Outsourcing hot mot förändring

Vad händer när privata aktörer genom upphandling tar över offentliga och ideella aktörers uppgifter?

En grupp forskare knutna till Mittuniversitetet i Östersund har genomfört en studie om svenska myndigheters outsourcing av kunskapsproduktion.

Det handlar om exempelvis om produktion av informationsmaterial och utvärdering av verksamheten.

Forskarna Marcus Lauri, Tomas Mitander och Malin Rönnblom har gjort intervjuer med åtta konsulter på två konsultföretag och fyra anställda på en svensk myndighet.

Utifrån intervjuerna har de undersökt hur upphandlingen och kunskapsproduktionen går till praktiskt, den underliggande logiken samt effekterna.

Myndighetens utgångspunkt är att konsulter är kostnadseffektiva, snabba och objektiva observatörer.

Men i själva verket gör upphandlingsprocessen, konsulternas externa ställning och relationen köpare-säljare att kvaliteten undergrävs, enligt studien. 

Viljan att kritisera minskar samtidigt som myndigheten dräneras på kompetens.

Enligt studien representerar konsulter en fasad av senior och akademisk skicklighet men i själva verket saknar de specialiserad kunskap.

Vidare förhindrar upphandlingsprocessen dialog och pressar fram snabb leverans till låg kostnad. Detta gör det gör det svårt för konsulter att själva samla in och noggrant analysera empiriskt material, enligt forskarna.

I stället säger intervjupersonerna att de ofta tar till en förenklad presentation av ”fakta” som antingen tillhandahålls av byrån eller samlas på internet.

Outsourcingen undergräver myndighetens egen kunskap och skapar ett framtida beroende av extern konsultverksamhet, enligt studien.

Konsulter görs till mäktiga och neutrala, på bekostnad av de statliga anställda.

Därmed öppnas möjligheten att lägga ansvaret för politikens genomförande utanför staten, enligt forskarna.

Detta hindrar utveckling av komplex kunskap, och långsiktigt och kritiskt förändringsarbete, menar de.