Svenskt Näringslivs undersökning visar på ett försämrat företagsklimat. I sina enkätsvar ger 31 000 medlemsföretag det nationella klimatet 3,2 i betyg på en skala där 1 står för dåligt och 6 för utmärkt.
Årets riksbetyg motsvarar godtagbart och är det lägsta sedan mätningarna påbörjades. På kommunal nivå nås 3,3, vilket är en försämring från förra årets 3,4.
Antalet kommuner som får ett genomsnittligt sammanfattande omdöme under godtagbart (3,0) har ökat. I år hamnar 60 kommuner i denna grupp, mot 37 i fjol.
Betygen på kommunernas upphandling är särskilt låga. Åtta av tio kommuner får underkänt. Inte inom något annat område är företagen så hårda i sina omdömen.
Nyköpings kommun ligger exempelvis kvar på snittbetyget 3,3. Samtidigt backar synen på kommunens upphandling från 2,6 till 2,4.
– Vi har lagt i nästa växel i utvecklingen och direkt efter sommaren kommer vi att lansera ett antal nyheter för företagare, kommenterar näringslivschef Maria Karlsson.
Ale är i ungefär samma sits. Kommunens snitt klättrar från 3,66 till 3,72, men näringslivschefen Pia Areblad är öppen med att det finns mer att göra:
– Vad som är tydligt är att vi behöver utveckla kontakterna och dialogen med näringslivet om upphandling. Där har vi inte godkänt resultat från företagarna ännu.
Allt är inte nattsvart. Antalet kommuner som får över 4,0 i sammanfattande omdöme ökar. Enligt Svenskt Näringslivs Christer Östlund är attityden till företagande hos politiker och tjänstemän avgörande:
– Vi ser tydligt att i de kommuner som företagen möter en bra attityd upplevs också det samlade företagsklimatet som bra.
Hela undersökningen, inklusive en ranking av landets 290 kommuner, presenteras den 20 september.
Hade varit intressant att få veta mer om varför man anser att det fungerar dåligt (i stort alltså efter som det lär variera från kommun till kommun). Är det hur upphandlingar genomförs, att man inte annonserar behoven, eller är det att man inte följer avtal? Att säga ”det fungerar dåligt” ger ju inte så mycket.
Hej Anders,
Håller med dig. Svårt att reparera om man inte vet vad som är fel. Av det enkätmaterial som Svenskt Näringsliv hittills publicerat framgår trender, men inte detaljer. Kanske kommer det till hösten när hela undersökningsresultatet presenteras?
//Per
I 2015 års undersökning bad vi företagen att beskriva varför man ger just det betyget man ger när det gäller den kommunala upphandlingen. I gruppen av företag som gav de allra lägsta betygen på den kommunala upphandlingen var de främsta skälen bristande kompetens hos kommunens upphandlare/tjänstemän, kritik kring hur upphandlingarna går till samt att man som företagare tycker att upphandlingarna gynnar bara vissa företag.
Mvh Pontus Lindström, Svenskt Näringsliv
SKULLE VARA BRA ATT FÅ VETA VILKA FÖRETAG SOM VÄLJS UT I UNDERSÖKNINGEN, VI HAR SVARAT EN GÅNG PÅ MINA 27 ÅR SOM FÖRETAGARE OCH DÅ SA VI VAD VI TYCKTE OM KOMUNENS UPPHANDLINGAR VILKET INTE VAR POPPULÄRT, DET BLEV ETT JÄVLA LIV DÅ VI KRITISERADE UPPHANDLINGSFÖRFARAND OCH AVTALI KOMUNEN.
Kommuner som gynnar det egna näringslivet får höga betyg. LOU kompetensen är betydligt högre generellt sett på upphandlingsenheterna än hos framförallt småföretagen. Det är väldigt bra om alla som deltar i en upphandling kan spelreglerna och även läser igenom förfrågningsunderlaget. Tyvärr så förekommer det i nästan varenda upphandling att några anbudsgivare faktiskt inte har läst igenom handlingarna, och då heller inte ställt frågor. Frågan är om det är köparna som ska utbilda säljarna att sälja? Gör näringslivet så?