Näringslivsorganisationer och politisk opposition protesterade högljutt när Ilmar Reepalu i november presenterade välfärdsutredningens delbetänkande. Ingen annan statlig utredning torde ha lockat lika många remissvar.
Utredningen föreslog ett tak för hur stor vinst de företag som säljer tjänster inom områdena vård, omsorg och skola till offentlig sektor får ta ut.
– Skattemedel som är avsedda för välfärden ska också användas där, betonar Ilmar Reepalu.
I det slutbetänkande som den särskilde utredaren idag överlämnar till civilminister Ardalan Shekarabi har alternativ till vinsttak synats. Hit hör ökade kvalitetskrav vid upphandling, alltså den väg som kritikerna förde fram i debatten efter delbetänkandet.
Ilmar Reepalu slår fast att vinsttak inte kan ersättas av ökat fokus på kvalitetskrav för att säkerställa att pengar stannar i verksamheten. Av hans inlägg på Dagens Nyheters debattsida framgår att fler och mer detaljerade krav medför en stor administrativ börda för dem som arbetar inom välfärden.
Utöver ökad byråkrati ser utredaren svårigheter i att det i vården finns många svårmätbara värden. Utmaningen i att följa upp kvalitetsrelaterade krav förs också fram i analysen.
– Välfärdsutredningens fiasko är i och med slutbetänkandet fullbordat, dundrar Håkan Tenelius, näringspolitisk chef vid Vårdföretagarna, som anser att kvalitet visst går att mäta och följa upp, även om metoderna kan utvecklas.
I samband med mottagandet av betänkandet utlovade Ardalan Shekarabi en proposition om välfärdens reglering under denna mandatperiod. Han noterade också det aktiva lobbyarbete som pågått under utredningstiden:
– Trots denna kraftiga lobbyism har utredningen genomfört detta arbete på ett professionellt sätt, vilket innebär att regeringen nu har ordentliga underlag i det fortsatta arbetet med att ta fram ett regelverk som sätter medborgarnas intresse i centrum.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer