Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Saknar rätt att klaga på gynnande dom

RättsfallsanalysAlexander Hantosi och Victor Pålsson Lundell, Ramberg Advokater, refererar en dom från Kammarrätten i Göteborg. Rättsfallet tar upp frågan om en leverantör har möjlighet att överklaga domskäl med innebörden att en upphandling inte ska göras om, när domstolen beslutat att upphandlingen ska rättas.

| 2022-04-21
Alexander Hantosi och Victor Pålsson Lundell, Ramberg Advokater

Sammanfattning
Kammarrätten fann att den klagande leverantören inte hade talerätt i målet. Kammarrätten ansåg att förvaltningsrättens dom inte gått bolaget emot, eftersom rättelse av upphandlingen skulle ske, och avvisade därför leverantörens överklagande. Förvaltningsrättens dom – att utvärderingen skulle göras om – slogs därmed fast.

Fakta i målet
Räddningstjänstförbundet Storgöteborg, här kallat förbundet, genomförde en upphandling av sotningstjänster för tre distrikt i förbundet enligt lagen (2016.1147) om upphandling av koncessioner, LUK. Efter att ha utvärderat anbuden antog förbundet Göteborgs anbud från Göteborgs Sotningsdistrikt AB, GSAB. En annan anbudsgivare (med något snarlikt namn), Gösab Sotning AB, överprövade tilldelningsbeslutet i upphandlingen till Förvaltningsrätten i Göteborg.

Gösab yrkade i första hand att upphandlingen skulle rättas då vinnande anbudsgivare inte uppfyllde krav på stabil ekonomisk bas. I andra hand yrkade Gösab att upphandlingen skulle göras om då, bland annat, tilldelningskriterierna brast i transparens och proportionalitet.

Domstolarnas bedömning
Förvaltningsrätten prövade huruvida det fanns skäl att förordna om att upphandlingen skulle göras om, enligt andrahandsyrkandet. Förvaltningsrätten fann att det inte visats att förbundet trätt de upphandlingsrättsliga principerna för när och det saknades därför skäl att göra om upphandlingen.

Däremot fann förvaltningsrätten, i enlighet med förstahandsyrkandet, att GSAB inte uppfyllde ställt krav på stabil ekonomisk bas med kreditbetyg UC 3, eftersom bolaget vid kontroll endast kunde uppvisa ett betyg om UC 2.

GSAB:s förklaring, att bolaget fått ett felaktigt betalningsföreläggande, hade enligt förvaltningsrätten inte kunnat beläggas i processen. Förbundet hade därmed brutit mot likabehandlingsprincipen genom att kvalificera GSAB.

Förvaltningsrätten fann därmed att upphandlingen skulle rättas genom att ny anbudsutvärdering skulle göras.

Gösab överklagade förvaltningsrättens beslut och menade att domskälen, i vilka förvaltningsrätten konstaterat att någon brist i det konkurrensuppsökande skedet inte hade skett, haft en självständig rättsverkan. Gösab yrkade att förvaltningsrättens dom skulle undanröjas och att upphandlingen skulle göras om.

Kammarrätten konstaterade att förvaltningsrättens dom inte gått Gösab emot eftersom Gösabfick bifall till att upphandlingen skulle rättas. Kammarrätten menade att domskäl som huvudregel inte kan överklagas, och endast i de fall då motiveringen innebär självständiga rättsverkningar. Sådana självständiga rättsverkningar bedömde kammarrätten inte att domskälen – om att upphandlingen inte påverkat det konkurrensuppsökande skedet – utgjorde. Slutligen konstaterade kammarrätten att Gösab har möjlighet att överklaga det nya tilldelningsbeslutet, varefter talan avvisades.

Analys
Domen ligger i linje med vad domstolarna tidigare har uttalat om när en dom kan anses gå en anbudsgivare emot (se exempelvis (jfr rättsfallen HFD 2017 ref. 45 och RÅ 2006 ref. 21).

I aktuellt fall yrkade Gösab att kammarrätten skulle rätta eller göra om upphandlingen på den grunden att det ansågs föreligga brister i utvärderingsmodellen och genomförandet av densamma.

Det kan bara spekuleras i skälen till Gösabs överklagande. Möjligen bedömde Gösab att en förnyad anbudsutvärdering kunde inneburit en ny chans för GSAB att läka sin brist avseende kravet på stabil ekonomisk bas och att Gösabs invändningar i denna del inte längre skulle kunna göras gällande.

Om Gösab hade valt att endast anföra omständigheter som varit att hänföra till det konkurrenssökande skedet, hade kammarrätten varit tvungen att pröva Gösabs invändningar. Å andra sidan har Gösab, vilket kammarrätten konstaterade, möjlighet att framföra samma eller nya invändningar vid det tilldelningsbeslut som följer, förutsatt att Gösabs anbud inte antas.

Det går att ifrågasätta om denna ordning är den mest effektiva. Detta innebär i teorin att Gösabs invändningar om utvärderingsmodellen kan komma att prövas två gånger. Ställt emot detta kan det konstateras att Gösab kan komma att vinna upphandlingen, och att ingen ytterligare överprövning av tilldelningsbeslutet sker. Sammanfattningsvis finns det för- och nackdelar att väga emot varandra, där domstolen i vart fall har agerat konsekvent med tidigare avgöranden på området.

Målnummer och domstol 
Kammarrätten i Göteborgs dom i mål nummer 759-22.

Juristpanelen

Läs mer: Rättsfallsanalys

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Upphandlingsjurister till Statens inköpscentral på Kammarkollegiet

Svenska Bostäder söker entreprenadupphandlare

Avtalscontroller inom välfärdsbrottslighet till Sollentuna kommun

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättlästFörslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglernaSå ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgiftAvsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EUNy vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
Misstanke om jäv räcker inte för att avbrytaMisstanke om jäv räcker inte för att avbryta
Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skälFörslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Krävs mer än spekulationer för utredningsansvarKrävs mer än spekulationer för utredningsansvar

Nytt från Upphandling24

  • UKÄ tvingas böta 90 000
  • Tveksamt asfaltsköp på Åland
  • Kvinnor dominerar växande kår
  • Falkenberg rekryterar dubbelt
  • Mot nollutsläpp med nya grepp
  • Livsmedelsupphandlare med många järn i elden
  • Pionjär inom cirkulära förkläden

Kommentarer från läsarna

Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Håller helt med! Jag har genomfört förhandlade förfaranden i ett steg och så länge ingen lider skada ser jag inget…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Ja, men vad är det som hindrar att anbuden justeras efter ett anbudsmöte i ett öppet förfarande om inga obligatoriska…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Precis! Kostnader, såsom transaktionskostnader, måste som du är inne på alltid vägas mot nyttan. Min uppfattning är dock att det…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Intressanta reflektioner. Jag har dock lite svårt att se att risken för oproportionerligt ökad favorisering och korruption skulle vara större…
Undrande upphandlare : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag har personligen alltid under alla år jag har jobbat med detta (ca 20) undrat över varför ett förhandlat förfarande…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Det stämmer att anbudspresentationer och andra typer av möten kan genomföras även i exempelvis öppna förfaranden, men några förhandlingar får…

Senaste inläggen

  • Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
  • Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
  • Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
  • Misstanke om jäv räcker inte för att avbryta
  • Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
  • Krävs mer än spekulationer för utredningsansvar
  • Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?
  • Advokatbyråns 15 förbättringsförslag
  • Oklara omständigheter för preklusionsregler
  • Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
  • Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist
  • Allvarligt fel när vd begått brott
  • Fel att förkasta anbud som onormalt lågt