kan tillämpas. Genom HFD:s avgörande klargörs att det ändå krävs att leverantören för fram omständigheter till stöd för att samtliga rekvisit av ett undantag inte är uppfyllda för att en domstol ska kunna beakta dessa. Leverantören har alltså en åberopsbörda även i mål om undantag från upphandlingsplikt.

Av domen framgår att det inte är tillräckligt att leverantören i mer allmänna ordalag hänvisar till en bestämmelse i lagen och anger att bestämmelsen inte är tillämplig. Det krävs att leverantören också anför omständigheter till stöd för bestämmelsens samtliga rekvisit för att en domstol ska kunna beakta om samtliga rekvisit uppfylls eller inte.

Först när leverantören på ett tydligt sätt har fört fram omständigheter till stöd för att ett rekvisit inte uppfylls aktualiseras myndighetens bevisbörda.

HFD:s avgörande är en viktig påminnelse om att en leverantör vid en överprövningsprocess inte kan luta sig tillbaka och förlita sig på att den upphandlande myndigheten behöver visa att ett undantag är tillämpligt. I stället bör leverantören aktivt säkerställa att alla relevanta omständigheter förs fram i en överprövningsprocess (och att det görs inom den så kallade preklusionsfristen) vid risk att domstolen annars inte får beakta dem.

Målnummer och domstol
Högsta förvaltningsdomstolen, mål nr 7104-22, den 9 oktober 2023.

Juristpanelen

Läs mer: Högsta förvaltningsdomstolenPraxisProcessregler

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

En kommentar på “Svepande påståenden räcker inte”

  1. David skriver:
    2023-11-20 kl. 14:44

    Det ”krävs att leverantören för fram omständigheter till stöd för att samtliga rekvisit av ett undantag inte är uppfyllda för att en domstol ska kunna beakta dessa”. Det låter mer som en bevis- än en åberopsbörda för leverantören. Bevisbörda innebär väl att det räcker för ena parten (leverantören) att påstå något (d v s åberopa, utan argumentation eller bevisföring) varefter det ankommer på motparten att bevisa motsatsen?

    Svara

Lämna ett svar till David Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Upphandlingsjurist till Skånes Kommuner

Vaxholms stad söker upphandlingschef

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…
EU-domstolen klargör gränsernaEU-domstolen klargör gränserna
Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtalFörslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
Kammarrätten prövar mål med flera grunderKammarrätten prövar mål med flera grunder
Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
Skada inte styrkt vid hävt ramavtalSkada inte styrkt vid hävt ramavtal
Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

MA : Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
Ett alternativ som faktiskt är fullt möjligt redan idag utan att blanda in synnerliga skäl och ta risk för ogiltigförklarande:…
ML : Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
Allt går ju vrida och vända på såklart, och visst finns poäng i artikelförfattarens linjer. MEN inlåsningseffekterna riskerar också att…
Björn : EU-domstolen klargör gränserna
Uttalandet från EU-domstolen är inte dumt men ganska intetsägande. Problemet är dock redan nu uppenbart - åtskilligt folk läser uttalandet…
Johanna : EU-domstolen klargör gränserna
Bra rättsfall. Heja EU-domstolen! Det är tråkigt att svenska domstolar ofta har väldigt svårt att vara pragmatiska och flexibla. Svensk…
Lina Håkansson Kjellén : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för bra synpunkt Markus! Vi tittade på tidsaspekten och enligt upphandlingsmyndighetens statistik har handläggningstiden gått ned något, men det…
Sara Fogelberg : Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
Tack för klokt inlägg Jakob! Jag delar din erfarenhet om hur uppgifter enligt AFA givetvis har betydelse för uppföljning under…
Jakob Waldersten : Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
Avsnitt AFA är inte förbehållet anbudsfasen eller före avtal. Syftet med AFA - Allmän information är flera, bl.a. en överblick…
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…

Senaste inläggen

  • Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…
  • EU-domstolen klargör gränserna
  • Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
  • Kammarrätten prövar mål med flera grunder
  • Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
  • Skada inte styrkt vid hävt ramavtal
  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 29 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 10-11 mars 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april 2026
  • Leda upphandlingar effektivt | Våren 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Våren 2026
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Våren 2026