Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Saknar rätt att klaga på gynnande dom

RättsfallsanalysAlexander Hantosi och Victor Pålsson Lundell, Ramberg Advokater, refererar en dom från Kammarrätten i Göteborg. Rättsfallet tar upp frågan om en leverantör har möjlighet att överklaga domskäl med innebörden att en upphandling inte ska göras om, när domstolen beslutat att upphandlingen ska rättas.

| 2022-04-21
Alexander Hantosi och Victor Pålsson Lundell, Ramberg Advokater

Sammanfattning
Kammarrätten fann att den klagande leverantören inte hade talerätt i målet. Kammarrätten ansåg att förvaltningsrättens dom inte gått bolaget emot, eftersom rättelse av upphandlingen skulle ske, och avvisade därför leverantörens överklagande. Förvaltningsrättens dom – att utvärderingen skulle göras om – slogs därmed fast.

Fakta i målet
Räddningstjänstförbundet Storgöteborg, här kallat förbundet, genomförde en upphandling av sotningstjänster för tre distrikt i förbundet enligt lagen (2016.1147) om upphandling av koncessioner, LUK. Efter att ha utvärderat anbuden antog förbundet Göteborgs anbud från Göteborgs Sotningsdistrikt AB, GSAB. En annan anbudsgivare (med något snarlikt namn), Gösab Sotning AB, överprövade tilldelningsbeslutet i upphandlingen till Förvaltningsrätten i Göteborg.

Gösab yrkade i första hand att upphandlingen skulle rättas då vinnande anbudsgivare inte uppfyllde krav på stabil ekonomisk bas. I andra hand yrkade Gösab att upphandlingen skulle göras om då, bland annat, tilldelningskriterierna brast i transparens och proportionalitet.

Domstolarnas bedömning
Förvaltningsrätten prövade huruvida det fanns skäl att förordna om att upphandlingen skulle göras om, enligt andrahandsyrkandet. Förvaltningsrätten fann att det inte visats att förbundet trätt de upphandlingsrättsliga principerna för när och det saknades därför skäl att göra om upphandlingen.

Däremot fann förvaltningsrätten, i enlighet med förstahandsyrkandet, att GSAB inte uppfyllde ställt krav på stabil ekonomisk bas med kreditbetyg UC 3, eftersom bolaget vid kontroll endast kunde uppvisa ett betyg om UC 2.

GSAB:s förklaring, att bolaget fått ett felaktigt betalningsföreläggande, hade enligt förvaltningsrätten inte kunnat beläggas i processen. Förbundet hade därmed brutit mot likabehandlingsprincipen genom att kvalificera GSAB.

Förvaltningsrätten fann därmed att upphandlingen skulle rättas genom att ny anbudsutvärdering skulle göras.

Gösab överklagade förvaltningsrättens beslut och menade att domskälen, i vilka förvaltningsrätten konstaterat att någon brist i det konkurrensuppsökande skedet inte hade skett, haft en självständig rättsverkan. Gösab yrkade att förvaltningsrättens dom skulle undanröjas och att upphandlingen skulle göras om.

Kammarrätten konstaterade att förvaltningsrättens dom inte gått Gösab emot eftersom Gösabfick bifall till att upphandlingen skulle rättas. Kammarrätten menade att domskäl som huvudregel inte kan överklagas, och endast i de fall då motiveringen innebär självständiga rättsverkningar. Sådana självständiga rättsverkningar bedömde kammarrätten inte att domskälen – om att upphandlingen inte påverkat det konkurrensuppsökande skedet – utgjorde. Slutligen konstaterade kammarrätten att Gösab har möjlighet att överklaga det nya tilldelningsbeslutet, varefter talan avvisades.

Analys
Domen ligger i linje med vad domstolarna tidigare har uttalat om när en dom kan anses gå en anbudsgivare emot (se exempelvis (jfr rättsfallen HFD 2017 ref. 45 och RÅ 2006 ref. 21).

I aktuellt fall yrkade Gösab att kammarrätten skulle rätta eller göra om upphandlingen på den grunden att det ansågs föreligga brister i utvärderingsmodellen och genomförandet av densamma.

Det kan bara spekuleras i skälen till Gösabs överklagande. Möjligen bedömde Gösab att en förnyad anbudsutvärdering kunde inneburit en ny chans för GSAB att läka sin brist avseende kravet på stabil ekonomisk bas och att Gösabs invändningar i denna del inte längre skulle kunna göras gällande.

Om Gösab hade valt att endast anföra omständigheter som varit att hänföra till det konkurrenssökande skedet, hade kammarrätten varit tvungen att pröva Gösabs invändningar. Å andra sidan har Gösab, vilket kammarrätten konstaterade, möjlighet att framföra samma eller nya invändningar vid det tilldelningsbeslut som följer, förutsatt att Gösabs anbud inte antas.

Det går att ifrågasätta om denna ordning är den mest effektiva. Detta innebär i teorin att Gösabs invändningar om utvärderingsmodellen kan komma att prövas två gånger. Ställt emot detta kan det konstateras att Gösab kan komma att vinna upphandlingen, och att ingen ytterligare överprövning av tilldelningsbeslutet sker. Sammanfattningsvis finns det för- och nackdelar att väga emot varandra, där domstolen i vart fall har agerat konsekvent med tidigare avgöranden på området.

Målnummer och domstol 
Kammarrätten i Göteborgs dom i mål nummer 759-22.

Juristpanelen

Läs mer: Rättsfallsanalys

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Upphandlingsjurist till Skånes Kommuner

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras omOtydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
Varför har vi inte fler auktorisationssystem?Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymmeUpphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…
EU-domstolen klargör gränsernaEU-domstolen klargör gränserna
Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtalFörslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
Kammarrätten prövar mål med flera grunderKammarrätten prövar mål med flera grunder

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

David Sundgren : Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
UHM skrev en sak och menade en annan och förlorade överprövningen och det är väl helt rimligt!
Björn : Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
Varför? Varför är det så svårt för förvaltningsdomstolarna att döma rätt. Deras beslut granskas offentligt och vem som helst kan…
LXV : Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
Helt rätt, Fredrik! Man får alltid gå tillbaka till grundkravet och dess syfte, som i detta fall torde handla om…
Fredrik : Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
Tycker bedömningarna verkar ganska rimliga. För vad är egentligen viktigast; att hitta ekonomiskt mest fördelaktiga leverantörer för skattepengarna, som faktiskt…
Björn : Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
Detta var ett riktigt tråkigt och dåligt beslut från domstolarna. Det vinnande anbud var utan tvekan bristfälligt och ska ha…
Erik : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Jag håller med om att det kan vara bra "att att använda hela upphandlingspaletten". Utmaningen med auktorisationssystem, och även med…
MA : Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
Ett alternativ som faktiskt är fullt möjligt redan idag utan att blanda in synnerliga skäl och ta risk för ogiltigförklarande:…
ML : Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
Allt går ju vrida och vända på såklart, och visst finns poäng i artikelförfattarens linjer. MEN inlåsningseffekterna riskerar också att…
Björn : EU-domstolen klargör gränserna
Uttalandet från EU-domstolen är inte dumt men ganska intetsägande. Problemet är dock redan nu uppenbart - åtskilligt folk läser uttalandet…
Johanna : EU-domstolen klargör gränserna
Bra rättsfall. Heja EU-domstolen! Det är tråkigt att svenska domstolar ofta har väldigt svårt att vara pragmatiska och flexibla. Svensk…

Senaste inläggen

  • Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
  • Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
  • Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
  • Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
  • Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…
  • EU-domstolen klargör gränserna
  • Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
  • Kammarrätten prövar mål med flera grunder
  • Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
  • Skada inte styrkt vid hävt ramavtal
  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 29 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 10-11 mars 2026
  • Leda upphandlingar effektivt | 12 mars 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Våren 2026
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Våren 2026
  • Robusta IT-avtal | Våren 2026
  • LOU på två dagar | Våren 2026
  • Säkerhetsskyddad upphandling | Våren 2026