Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Reglering av immateriella rättigheter

ExpertkommentarDen immateriella rättighet som förekommer i it-avtal är typiskt sett upphovsrätt till programvara och data och till skrivet material, såsom förstudier, rapporter och andra dokument, skriver Peter Nordbeck. Trots att bestämmelserna är bland de viktigare i avtalet ser man ibland exempel på avtalsregleringar som inte är helt genomtänkta.

| 2022-09-20
Peter Nordbeck, advokat, Advokatfirman Delphi.

Det klassiska exemplet där det blivit fel är konsultavtal, där kunden avtalar med konsulten om att denne mot betalning ska utveckla något åt kunden, till exempel en viss programvara. Det är underförstått att kunden ska få rätt till programvaran, men i flera fall som jag har stött på har man missat att reglera överlåtelse av de immateriella rättigheterna till programvaran till kunden i avtalet.

Det kan bero på en missuppfattning om att kunden erhåller rättigheterna enbart genom betalningen till konsulten. I andra fall finns det en reglering i avtalet, men bestämmelsen innebär att endast det exemplar av programvaran som tagits fram överlåts till kunden. Det saknas en tydlig reglering om att även de immateriella rättigheterna till programvaran överlåts till kunden.

Resultatet blir att upphovsrätten till programvaran stannar hos konsulten. Det är en oförutsedd effekt som kan få stor påverkan på kundens fortsatta användning av programvaran.           

Om man angriper frågan om immateriella rättigheter på ett strukturerat sätt i avtalet undviker man att hamna i onödiga fallgropar. Jag ska kortfattat beskriva de stora linjerna och hur man kan resonera.

Rättigheterna till material som myndigheten tar med sig in i avtalet
Självklart ska myndigheten behålla de immateriella rättigheterna till sin data och det material som myndigheten tar med sig in i avtalet. Desamma gäller som huvudprincip även för leverantören.

Denna fråga är typiskt sett okontroversiell och principen gäller ändå om man inte avtalar något särskilt. Trots det är det lämpligt att ha med en reglering av principen i avtalet. Särskilt viktigt blir det vid en ”exit” i samband med avtalets upphörande.

I de avtalsbestämmelser som reglerar vad som ska ske när avtalet upphör bör det tydligt anges att myndighetens data och allt annat material som myndigheten tillhandahållit i samband med avtalet ska återgå till myndigheten.

Det kan även anges i avtalet att leverantören har rätt att förfoga över det material som myndigheten tillhandahållit, men endast i den utsträckning som är nödvändig för att leverantören ska kunna uppfylla sina åtaganden gentemot myndigheten i avtalet.

Rättigheterna till leverantörens programvara och system etcetera
En lika naturlig princip är att leverantören behåller rättigheterna till sina system, programvaror, rutiner, mallar och annat som utgör leverantörens arbetsmaterial för att tillhandahålla tjänster enligt avtalet.

Utgångspunkten är att myndigheten får nyttja dessa endast i syfte att motta tjänsterna från leverantören. Om myndigheten har behov av specifik användning av leverantörens material, som till exempel att kunna koppla egna API:er till leverantörens system, bör rätten till detta regleras särskilt i avtalet. 

Myndighetens nyttjanderätt kan vara begränsad om leverantörens system och programvara etcetera innehåller tredjepartsprodukter. Kundens utgångsposition bör vara att man ska kunna förlita sig på leverantörens åtaganden i avtalet och att dessa inte ska kunna begränsas av villkor från tredjepartsleverantörer.

Under alla förhållanden bör avtalet innehålla en bestämmelse om att leverantören ska informera om användningen av tredjepartsprodukter och att myndigheten skriftligen måste godkänna sådan användning.

Rättigheterna till utvecklingar som görs under avtalet
Det här är den situation som är mest problematisk. Jag beskrev i inledningen det klassiska fallet med konsultavtalet om utveckling av programvara som saknade reglering om överlåtelse av de immateriella rättigheterna till kunden.

Situationen är problematisk eftersom principen enligt upphovsrättslagen är att en konsult/leverantör som har tagit fram ett resultat behåller upphovsrätten till resultatet om inget annat avtalas.

För att upphovsrätten ska överlåtas till kunden krävs att avtalet innehåller en uttrycklig bestämmelse om det. För en komplett överlåtelse krävs dessutom en uttrycklig bestämmelse om att kunden har att rätt att ändra och vidareöverlåta resultatet.       

Om myndigheten önskar att upphovsrätten till resultatet av utvecklingar som görs och material som tas fram under avtalet ska överlåtas till myndigheten, måste således avtalet innehålla uttryckliga skrivningar om det.

Men det är inte i alla fall som det finns ett behov för kunden att erhålla samtliga rättigheter till resultatet. I många fall räcker det med en bred förfoganderätt, vilken kan ge i princip samma resultat som om rättigheterna hade överlåtits. Ett vanligt fall när man använder sig av en bred nyttjanderätt i stället för en överlåtelse är när utvecklingar görs direkt på leverantörens system. Rättighetsfrågan kan också få påverkan på priset. 

Det finns därför anledning för myndigheten att fundera över om det är nödvändigt med en överlåtelse av resultatet av det som tagits fram under avtalet eller om det räcker med en vid förfoganderätt. Vilka behov finns?

Om utveckling av programvara görs under avtalet är det vidare viktigt att reglera hanteringen av så kallad open source-programvara. Om resultatet innehåller open source-programvara kan nämligen myndighetens användning i vissa fall begränsas på grund av särskilt restriktiva villkor som gäller för viss open source-programvara. Avtalet bör därför innehålla en bestämmelse om att leverantören måste informera myndigheten huruvida open source-programvara används och att myndigheten skriftligen måste godkänna sådan användning.

Avslutande ord
Den rättsliga regleringen av immateriella rättigheter i samband med avtal är relativt komplex. Det finns många skäl till att lägga kraft på att ta fram tydliga och kompletta avtalsbestämmelser som beskriver parternas rättigheter i olika situationer under avtalet. Inte minst för att undvika obehagliga överraskningar som i det inledande exemplet.

Med en analys av myndighetens behov och ett strukturerat sätt att behandla frågorna i avtalet kommer man långt.   

Peter Nordbeck
Advokat, Advokatfirman Delphi  

 

Få din fråga om upphandling besvarad
Skickar

Läs mer: Expertkommentar

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Strategisk Entreprenad­upphandlare/­kategori­ledare till Stockholm Vatten och Avfall

  • Avtalscontroller till Sektionen för inköp och upphandling
  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Peter Nordbeck

Peter Nordbeck har över tjugo års erfarenhet av att arbeta med it-rättsliga frågor. Han fokuserar på outsourcing, molntjänstavtal och dataskydd och biträder klienter både inom privat och offentlig sektor. Vanliga ärenden är upprättande av avtal vid upphandlingar och risk- och sårbarhetsanalyser när myndigheter och andra enheter inom offentlig sektor tänker anlita molntjänstleverantörer. Han föreläser regelbundet om it-avtal, molntjänster och dataskydd.
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Advokatbyråns 15 förbättringsförslagAdvokatbyråns 15 förbättringsförslag
Oklara omständigheter för preklusionsreglerOklara omständigheter för preklusionsregler
Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 årUpphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli juristAnnika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist
Allvarligt fel när vd begått brottAllvarligt fel när vd begått brott
Fel att förkasta anbud som onormalt lågtFel att förkasta anbud som onormalt lågt
Subjektiv objektivitetSubjektiv objektivitet
Ok med förhandlat oannonserat förfarandeOk med förhandlat oannonserat förfarande

Nytt från Upphandling24

  • Riksdagsenighet om IPI
  • Utlovar enklare annonsering
  • Nya perspektiv från syd
  • Växer med kommunsamverkan
  • Politisk träta om extramiljoner
  • Inköpsvolymen ökar kraftigt
  • Fler ska arbeta mot korruption

Kommentarer från läsarna

Frans : Oklara omständigheter för preklusionsregler
Intressant! "Skäl till varför en omständighet ska få åberopas utgör knappast i sig en omständighet till stöd för en talan…
Eva : Subjektiv objektivitet
Förbittrad som leverantör blir man, när det hänvisas till ospecifiecad "kvalitet" Hur skall man som leverantör veta vad som kan…
Nils Larsson : Subjektiv objektivitet
Jag håller med, det är inte bra när utvärderingar ser godtyckliga ut, oavsett om de är det eller inte. Bortsett…
Johan : Ok med förhandlat oannonserat förfarande
Lagstiftaren har gjort det väldigt krångligt för alla inblandade genom att skilja på anbud som är: 1. ogiltiga 2. olämpliga…
En annan Björn : Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
"Oaktat detta anser vi att den här typen av domar är betydelsefulla för övergripande diskussioner och debatt." Jag håller med!…
Håkan : Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
2010? Skulle kunna tolkas som år 2010? Lite äldre än 3 år då..
David Sundgren : Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
Jag anser nog att "datum" betyder att en viss dag ska kunna identifieras. "Oktober 2020" är således inget datum. Det…
Björn : Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
Är det någon annan som undrar vem som bestämde att ett datum betyder "YYYYMMDD"? Jag anser att exempelvis "17 februari"…
Jakob Waldersten : Referensuppdraget godkändes inte
Ah, tack för förtydligandet! Och jag håller med om att det förekommer flera logiska glapp i LOU och bakomvarande direktiv.…
Gustav : Referensuppdraget godkändes inte
Vi lär oss så länge vi lever. Det finns fler bestämmelser i LOU som är obegripliga, oförnuftiga och/eller tvetydiga. Bristerna…

Senaste inläggen

  • Advokatbyråns 15 förbättringsförslag
  • Oklara omständigheter för preklusionsregler
  • Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
  • Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist
  • Allvarligt fel när vd begått brott
  • Fel att förkasta anbud som onormalt lågt
  • Subjektiv objektivitet
  • Ok med förhandlat oannonserat förfarande
  • Leverantörer från tredjeland kan uteslutas
  • Hur bevisas yrkesmässig kapacitet?
  • Inte ok med koncernbolag i samma upphandling
  • Fel datum – skäl för ingripande och rättelse
  • Tilldelningsbeslut = slutbehandlat ärende
  • Tydligare gränser för hyresundantaget
  • Sunda företag vill ha högre hållbarhetskrav

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Robusta IT-avtal | 28 april
  • Hållbar upphandling | 29 april
  • LOU på två dagar | 6-7 maj
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 8 maj
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 14 maj
  • Kvalificerad IT-upphandlare – Steg 2 praktisk tillämpning | Hösten 2025
  • Praktisk avtalsrätt inom LOU och LUF | Hösten 2025
  • Anbudsutvärdering | Hösten 2025
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Hösten 2025
  • Leda upphandlingar effektivt | Hösten 2025
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2025
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Hösten 2025
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2025