Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Saknar rätt att klaga på gynnande dom

RättsfallsanalysAlexander Hantosi och Victor Pålsson Lundell, Ramberg Advokater, refererar en dom från Kammarrätten i Göteborg. Rättsfallet tar upp frågan om en leverantör har möjlighet att överklaga domskäl med innebörden att en upphandling inte ska göras om, när domstolen beslutat att upphandlingen ska rättas.

| 2022-04-21
Alexander Hantosi och Victor Pålsson Lundell, Ramberg Advokater

Sammanfattning
Kammarrätten fann att den klagande leverantören inte hade talerätt i målet. Kammarrätten ansåg att förvaltningsrättens dom inte gått bolaget emot, eftersom rättelse av upphandlingen skulle ske, och avvisade därför leverantörens överklagande. Förvaltningsrättens dom – att utvärderingen skulle göras om – slogs därmed fast.

Fakta i målet
Räddningstjänstförbundet Storgöteborg, här kallat förbundet, genomförde en upphandling av sotningstjänster för tre distrikt i förbundet enligt lagen (2016.1147) om upphandling av koncessioner, LUK. Efter att ha utvärderat anbuden antog förbundet Göteborgs anbud från Göteborgs Sotningsdistrikt AB, GSAB. En annan anbudsgivare (med något snarlikt namn), Gösab Sotning AB, överprövade tilldelningsbeslutet i upphandlingen till Förvaltningsrätten i Göteborg.

Gösab yrkade i första hand att upphandlingen skulle rättas då vinnande anbudsgivare inte uppfyllde krav på stabil ekonomisk bas. I andra hand yrkade Gösab att upphandlingen skulle göras om då, bland annat, tilldelningskriterierna brast i transparens och proportionalitet.

Domstolarnas bedömning
Förvaltningsrätten prövade huruvida det fanns skäl att förordna om att upphandlingen skulle göras om, enligt andrahandsyrkandet. Förvaltningsrätten fann att det inte visats att förbundet trätt de upphandlingsrättsliga principerna för när och det saknades därför skäl att göra om upphandlingen.

Däremot fann förvaltningsrätten, i enlighet med förstahandsyrkandet, att GSAB inte uppfyllde ställt krav på stabil ekonomisk bas med kreditbetyg UC 3, eftersom bolaget vid kontroll endast kunde uppvisa ett betyg om UC 2.

GSAB:s förklaring, att bolaget fått ett felaktigt betalningsföreläggande, hade enligt förvaltningsrätten inte kunnat beläggas i processen. Förbundet hade därmed brutit mot likabehandlingsprincipen genom att kvalificera GSAB.

Förvaltningsrätten fann därmed att upphandlingen skulle rättas genom att ny anbudsutvärdering skulle göras.

Gösab överklagade förvaltningsrättens beslut och menade att domskälen, i vilka förvaltningsrätten konstaterat att någon brist i det konkurrensuppsökande skedet inte hade skett, haft en självständig rättsverkan. Gösab yrkade att förvaltningsrättens dom skulle undanröjas och att upphandlingen skulle göras om.

Kammarrätten konstaterade att förvaltningsrättens dom inte gått Gösab emot eftersom Gösabfick bifall till att upphandlingen skulle rättas. Kammarrätten menade att domskäl som huvudregel inte kan överklagas, och endast i de fall då motiveringen innebär självständiga rättsverkningar. Sådana självständiga rättsverkningar bedömde kammarrätten inte att domskälen – om att upphandlingen inte påverkat det konkurrensuppsökande skedet – utgjorde. Slutligen konstaterade kammarrätten att Gösab har möjlighet att överklaga det nya tilldelningsbeslutet, varefter talan avvisades.

Analys
Domen ligger i linje med vad domstolarna tidigare har uttalat om när en dom kan anses gå en anbudsgivare emot (se exempelvis (jfr rättsfallen HFD 2017 ref. 45 och RÅ 2006 ref. 21).

I aktuellt fall yrkade Gösab att kammarrätten skulle rätta eller göra om upphandlingen på den grunden att det ansågs föreligga brister i utvärderingsmodellen och genomförandet av densamma.

Det kan bara spekuleras i skälen till Gösabs överklagande. Möjligen bedömde Gösab att en förnyad anbudsutvärdering kunde inneburit en ny chans för GSAB att läka sin brist avseende kravet på stabil ekonomisk bas och att Gösabs invändningar i denna del inte längre skulle kunna göras gällande.

Om Gösab hade valt att endast anföra omständigheter som varit att hänföra till det konkurrenssökande skedet, hade kammarrätten varit tvungen att pröva Gösabs invändningar. Å andra sidan har Gösab, vilket kammarrätten konstaterade, möjlighet att framföra samma eller nya invändningar vid det tilldelningsbeslut som följer, förutsatt att Gösabs anbud inte antas.

Det går att ifrågasätta om denna ordning är den mest effektiva. Detta innebär i teorin att Gösabs invändningar om utvärderingsmodellen kan komma att prövas två gånger. Ställt emot detta kan det konstateras att Gösab kan komma att vinna upphandlingen, och att ingen ytterligare överprövning av tilldelningsbeslutet sker. Sammanfattningsvis finns det för- och nackdelar att väga emot varandra, där domstolen i vart fall har agerat konsekvent med tidigare avgöranden på området.

Målnummer och domstol 
Kammarrätten i Göteborgs dom i mål nummer 759-22.

Juristpanelen

Läs mer: Rättsfallsanalys

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud