Stödjer leverantörer att upptäcka våld

-I dagsläget ska det främst ses som ett stöd i arbetet, men det finns krav i exempelvis avtalet för tjänsten Karriärvägledning att leverantörerna ska utbilda sin personal om våld i nära relationer. Vi ser nu också över möjligheterna till hur ett införande i alla framtida avtal kan ske – ett införande som i så fall behöver ske stegvis, säger Åsa Frostfeldt, som är införandeledare på Arbetsförmedlingen för regeringsuppdraget.

Totalt fem myndigheter fick i uppdrag för tre år sedan att verka för ökad upptäckt av våld, där regeringen förtydligat att det avser våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt sexuellt våld oberoende av förhållandet mellan gärningsperson och brottsoffer.

Arbetsförmedlingen kommer under 2021 att utbilda sina 7400 egna medarbetare som har kontakt med arbetssökande om kopplingen mellan våld och ohälsa samt dess påverkan på arbetsförmåga.

Med reformeringen av myndigheten har frågan om att nå även leverantörerna med kunskapsstöd blivit särskilt aktuell. Större delen av kontakterna med arbetssökande sker nu genom privata aktörer som upphandlas genom den nya LOV-modelllen KROM, kundval rusta och matcha.

I regeringsuppdraget ingår också utbildning av personal som har kontakt med arbetssökande och utöver det har Socialstyrelsens utredningar efter dödligt våld av närstående visat att många brottsoffer och förövare varit inskrivna som arbetssökande.

Arbetsförmedlingen har därför identifierats som en viktig aktör att upptäcka erfarenheter av våld. 

Det nya användarstödet för leverantörer är det första i sitt slag och blev klart i slutet av juni.  Åsa Frostfeldt upplever att det fyller en kunskapslucka:

-Hitintills har responsen varit positiv. Innan vi publicerade användarstödet fick vi in många frågor från leverantörer hur de skulle agera när de kom i kontakt med arbetssökande med erfarenhet av våld. 

Arbetsförmedlingen kommer att följa upp användarstödet med en särskild webbkurs som lanseras 27 oktober.

Åsa Frostfeldt lyfter fram att stödet kan hjälpa leverantörerna i grunduppdraget – att matcha arbetssökande till jobb eller utbildning. 

-Därför behöver vi kartlägga om det kan finnas några hinder för att personen ska kunna komma vidare i sin process. Ibland är våld i nära relationer en dold orsak till arbetslöshet och då behöver vi hänvisa den personen vidare till stöd, hjälp och skydd. Om individen mår bättre och känner sig trygg blir det lättare att fokusera på att tex lära sig nya arbetsuppgifter på ett nytt jobb eller praktikplats.

-När personalen på Arbetsförmedlingen har ställt frågor om våld har vi fått en bättre förståelse för varför en individ inte kommit vidare i sin process mot arbete. Ibland har det varit den pusselbiten vi saknat. På så sätt blir planeringen bättre och vi kan se till att personen får rätt stöd. Ibland kan det till och med vara så att vi kanske kan rädda någons liv, säger säger Åsa Frostfeldt.

Hon poängterar att våld inte behöver vara fysiskt våld utan att många arbetssökande kan vara utsatta för psykiskt och ekonomiskt våld eller förtryck – i vissa fall utan att vara direkt medvetna om det.

-Att vara arbetslös kanske inte heller underlättar om man vill lämna en våldsam relation, eftersom det kan vara svårt att skaffa ny bostad utan fast anställning och en stabil inkomst. Det kan också vara begräsningar som att den arbetssökande inte själv får bestämma vilken typ av jobb de får söka eller vilken utbildning de ska gå.

-Om det är en person som lever med en hotbild mot sig, kan vi också behöva göra anpassningar så att personen inte behöver söka utåtriktade jobb eller behöver vistas i vissa geografiska områden där det finns en hotbild. Exempelvis kanske det inte är lämpligt då att jobba med kundkontakt till exempel i en reception, men att det funkar att arbeta back office, säger Åsa Frostfeldt.

Mer om Arbetsförmedlingen arbete för att upptäcka våld går att ta del av i en podd som myndigheten publicerat.