Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Regeringsförslag: Bör blir ska i LOU

ExpertkommentarFör ungefär en månad sen damp det ned ett förslag från regeringen om att göra det som tidigare varit frivilligt obligatoriskt. Det handlar alltså om att göra den ”frivilliga” så kallade bör-regeln i LOU, obligatorisk per den 1 juli 2022. Det handlar om att gå från att upphandlande myndigheter bör ta hänsyn till miljö och sociala aspekter i offentlig upphandling till att vi ska, skriver Peter Nohrstedt.

| 2021-12-20
Inköpsrådets expert Peter Nohrstedt, hållbarhetschef på Adda Inköpscentral.

Vid en första anblick så låter väl detta som ett ganska rimligt förslag. Dessutom gör ju de flesta upphandlande myndigheter detta redan, mer eller mindre. Men om man roar sig med att läsa hela departementsskrivelsen (Ds) så inser man att det finns en och annan tveksamhet i förslaget. I 4 kap. 3 § står det:

En upphandlande myndighet ska beakta klimatet vid offentlig upphandling. Myndigheten ska även beakta miljön, människors hälsa, djuromsorg samt sociala och arbetsrättsliga aspekter när det är relevant med hänsyn till upphandlingens syfte. En upphandlande myndighet ska besluta om riktlinjer för hur dessa intressen ska beaktas.

Vidare står det i skälen till förslagen:

Eftersom det således alltid är relevant att beakta klimatet vid offentlig upphandling saknas skäl att begränsa bestämmelsen på det sätt som föreslås för övriga samhällsintressen.

Utan att föregripa remissinstanser alltför mycket så kan man kanske fundera på om detta verkligen är ett rimligt avvägande? Sant är att allt vi konsumerar på ett eller annat sätt påverkar klimatet. Frågan är hur mycket och hur tydlig kopplingen är till den vara eller tjänst vi köper?

Upphandlar jag en byggentreprenad, en fordonsflotta, livsmedel till kommunens alla kök, ja då är det inget snack om saken. Här har vi riktigt stor klimatpåverkan och kan göra stor skillnad genom att ställa och följa upp vassa klimatkrav. Med andra ord, här får vi bra pang för pengarna.

Men om jag till exempel upphandlar tjänster där klimatpåverkan mest handlar om hur konsulter tar sig till och från sitt jobb, kontorets elanvändning och kontorsutrustningens klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv, ja då blir det hela lite mer av att gå som katten runt het gröt. Blir mer en puff för pengarna.

Dessutom så kan jag tänka mig att det finns en och annan jurist som kommer att dra i proportionalitetsbromsen och hävda att vi gått orimligt långt. Onödigt ingripande, oklar koppling till kontraktsföremålet och så vidare.

Som ni märker är jag lite inne på att även klimatkravet borde ha samma skrivning som de övriga hållbarhetsaspekterna, det vill säga att klimatkrav ska ställas när det är relevant med hänsyn till upphandlingens syfte. Varför är det då viktigt med panget för pengarna? Jo om vi utgår från att de flesta upphandlande myndigheter har begränsade resurser att både ställa bra klimatkrav och följa upp dem, då är det bättre att vi lägger krutet på att åstadkomma goda resultat i de riktigt klimattunga upphandlingarna.

En viktigt skrivning i Ds är:

Upphandlande myndigheter och enheter ska besluta om riktlinjer om hur klimatet, miljön, människors hälsa, djuromsorg samt sociala och arbetsrättsliga aspekter ska beaktas.

Huvudet på spiken! Detta är själva förutsättningen för att kunna göra en hållbar upphandling. En bra analys före   upphandling ger förutsättningar att lyckas oavsett med vilka krav du vill ställa. Dessutom får vi som upphandlar – genom analysen – koll på vad som är rimligt att beakta.

Vi på Adda Inköpscentral är lyckligt lottade som har sex stycken fantastiska hållbarhetsstrateger som gör underverk varje dag. Oavsett om departementsskrivelsens förslag går igenom eller ändras, så känner jag mig säker på att vi redan klarar att följa de nya reglerna.

Det kanske låter kaxigt men vi gör nämligen allt detta redan i dag (förutom att ställa klimatkrav där det inte är relevant förstås). Vår nyligen framtagna Agenda 2030-analysmall hjälper oss att systematiskt gå igenom och analysera alla 15 hållbarhetsaspekter som vi identifierat som potentiellt relevanta för våra upphandlingar, från barns rätt till klimatpåverkan.

Detta arbete börjar redan i vår affärsanalys som startar 23 månader innan ett eller flera nya avtal ska vara på plats. I förstudien, inför den enskilda upphandlingen, analyseras vilka av de 15 hållbarhetsaspekterna som är relevanta. Viktiga delar i denna analys är att identifiera ”Särskilt sårbara grupper”, genomföra intressentdialoger, bedöma risk och allvarlighet. Allt detta dokumenteras i våra Agenda 2030 analys.

Vi är redo!

Peter Nohrstedt
Hållbarhetschef, Adda Inköpscentral 

Få din fråga om upphandling besvarad
Skickar

Läs mer: ExpertkommentarHållbarhet

Helle

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud