Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Utvärderingskriterium är inte ska-krav

RättsfallsanalysKammarrätten i Göteborg klargör att ett utvärderingskriterium inte kan utgöra ett obligatoriskt krav. Advokaterna Christian Härdgård och Martin Bogg, Advokatfirman Delphi, refererar en ny dom.

| 2021-05-04
Martin Bogg och Christian Härdgård, Advokatfirman Delphi.

Sammanfattning
Sammanfattningsvis uttalar Kammarrätten i Göteborg att de referensobjekt som anges i det aktuella anbudsformuläret för upphandlingen avser den offererade uppdragsorganisationens erfarenhet och kompetens. Det är därför fråga om ett utvärderingskriterium och inte ett obligatoriskt krav, även om detta har varit den upphandlade myndighetens avsikt.

Fakta i målet
Västra Götalandsregionen, Västfastigheter, upphandlade el-tele-data-installationer i Göteborg. Upphandlingen genomfördes genom ett öppet förfarande i enlighet med LOU. De anbud som uppfyllde samtliga av de obligatoriska kraven på anbudet, de obligatoriska kvalificeringskraven samt de obligatoriska kraven på entreprenaden för upphandlingen utvärderades mot tilldelningskriteriet.

Assemblin El ansågs inte ha uppfyllt samtliga obligatoriska krav varför bolaget inte tilldelades avtal. Assemblin ansökte om överprövning hos Förvaltningsrätten i Göteborg eftersom bolaget ansåg att upphandlingen varit så otydligt utformad att Assemblin fråntagits möjligheten att lämna ett konkurrenskraftigt anbud.

Assemblin menade att det av anbudsformuläret och de administrativa föreskrifterna varken framgått att ramavtal inte var tillåtna att åberopa som referensprojekt eller att kravet på entreprenadkostnad avsåg enskilda avrop eller uppdrag.

Assemblin menade att denna otydlighet hade påverkat det konkurrensuppsökande skedet av upphandlingen, varför upphandlingen skulle göras om.

Västfastigheter angav att anledningen till varför Assemblin inte ansetts uppfylla de obligatoriska kraven var att Assemblin inte uppfyllt kravet på entreprenadkostnad på enskilt uppdrag, vilken var satt till 300 000 kronor. Det var inte med anledning av att Assemblin åberopat ett ramavtal som referensprojekt som bolaget inte ansågs uppfylla de obligatoriska kraven.

Förvaltningsrätten gick på Västfastigheters linje och anförde i domen att den av Assemblin angivna entreprenadkostnaden om 1 711 000 kronor för ett ramavtal sannolikt skulle kunna innebära att ett enskilt avrop överstigit 300 000 kronor.

Men förvaltningsrätten menade att detta inte nödvändigtvis var fallet och att det är anbudsgivarens som tydligt ska visa att ställda krav i upphandlingen var uppfyllda. Förvaltningsrätten anförde även att det enligt deras bedömning tydligt framgick att samtliga obligatoriska krav och kvalificeringskrav behövde vara uppfyllda för att anbudet skulle utvärderas mot tilldelningskriterierna.

Domstolen beslutade därför att Västfastigheter inte brutit mot någon av de grundläggande principerna i LOU, varför det varken fanns skäl för ingripande eller att bevilja ansökan om överprövning.

Kammarrättens bedömning
Kammarrätten konstaterar att det av upphandlingens administrativa föreskrifter framgår att förfrågningsunderlaget innehåller ett antal obligatoriska krav samt att det är en grundförutsättning att dessa uppfylls för att ett anbud ska kunna tilldelas avtal/kontrakt.

Det framgår även av föreskrifterna att det vid prövningen av anbud kontrolleras att de angivna obligatoriska kraven är uppfyllda, vilket bland annat innebär att obligatoriska kvalificeringskrav, i enlighet med avsnitt AFB.52 ”Prövning av anbudsgivares lämplighet”, ska vara uppfyllda.

Dessutom framgår det att endast de anbud som klarar den angivna prövningen kommer att gå vidare och utvärderas mot angivna tilldelningskriterier i enlighet med avsnitt AFB.53 ”Prövning av anbud”.

Kammarrätten konstaterar att prövningen av anbudsgivares lämplighet omfattar bland annat teknisk och yrkesmässig kapacitet. Vidare konstaterar domstolen att det av anbudsformuläret i den delen framgår att anbudsgivaren ska uppge två referensobjekt.

Kammarrätten anger därefter att det dock inte är dessa referensobjekt som målet gäller, utan i stället avses de referensobjekt som anges i anbudsformuläret som avser den offererade uppdragsorganisationens erfarenhet och kompetens. Kammarrätten menar med anledning härav att det således är en fråga om utvärderingskriterium och inte ett obligatoriskt krav.

Kammarrätten menar att det uppenbarligen varit Västfastigheters avsikt att det skulle vara ett obligatoriskt krav och att Västfastigheter därtill har tillämpat det på detta sätt. Detta innebär att upphandlingen inte genomförts på ett öppet sätt och att en av de grundläggande principerna för offentlig upphandling har åsidosatts.

Kammarrätten gör därför bedömningen att det finns grund att ingripa mot upphandlingen och att den ska göras om eftersom felet kan hänföras till det konkurrensuppsökande skedet.

Analys
Kammarrättens avgörande belyser ett ständigt återkommande problem vid upphandlingsförfarande, nämligen vikten av att obligatoriska krav och utvärderingskriterier inte sammanblandas. I avgörandet går det att tydligt utröna att den upphandlade myndighetens avsikt under förfarandet var att åberopande av referensobjekt skulle utgöra ett obligatoriskt kvalificeringskrav för anbudsgivarna.

Avgörandet blir således en liten, men än så viktig, påminnelse om att vid upprättande av upphandlingsdokument måste största noggrannhet iakttas avseende vilka krav som ställs och framförallt var i upphandlingsdokumenten kraven ställs.

Även om en myndighetens avsikt med ett specifikt krav kan tyckas vara uppenbart betyder inte detta att respektive anbudsgivare nödvändigtvis kan utläsa avsikten från underlaget, i synnerhet inte när kravet inte är angivet tillsammans med de övriga obligatoriska kraven i upphandlingsdokumenten.

Målnummer och domstol
Kammarrätten i Göteborgs dom den 2 mars 2021 i mål nummer 6145-20.

Juristpanelen

Läs mer: ReferenserRättsfallsanalysUtvärdering

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Sida söker chef till enheten för upphandling och inköp

IVO söker upphandlare

Upphandlingsjurist till PTS

FOI söker inköpare till Linköping eller Kista

Upphandlare till myndigheten för tillgängliga medier

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Del 2:  Så får man kategoristyrning att hända i verklighetenDel 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarandeFörslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitetHänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras omOtydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
Varför har vi inte fler auktorisationssystem?Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymmeUpphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Torsten : Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
Väldigt bra förslag! Att skrivningarna om olämpliga och oacceptabla anbud i lagtexten är i det närmaste obegripliga borde föranleda att…
Erik R : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Jag håller med om att kontroll är avgörande. Ingen vill se oseriösa aktörer eller organiserad brottslighet i välfärden. Men rädslan…
LXV : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Faktum är dock att DIS har utvecklats till ett kryphål, lite som konsultmäklaravtalen, till största del tack vare Konkurrensverkets bedrövliga…
Ola Johansson Källén : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Man bör beakta kostnaden för den överetablering som ofta följer efter att en auktorisation införts. Det tar tid för marknaden…
upphandlar1 : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Det har blivit ganska vanligt att beskriva dynamiska inköpssystem som ett kryphål i LOU. Kritiken utgår ofta från verkliga problem…
Maria : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Mycket intressant dom, hoppas att frågan går upp till HFD.
Björn : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Den grundläggande fråga man borde ställa sig är hur det kom sig att DIS har utvecklats till det monster det…
David Sundgren : Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
UHM skrev en sak och menade en annan och förlorade överprövningen och det är väl helt rimligt!
Björn : Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
Varför? Varför är det så svårt för förvaltningsdomstolarna att döma rätt. Deras beslut granskas offentligt och vem som helst kan…
LXV : Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
Helt rätt, Fredrik! Man får alltid gå tillbaka till grundkravet och dess syfte, som i detta fall torde handla om…

Senaste inläggen

  • Del 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
  • Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
  • Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
  • Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
  • Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
  • Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
  • Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
  • Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
  • Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…
  • EU-domstolen klargör gränserna
  • Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
  • Kammarrätten prövar mål med flera grunder
  • Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?
  • Skada inte styrkt vid hävt ramavtal
  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 10-11 mars
  • Leda upphandlingar effektivt | 12 mars
  • AI för upphandlare | 26 mars (distans)
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Våren 2026 (distans)
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Våren 2026
  • Robusta IT-avtal | Våren 2026
  • LOU på två dagar | Våren 2026
  • Säkerhetsskyddad upphandling | Våren 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2026