Regeringen beslutade i september i fjol att utreda hur offentlighetsprincipen ska kunna införas i privat utförda, men offentligt finansierade, verksamheter. Det handlar i främsta rummet om upphandlad vård och omsorg, fristående förskolor och fritidshem samt vuxenutbildning.
Nu är utredningen Ökad insyn i välfärden klar. Förslaget är att tillföra tre nya paragrafer i 2 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Enskilda juridiska personer som driver denna typ av välfärdsverksamhet ska i princip jämställas med myndigheter vid tillämpningen av offentlighets- och sekretesslagen.
– Insyn i all offentligfinansierad välfärd, oavsett vem som utför den, är en viktig hörnsten i att få ordning och reda i välfärden, säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström.
Utredningen slår fast att offentlighetsprincipen ställer en rad nya krav på de upphandlade aktörerna. Detta bedöms leda till ökad administration och vissa kostnader.
Intresseorganisationerna är måttligt roade. Man menar att insynen redan är god, bland annat genom upphandlingsavtal samt att olika tillstånds- och tillsynsmyndigheter har koll.
Det finns en tydlig oro för att kostnaderna och det administrativa arbetet, för i synnerhet små entreprenörer, ska bli för stora. Frågetecken sätts också för verksamheter som är finansierade både av allmänna och privata medel. Hur ska det bli möjligt att hålla dessa delar åtskilda?
Om förslaget passerar riksdagen blir entreprenörerna från den 1 januari 2019 skyldiga att registrera sina handlingar. Liksom offentliga myndigheter måste de därefter skyndsamt handlägga önskemål om utlämnande av allmänna handlingar.
Handlingar som kommit in till, eller som upprättats hos privata aktörer före detta datum, ska enligt förslaget inte omfattas. Införandet av offentlighetsprincipen bedöms inte medföra någon märkbar skillnad för brukare i fråga om skydd av integritet.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer