Resenärer förlorar på incitamentsavtal

Det har blåst upp till kollektivtrafikstrid mellan Stockholms läns landsting och Nobina. Fajten cirklar kring den ersättningsmodell som landstingets trafikförvaltning använt sedan år 2011.

Nobina tog år 2015 över busstrafiken på Södertörn med ett så kallat VBP-avtal. VBP, som också används av andra kollektivtrafikmyndigheter, innebär att entreprenörens ersättning baseras på antalet verifierande betalande påstigande.

Ju fler resenärer med giltig biljett som kliver på bussen desto högre ersättning, kort och gott. Fördelen med VBP som ersättningsmodell är, allt enligt landstingets utvärdering, att trafikutövaren ges incitament att planera och anpassa sin trafik efter resenärsbehovet.

Den anpassningen anklagas Nobina nu vilja göra till egen fördel snarare än till resenärernas bekvämlighet. Genom förslaget från att med början i augusti ersätta flera långa direktlinjer med flera kortare linjer tvingas resenärerna byta buss, vilket ger bolaget fler ”intäktsklick”.

Förändringsplanerna har väckt starka reaktioner. Landstingsrådet Gustav Hemming säger till Dagens Nyheter att han är beredd att säga upp Nobinas avtal:

– Om det visar sig att Nobinas förslag rimmar med avtalet med landstinget, så stänger jag inga dörrar för att säga upp det.

I trafikförvaltningens genomlysning av ersättningsmodellen varnas för ”onödiga bytespunkter”. En annan risk är att samhällsnyttiga linjer tas bort.

Det åttaåriga avtalet med Nobina, som dessutom kan förlängas i två år, är värt cirka 610 miljoner kronor per år.